Kartlager · 463

Alla kartlager

Kartan på MapAndMove.se bär hundratals lager. Här står de allihop, grupperade som i kartans egen meny. Klicka på ett namn så öppnas kartan med just det lagret påslaget.

Listan genereras ur kartans egen meny, så den kan inte säga emot vad kartan faktiskt visar. Källorna bakom siffrorna står på Datakällor, och en genomgång av hur hela sajten hänger ihop finns på Guide.

268 lager

Platser & service

Service-närhet (täckyta)10

  • Matbutik · restidOmrådet som når närmaste matbutik längs vägnätet, i band efter restid.
  • Apotek · restidOmrådet som når närmaste apotek längs vägnätet, i band efter restid.
  • Vårdcentral · restidOmrådet som når närmaste vårdcentral längs vägnätet, i band efter restid.
  • Sjukhus · restidOmrådet som når närmaste sjukhus längs vägnätet, i band efter restid.
  • Bibliotek · restidOmrådet som når närmaste bibliotek längs vägnätet, i band efter restid.
  • Badhus · restidOmrådet som når närmaste badhus längs vägnätet, i band efter restid.
  • Tågstation · restidOmrådet som når närmaste tågstation längs vägnätet, i band efter restid.
  • Laddstation · restidOmrådet som når närmaste publika laddstation längs vägnätet, i band efter restid.
  • Skola · gångtidOmrådet som når närmaste skola, räknat som gångtid längs vägnätet.
  • Förskola · gångtidOmrådet som når närmaste förskola, räknat som gångtid längs vägnätet.

Skolor + skolkvalitet3

Vård & hälsa6

Samhälle & mark (OSM)2

Övriga lager3

  • Föreningar & lokalerFöreningar och deras lokaler, från sajtens föreningsregister.
  • EvenemangWikidatas återkommande publika arrangemang i Sverige: festivaler, marknader, mässor, parader och lopp. Drygt 200 punkter. Nästa datum saknas för nästan alla: kartan visar att arrangemanget finns, inte när det går.
  • Museiplatser (färg efter typ)Crowdsourcade platser ur sajtens eget bidragsflöde: museer, konstverk, sevärdheter och lokalhistoria, färgade efter typ.

Mat & dryck11

Grupperna nedan är punkter ur OpenStreetMap.

67 lager

Natur & miljö

Skyddad natur6

Naturvärden i skog (Skogsstyrelsen)4

  • NyckelbiotoperSkogsstyrelsens nyckelbiotoper: skogsmark med höga naturvärden. En bedömning av naturvärdet, inte ett skydd. Inventeringen är i praktiken fryst sedan 2021.
  • Nyckelbiotoper (storskogsbruket)Nyckelbiotoper som skogsbolagen själva registrerat hos Skogsstyrelsen, till exempel Sveaskog och SCA. Annan urvalsprocess än myndighetens egen inventering.
  • Objekt med naturvärdenSkogsstyrelsens objekt med naturvärden: områden strax under nyckelbiotopens nivå. Också en bedömning, inte ett skydd.
  • SumpskogarSkogsstyrelsens sumpskogsinventering: blöt och fuktig skogsmark, karterad 1980 till 2001 och till tre fjärdedelar tolkad ur flygbild utan fältbesök.

Djur & natur2

Marktäcke (Lantmäteriet)3

  • SkogSkogsmark ur Lantmäteriets marktäckedata.
  • Jordbruk (åker)Åkermark och annan jordbruksmark ur Lantmäteriets marktäckedata.
  • IndustriIndustrimark ur Lantmäteriets marktäckedata.

Avverkningsanmälningar (Skogsstyrelsen)2

  • Anmäld avverkning (5 år)Skogsstyrelsens avverkningsanmälningar de senaste fem åren, färgade efter anmälningsår. En anmälan är en avsikt, inte ett utfört hygge.
  • Utförd avverkning (sedan 2000)Skogsstyrelsens utförda avverkningar sedan 2000, karterade ur satellitbilder och färgade efter avverkningsår. Bara avverkning som hör till en anmälan kommer med.

Skogliga grunddata (Skogsstyrelsen)4

  • TrädhöjdSkogsstyrelsens laserderiverade trädhöjd, medelvärde per 50 m-cell: tom yta betyder inga träd, inte omätt.
  • MarkfuktighetSLU:s markfuktighetskarta i tre klasser, modellerad ur laserdata och tränad på skogsmark.
  • 3D-träd (nära tätorter)Enskilda träd i 3D ur Skogsstyrelsens kronhöjdmodell, med höjd och kronbredd mätta per träd. Byggs kommun för kommun.
  • 3D-träd, impostor (nära tätorter)Samma träd som 3D-träd, men på håll ritade som billboards mot en förbakad bild av trädet: en bråkdel av trianglarna, samma höjder och kronbredder.

Sol & himmel4

Klimat 1961– (SMHI)3

Övriga lager2

Fritid & rekreation1

Fritid & rekreation · Leder3

Fritid & rekreation · Idrott & fritid9

Fritid & rekreation · Svampställen (modellerat)6

  • KantarellVar kantarellens förutsättningar är bäst: äldre barr- och blandskog på frisk morän. Modellerat ur skogstyp, trädhöjd, markfuktighet, jordart, lutning och hyggen, dämpat av dagens väderläge per kommun. Förutsättningar, inte fynd.
  • TrattkantarellVar trattkantarellens förutsättningar är bäst: fuktig, mossig äldre granskog, gärna nordsluttning. Modellerat ur skogstyp, trädhöjd, markfuktighet, jordart, lutning och hyggen, dämpat av dagens väderläge per kommun. Förutsättningar, inte fynd.
  • Karljohan (stensopp)Var karljohans förutsättningar är bäst: frisk till torr äldre gran- och tallskog på morän. Modellerat ur skogstyp, trädhöjd, markfuktighet, jordart, lutning och hyggen, dämpat av dagens väderläge per kommun. Förutsättningar, inte fynd.
  • Smörsopp & sandsopp (tallhed)Var smörsoppens och sandsoppens förutsättningar är bäst: torr tallskog på sand och grus. Modellerat ur skogstyp, trädhöjd, markfuktighet, jordart, lutning och hyggen, dämpat av dagens väderläge per kommun. Förutsättningar, inte fynd.
  • Svart trumpetsvampVar svart trumpetsvamps förutsättningar är bäst: äldre ädellövskog med bok, ek och hassel. Modellerat ur skogstyp, trädhöjd, markfuktighet, jordart, lutning och hyggen, dämpat av dagens väderläge per kommun. Förutsättningar, inte fynd.
  • Murklor (vår)Var murklornas förutsättningar är bäst på våren: färska brandfält, nya hyggen och sandig tallmark. Modellerat ur skogstyp, trädhöjd, markfuktighet, jordart, lutning och hyggen, dämpat av dagens väderläge per kommun. Förutsättningar, inte fynd.

Fritid & rekreation · Bär och örter (modellerat)5

  • HallonVar hallonets förutsättningar är bäst: hyggen som är 3 till 10 år gamla och skogskanter. Modellerat ur skogstyp, trädhöjd, markfuktighet, jordart och höjd över havet, med en plocksäsong per kommun. Förutsättningar, inte fynd.
  • LingonVar lingonets förutsättningar är bäst: torra hyggen och gles tallskog på sand och isälvsavlagringar. Modellerat ur skogstyp, trädhöjd, markfuktighet, jordart och höjd över havet, med en plocksäsong per kommun. Förutsättningar, inte fynd.
  • BlåbärVar blåbärets förutsättningar är bäst: äldre tall- och granskog på frisk mark, inte för tät. Modellerat ur skogstyp, trädhöjd, markfuktighet, jordart och höjd över havet, med en plocksäsong per kommun. Förutsättningar, inte fynd.
  • HjortronVar hjortronets förutsättningar är bäst: öppen myr i norr och på hög höjd. Modellerat ur skogstyp, trädhöjd, markfuktighet, jordart och höjd över havet, med en plocksäsong per kommun. Förutsättningar, inte fynd.
  • Ramslök (vår)Var ramslökens förutsättningar är bäst: fuktig ädellövskog på lerig, kalkrik mark i södra Sverige. Modellerat ur skogstyp, trädhöjd, markfuktighet, jordart och höjd över havet, med en plocksäsong per kommun. Förutsättningar, inte fynd.

Miljöstörningar · Luftkvalitet2

Miljöstörningar · Buller4

  • VägtrafikBullerutbredning från vägtrafik (Trafikverkets EU-kartläggning).
  • JärnvägBullerutbredning från järnvägstrafik (Trafikverkets EU-kartläggning).
  • FlygBullerutbredning från flygtrafik (Trafikverkets EU-kartläggning).
  • Naturområden (tystnad)Naturvårdsverkets ljudnivå i naturområden: var det fortfarande är tyst.

Jakt: viltets marker (modellerat)7

  • ÄlgVar älgens förutsättningar är bäst: stora skogsmarker med ungskog och sly, långt från åker och bebyggelse. Modellerat ur markanvändning (NMD), trädhöjd, hyggen och Trafikverkets viltolyckor för utbredningen. Förutsättningar, inte fynd. Jakttid per län ur jaktförordningen.
  • RådjurVar rådjurets förutsättningar är bäst: bryn mellan skog och öppen mark i odlingslandskap. Modellerat ur markanvändning (NMD), trädhöjd, hyggen och Trafikverkets viltolyckor för utbredningen. Förutsättningar, inte fynd. Jakttid per län ur jaktförordningen.
  • VildsvinVar vildsvinets förutsättningar är bäst: ek- och bokskog med ollon, inte för nära tät bebyggelse. Modellerat ur markanvändning (NMD), trädhöjd, hyggen och Trafikverkets viltolyckor för utbredningen. Förutsättningar, inte fynd. Jakttid per län ur jaktförordningen.
  • KronhjortVar kronhjortens förutsättningar är bäst: stora sammanhängande marker med inslag av odling, en bit från tätort. Modellerat ur markanvändning (NMD), trädhöjd, hyggen och Trafikverkets viltolyckor för utbredningen. Förutsättningar, inte fynd. Jakttid per län ur jaktförordningen.
  • DovhjortVar dovhjortens förutsättningar är bäst: odlingslandskap med ek och bok. Modellerat ur markanvändning (NMD), trädhöjd, hyggen och Trafikverkets viltolyckor för utbredningen. Förutsättningar, inte fynd. Jakttid per län ur jaktförordningen.
  • TjäderVar tjäderns förutsättningar är bäst: stora sammanhängande tallrika barrskogar långt från åker och bebyggelse, glesare i Skåne. Modellerat ur markanvändning (NMD), trädslag och läge i landet, utan olycksdata för fåglar. Förutsättningar, inte fynd. Jakttid per län ur jaktförordningen.
  • OrreVar orrens förutsättningar är bäst: myr och skog i mosaik med hyggen och björksly. Modellerat ur markanvändning (NMD), trädhöjd och läge i landet, utan olycksdata för fåglar. Förutsättningar, inte fynd. Jakttid per län ur jaktförordningen.
21 lager

Infrastruktur & transport

Övriga lager2

Kollektivtrafik7

  • JärnvägarJärnvägsnätet som linjer.
  • InrikesflygReguljära inrikes flyglinjer mellan svenska flygplatser.
  • TågTågtrafikens linjer ur kollektivtrafikens öppna data.
  • BussrutterBusslinjer ur kollektivtrafikens öppna data.
  • FärjorFärjelinjer, både vägfärjor och reguljär sjötrafik.
  • Tunnelbana, pendel & spårvägTunnelbana, pendeltåg och spårväg som egna linjer.
  • KnytpunkterPlatser där minst två kollektivtrafiklinjer möts, graderade efter antal linjer.

Gods & logistik4

El, energi & nät6

Mobiltäckning2

8 lager

Boende & priser

Mark & tomter2

  • Lediga tomterLediga tomter till salu hos kommunen: villatomter och verksamhetsmark: ur kommunernas egna öppna data enligt den nationella specifikationen. 506 tomter, men bara 13 av 290 kommuner publicerar datat, så en tom karta betyder att kommunen inte publicerar.
  • StadsutvecklingsområdenHandkurerade stadsutvecklingsområden som Slakthusområdet, Hagastaden, Frihamnen och Hyllie: vad som byggs, hur många bostäder, tidsplan och vilken tunnelbana eller järnväg som är på väg, med länk till kommunens projektsida. 89 områden, ringen är en ungefärlig utbredning.

Priser & hyror2

Befolkning & områden4

23 lager

Risker & restriktioner

Övriga lager3

  • Varningar just nuSMHI:s vädervarningar just nu (gul, orange, röd) och meddelanden, hämtade live.
  • Framtida havsnivåVilka ytor som hamnar under vatten vid en vald framtida havsnivå (SMHI).
  • MarkföroreningarPotentiellt förorenad mark ur länsstyrelsernas EBH-register, cirka 85 000 objekt.

Naturrisker (SGU)7

Samhällstrygghet2

Samhällstrygghet · Rättsväsende7

Beredskap · Brandstationer2

Beredskap2

5 lager

Ekonomi & politik

Kommunens ekonomi2

Politik3

41 lager

Kartnörd

Berggrund & struktur · Berggrund (SGU)4

  • BergarterSGU:s berggrundskarta: bergarterna under jordtäcket.
  • Bergets ålderHur gammalt berget under punkten är, färgat efter geologisk era. Åldern kommer ur SGU:s egen beskrivning av den geologiska enheten.
  • Tektoniska enheterTektoniska enheter: de stora byggstenarna i den svenska berggrunden.
  • DeformationszonerDeformationszoner: sprickzoner och skjuvzoner i berggrunden.

Berggrund & struktur3

Jordarter, sediment & strålning · Markarter (SGU)2

  • JordartSGU:s jordartskarta: morän, lera, sand och torv i markytan.
  • RadonriskRadonriskklass härledd ur jordarten.

Jordarter, sediment & strålning · Sur sulfatjord (SGU)2

  • Karterade ytorKarterade ytor med sur sulfatjord, som kan försura vattendrag vid dränering.
  • ProvpunkterProvpunkter där sur sulfatjord undersökts i fält.

Jordarter, sediment & strålning · Havsbotten (SGU)2

  • BottentypHavsbottens ytsubstrat: sand, lera, morän eller berg.
  • FiberbankarFiberbankar: gamla utsläpp från massaindustrin på havsbotten.

Jordarter, sediment & strålning · Uran (SGU)2

Jordarter, sediment & strålning1

Malm, brunnar & värme · Gruvor & mineral (SGU)4

Malm, brunnar & värme1

Malm, brunnar & värme · Bergvärme (SGU)2

Istiden · Istidsspår (SGU)6

Istiden4

Terräng & lutning3

Referenssystem2

Tidszoner3

13 lager

Bestämmelser & rättigheter

Bestämmelser8

Rennäring3

Detaljplaner2

17 lager

Grundinställningar

Övriga lager17

  • KommungränserGränserna för de 290 kommunerna.
  • Färglagd ytaFärglagd kommunyta för det nyckeltal du valt att färglägga kartan efter.
  • POI-punkterPunktlagret som visar de platstyper du kryssat i.
  • Mina nålarNålar du själv satt ut. Sparas i din webbläsare.
  • GilladeKommuner du gillat (★).
  • BesöktaKommuner du varit inne på: bocken (✓) och ringen runt den kommun som är vald.
  • InfrastrukturplanerTrafikverkets planerade och pågående infrastrukturprojekt.
  • LandskapsgränserDe 25 landskapens gränser.
  • LandsdelsgränserGötaland, Svealand och Norrland.
  • LänsgränserDe 21 länens gränser.
  • Riksområden (NUTS 2)Riksområden, EU:s statistikindelning NUTS 2.
  • SjukvårdsregionerDe sex sjukvårdsregionerna.
  • Snabbläge (låg data)Snabbläge: färre lager och lättare data, för långsam uppkoppling.
  • 3D-hus
  • Mount Everest (skalreferens)En modell av Mount Everest att ställa ut var som helst på kartan, som skalreferens: konturringar ur Copernicus GLO-90 inom 12 km från toppen, extruderade från havsnivå. Kräver att 3D-kartan är på och att kameran lutar.
  • Sveriges avtryck (kuber)Sveriges avtryck under ett år som kuber i verklig volym, att ställa ut var som helst på kartan: växthusgaser, avfall och material. Växlare mellan hela Sverige och per person. Varje kub bär sin källa, sitt år och sitt densitetsantagande. Kräver att 3D-kartan är på och att kameran lutar.
  • Dölj alla texterDöljer all text på kartan: ortnamn, kommunnamn, gatunamn och etiketter. Dina egna nålar och anteckningar står kvar.