Vilka får bidragen och ersättningarna?

Bidrag och ersättningar är inte en sak. Sjukpenningen är en försäkring för den som har arbetat, barnbidraget går till nästan alla föräldrar, socialbidraget är det sista skyddsnätet. Tabellen visar varje ersättning för sig med det senaste år som finns. Ingen summa är uträknad, eftersom åren, enheterna och mottagarna skiljer sig.

Utbetalt i löpande priser enligt Försäkringskassans öppna statistik; Socialförsäkringen i siffror redovisar något andra tal för samma år, eftersom den räknar in avgifter och drar av återkrav (sjukpenning 49,5 mdkr, föräldrapenning 37,2 mdkr). "Redovisas inte" betyder att myndigheten inte publicerar mottagarnas födelseland i sin öppna statistik, inte att andelen är noll. Pensionerna i sin helhet står på Pensionen, barnfamiljernas stöd på Familjepolitiken och vad varje ersättning ger och vem som betalar på Skyddsnätet.

"Bidragen går till invandrare"

Utrikes föddas andel av socialbidragets kronor

58 %

Socialstyrelsen, 2025; 65 % 2018

Utrikes föddas andel av befolkningen

ca 20 %

SCB, 2025

Socialbidrag per konsumtionsenhet, utrikes mot inrikes födda

3,7 mot 0,9 tkr

SCB, 2024

För socialbidraget stämmer det i den meningen att utrikes födda är kraftigt överrepresenterade: 57 % av de vuxna mottagarna och 58 % av kronorna 2025, mot ungefär en femtedel av befolkningen. Andelen har sjunkit från 65 % av kronorna 2018, när många som kom 2015 och 2016 lämnade etableringen. Även garantipensionen, grundskyddet för den med låg eller ingen inkomstpension, är vanligare bland utrikes födda. För de ersättningar som står för de flesta kronorna, sjukpenning, sjukersättning, a-kassa, föräldrapenning och barnbidrag, publicerar myndigheterna inget födelseland, så där går påståendet varken att belägga eller avfärda med öppen statistik. Ett grovt mått finns hos SCB: utrikes födda hade i genomsnitt mer av nästan alla slags transfereringar per person i hushållet 2024, utom sjuk- och aktivitetsersättningen, och skillnaden är störst för socialbidraget och bostadsstödet.

"Bidragen går till ensamstående medelålders män födda i Sverige"

Inrikes födda ensamstående män utan barn, andel av socialbidraget

22 %

2,43 mdkr, 36 105 hushåll, Socialstyrelsen 2025

Inrikes födda män 40–59 år, andel av de vuxna mottagarna

8 %

13 608 av 173 222, Socialstyrelsen 2025

Männens andel av sjukpenningens mottagare

36 %

Försäkringskassan, 2025

Delvis. Ensamstående män utan barn födda i Sverige är den enskilt största hushållsgruppen i socialbidraget, både i antal och kronor, och den största bland dem som haft bistånd länge: 11 133 av dem fick bistånd alla tolv månader 2025. Men de flesta av dem är inte medelålders. Bland inrikes födda män som får bistånd är 30–39 år den största åldersgruppen, och de mellan 40 och 59 är 8 % av alla vuxna mottagare. Utanför socialbidraget stämmer bilden inte: kvinnor är fler än män bland mottagarna av sjukpenning, sjukersättning, bostadsbidrag, underhållsstöd, bostadstillägg och garantipension. Män får något mer av a-kassan, 56 % av kronorna 2025.

Utrikes födda hushåll är i Socialstyrelsens statistik hushåll där någon av de sökande är född utomlands eller har okänt födelseland. Socialstyrelsen korsar inte ålder med hushållstyp, så hur många av de ensamstående männen som är medelålders går inte att säga exakt. Källor: Socialstyrelsen, Statistik om ekonomiskt bistånd 2025 med tabellerna 3, 5, 6, 7 och 8; SCB, inkomststruktur efter födelseland; Försäkringskassan och IAF som i tabellen ovan. Invandringen och etableringen står på Migrationen.

Riksdagen beslutade våren 2026 om ett tak för hur mycket ett hushåll kan få i bidrag, ett krav på aktivitet för den som haft försörjningsstöd tre månader i följd och kan delta, och om att nyanlända ska kvalificera sig till en del bosättningsbaserade förmåner som barnbidrag och bostadsbidrag genom laglig vistelse och tid i Sverige. Tabellen sammanfattar hur partierna ställde sig, med deras egna ord i debatten eller i reservationerna.

Kvalificeringen till socialförsäkringen kom i propositionen 2025/26:136, som riksdagen biföll i maj 2026 genom betänkandet SfU21. Bidragstaket och aktivitetskravet behandlades i socialutskottets betänkanden SoU29 och SoU30; Socialstyrelsen beskriver vad som beslutades. M, KD, L och SD röstade för förslagen och har därför inga reservationer; deras linje är hämtad ur debatten.

• Källa: Socialstyrelsen, Statistik om ekonomiskt bistånd 2025. Mottagare, kronor, hushållstyp, ålder och födelseland.
• Källa: Försäkringskassan, öppen statistik och Socialförsäkringen i siffror 2026. Mottagare, belopp och kön för sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, bostadsbidrag, barnbidrag, föräldrapenning, underhållsstöd, aktivitetsstöd och etableringsersättning.
• Källa: Budgetpropositionen 2026, utgiftsområde 11. Garantipension och bostadstillägg för pensionärer, Pensionsmyndighetens tal.
• Källa: IAF. Arbetslöshetsersättningen per år och kön från 2015.
• Källa: SCB. Helårsekvivalenter per kommun, kön och ersättning från 2014, och inkomststrukturen efter födelseland från 2011.
• Källa: Kolada. Ekonomiskt bistånd per kommun från 2010.
• Källa: Riksdagens öppna data. Betänkanden, reservationer och anföranden.
• Inte med: födelseland för Försäkringskassans och a-kassornas mottagare, som inte publiceras, och en summa över alla ersättningar, eftersom åren och mottagarna inte går att lägga ihop.

Serierna kommer från Kolada och SCB. Migrationen och etableringen står på Migrationen, arbetsmarknaden på Arbetet, barnfamiljerna på Familjepolitiken, pensionerna på Pensionen, statens utgifter på Statsbudgeten, skatterna på Skatterna och vad varje ersättning ger på Skyddsnätet.