Skatterna i Sverige: hur mycket, på vad och varför?
Kort svar: Skatter och sociala avgifter motsvarade 41,4 procent av BNP i Sverige 2024. Det är något över snittet i EU, 40,2 procent, och klart över snittet i OECD, 34,1 procent. Toppen nåddes år 2000 med 50 procent, och sedan dess har skatterna sänkts i flera omgångar. Den största delen tas ut på arbete: inkomstskatten och avgifterna på lön står tillsammans för omkring 60 procent av skatterna. På en lön på 35 000 kronor i månaden går ungefär 46 procent av det arbetsgivaren betalar till skatter och avgifter, om man räknar med momsen när lönen handlas upp. Kommunalskatten skiljer nästan 7 procentenheter mellan den lägsta och den högsta kommunen.
Mer på sajten: Statsbudgeten visar vad staten tar in och lägger ut och har en lönekalkylator, Kommunernas ekonomi visar skatten kommun för kommun och Vår ekonomiska modell förklarar varför välfärden räknar med tillväxt. Hur förmögenheterna är fördelade står på Förmögenheterna, och kyrkoavgiften och begravningsavgiften på Religion och trossamfund.
Skatterna som andel av BNP, Sverige mot EU och OECD sedan 1965.
Alla skatter och sociala avgifter till staten, kommunerna, regionerna och pensionssystemet, i procent av BNP. Sverige och OECD ur OECD Revenue Statistics, där OECD är ett ovägt snitt av medlemsländerna. EU ur Eurostat, alla 27 länder tillsammans, från 1995. Länderna räknar inte helt lika: i Sverige betalas skatt på pensioner och de flesta bidrag, medan de i flera andra länder är skattefria, och det gör att skattetrycket i Sverige ser något högre ut i jämförelsen.
Skattetrycket säger hur stor del av ekonomin som går genom den offentliga sektorn, men inte vad pengarna används till. I Sverige betalas pension, sjukvård, skola och barnomsorg till stor del med skatt, medan hushållen i många andra länder betalar mer själva, genom privata försäkringar och avgifter. En stor del av skatterna kommer också tillbaka till hushållen som pensioner och bidrag. Att jämföra skattetrycket är därför inte detsamma som att jämföra hur mycket hushållen har kvar.
Skattetrycket steg från omkring 30 procent i mitten av 1960-talet till nära 50 procent i slutet av 1980-talet, när den offentliga sektorn byggdes ut. Det föll efter skattereformen och under 1990-talskrisen, steg igen till toppen år 2000 och har sedan sjunkit, främst genom jobbskatteavdragen, sänkta arbetsgivaravgifter och en lägre bolagsskatt. Hur skattekilen på en lön ser ut i andra länder visar statsbudgetens jämförelse.
Vart pengarna tar vägen på en lön på 35 000 kronor i månaden.
| Kronor i månaden, 2026 | Belopp | Del av vad arbetsgivaren betalar |
|---|---|---|
| Arbetsgivaren betalar | 45 997 | 100 % |
| Arbetsgivaravgifter | 10 997 | 24 % |
| Kommunal- och regionskatt, efter jobbskatteavdraget | 6 891 | 15 % |
| Statlig inkomstskatt | 0 | 0 % |
| Public service-avgift | 99 | 0,2 % |
| Moms när lönen handlas upp | 3 087 | 7 % |
| Kvar efter skatt och moms | 24 923 | 54 % |
Regler för 2026 ur Skatteverkets Belopp och procentsatser för den som är under 66 år, med den genomsnittliga kommunalskatten 32,38 procent. Jobbskatteavdraget sänker skatten med 3 848 kronor i månaden. Momsen är räknad på en genomsnittlig varukorg, där omkring 11 procent av priset är moms. Den allmänna pensionsavgiften på 7 procent räknas inte, eftersom den betalas tillbaka genom en skattereduktion. Samma uträkning för andra löner finns i statsbudgetens lönekalkylator.
En lön på 35 000 kronor ligger under brytpunkten för statlig skatt, som 2026 går vid ungefär 55 000 kronor i månaden. Den som tjänar mindre än så betalar bara kommunal- och regionskatt på lönen. Den största enskilda posten är i stället arbetsgivaravgifterna, som inte syns på lönebeskedet. Ungefär en tredjedel av dem är allmän löneavgift, en ren skatt. Resten är avgifter till pensionssystemet och socialförsäkringarna.
Vad företagen betalar i bolagsskatt, bransch för bransch, står i statsbudgetens fördjupning om skatterna. Hur skatterna fördelas mellan hushåll med höga och låga inkomster visar fördelningsavsnittet.
Vad skatterna tas ut på: arbete, konsumtion, företag och egendom.
Procent av BNP, ur OECD Revenue Statistics. Inkomstskatt är skatten på hushållens löner, pensioner och kapitalinkomster, både den kommunala och den statliga. Avgifter på lön är arbetsgivaravgifter, egenavgifter, den allmänna pensionsavgiften och den särskilda löneskatten. Varor och tjänster är moms, punktskatter som energiskatt och tobaksskatt samt tullar. Egendom är fastighetsavgiften, fastighetsskatten, stämpelskatten och, före 2007, förmögenhetsskatten.
Sverige tar ut mycket på arbete och lite på egendom. Skatterna på egendom ger mindre än en procent av BNP, ungefär hälften av snittet i OECD, och sedan förmögenhetsskatten och arvsskatten togs bort finns i stort sett ingen skatt på förmögenheter kvar. Skatten på konsumtion ligger något över snittet i OECD. Hur skattemixen ser ut i grannländerna visar statsbudgetens jämförelse, och vad förmögenhetsskatten gav och vad den skulle ge i dag står i avsnittet om förmögenhetsskatten.
De stora förändringarna sedan 1990, och vad utvärderingarna säger.
Skattereformen 1990 och 1991
Socialdemokraterna och Folkpartiet gjorde om hela inkomstskatten. Den högsta marginalskatten sänktes från över 70 procent till omkring 51 procent, och de flesta skulle bara betala kommunalskatt. Statlig skatt på 20 procent togs ut över en brytpunkt. Kapitalinkomster fick en egen skatt på 30 procent, bolagsskatten sänktes från 52 till 30 procent, och avdragen blev färre. Momsen breddades till fler tjänster för att betala en del av sänkningarna. Utvärderingen från 1995 fann att skattesystemet blev enklare och att skatteplaneringen minskade, men att reformen inte var fullt finansierad och att den bidrog till krisen i början av 1990-talet, eftersom ränteavdragen blev mindre värda just när fastighetspriserna föll.
Agell, Englund och Södersten, SOU 1995:104, utvärderingen av skattereformen
Arvsskatten, förmögenhetsskatten och fastighetsskatten
Arvs- och gåvoskatten avskaffades 2005 i bred enighet i riksdagen. Den gav lite pengar och kritiserades för att slå mot familjeföretag och dödsbon. Förmögenhetsskatten togs bort 2007. Den kritiserades för att de största förmögenheterna ofta var undantagna eller flyttade utomlands, så att den främst träffade medelstora förmögenheter. Den statliga fastighetsskatten på bostäder ersattes 2008 av en kommunal fastighetsavgift med ett tak, som ger mindre pengar och slår mindre mot dyra hus.
Skatteverket; vad skatterna gav och en simulator i statsbudgetens avsnitt om förmögenhetsskatten
Jobbskatteavdraget
Från 2007 får den som arbetar ett avdrag på skatten som den som har pension, sjukpenning eller a-kassa inte får. Det byggdes ut 2008, 2009, 2010 och 2014 och har förstärkts flera gånger sedan dess. Målet var att fler skulle arbeta, eftersom det lönar sig mer att gå från bidrag till jobb. En utvärdering från IFAU kunde inte belägga någon tydlig effekt på sysselsättningen, eftersom avdraget gäller alla på en gång och det saknas en grupp att jämföra med. Finansdepartementets beräkningar, som bygger på modeller i stället för utfall, ger en större effekt på lång sikt. Avdraget gjorde skillnaden i skatt mellan löntagare och pensionärer större, och den har sedan minskats med särskilda sänkningar för pensionärer.
Edmark, Liang, Mörk och Selin 2012, IFAU, utvärdering av jobbskatteavdraget
Bolagsskatten och värnskatten
Bolagsskatten har sänkts i steg från 30 procent 1991 till 20,6 procent sedan 2021, i takt med att andra länder sänkte sin. Värnskatten, en extra statlig skatt på 5 procent på de högsta inkomsterna, infördes 1995 som tillfällig och togs bort 2020. Hur mycket bolagsskatt företagen faktiskt betalar i olika branscher visar statsbudgetens fördjupning.
Skatteverket, Belopp och procentsatser
Var skatten är lägst och högst.
| Lägst skatt | Procent |
|---|
| Högst skatt | Procent |
|---|
Kommunens och regionens skattesats tillsammans, ur Kolada. Kyrkoavgiften och begravningsavgiften räknas inte; de står på Religion och trossamfund.
På en lön på 35 000 kronor i månaden betyder skillnaden mellan den lägsta och den högsta skatten ungefär 1 400 kronor i månaden, efter jobbskatteavdraget. Kommunerna bestämmer själva sin skatt, men skillnaderna beror mest på annat än hur sparsamt de sköts. Kommuner med många äldre, långa avstånd och få invånare har dyrare skola och omsorg per invånare, och utjämningen mellan kommunerna täcker inte allt. De lägsta skatterna finns i välbärgade kommuner runt Stockholm och Malmö, de flesta av de högsta i glesa kommuner i Norrlands inland.
Skatten i varje kommun, hur den har ändrats och vad utjämningen betyder visar Kommunernas ekonomi.
Var siffrorna kommer ifrån.
- OECD Revenue Statistics (CC BY 4.0): skatter och sociala avgifter i procent av BNP per skatteslag, Sverige och OECD sedan 1965.
- Eurostat gov_10a_taxag (CC BY 4.0): skatter och sociala avgifter i procent av BNP, EU sedan 1995.
- Kolada, nyckeltal N00900: kommunens och regionens skattesats.
- Skatteverket, Belopp och procentsatser för inkomståret 2026: lönen på 35 000 kronor.
- Utvärderingarna: de som länkas vid varje reform ovan.
Serierna kommer ur OECD och Eurostat.