Vanliga frågor om MapAndMove

Från öppna källor som SCB, Kolada, Lantmäteriet och OpenStreetMap. Varje siffra visar år och källa, och hela listan finns under källor och metod.

Så fort källan publicerar nytt, oftast en gång om året. Årtalet vid varje siffra visar vilket år den gäller.

Kommunen räknar ibland på ett annat år eller en annan avgränsning. Vi använder samma källa för alla 290 kommuner så att de går att jämföra.

Skicka länken till sidan och rätt källa via kontakt. Felrapporter om data prioriteras.

Att kommunen ligger tolfte bland Sveriges 290 kommuner på just det måttet. Varje ranking visar vilket mått den bygger på och om högt eller lågt är bäst.

Källan har inte publicerat den, eller så är underlaget för litet för att redovisas. Då visar vi ett streck i stället för att gissa.

Den bygger på boendekostnad, kommunalskatt och andra poster ur öppna källor. Varje del redovisas med källa och år på sidan levnadskostnader.

KPI står för key performance indicator, på svenska nyckeltal: ett mått som går att jämföra mellan kommuner, till exempel andel elever med gymnasiebehörighet. Obs: i prisstatistik betyder KPI i stället konsumentprisindex, som mäter hur priserna förändras.

Medelvärdet är summan delad med antalet. Medianen är värdet i mitten när alla står på rad. Medianen påverkas inte av ett fåtal mycket höga värden och visar därför bättre vad en vanlig person har, till exempel i inkomst.

Att antalet delas med folkmängden och räknas om till 1 000 personer. Då går en liten och en stor kommun att jämföra rakt av.

Värdet för hela Sverige räknat som en enhet, inte ett snitt av de 290 kommunerna. Stora kommuner väger därför tyngre än små.

Går en andel från 20 till 25 % har den ökat med 5 procentenheter, men med 25 procent. Vi skriver procentenheter när två andelar jämförs.

Ett index jämför mot ett basvärde, oftast satt till 100. Index 110 betyder 10 % över basen, index 90 betyder 10 % under.

Att siffran räknats om som om alla kommuner hade samma åldersfördelning. Då syns skillnader i till exempel ohälsa utan att en äldre befolkning slår igenom.

Det som blir kvar att leva på efter skatt, plus bidrag som barnbidrag och bostadsbidrag.

Den beskattningsbara inkomsten per invånare i kommunen. Den visar hur stor skattebas kommunen har att finansiera skola, vård och omsorg med.

Kommunens och regionens skattesats tillsammans. Kyrkoavgift och begravningsavgift ingår inte.

Inflyttade minus utflyttade under ett år. Ett positivt flyttnetto betyder att fler flyttat in än ut.

Belopp omräknade till ett och samma års penningvärde, så att inflationen inte syns som en ökning. Löpande priser är beloppen som de var just det året.

SCB:s definition: ett område med minst 200 invånare där husen ligger högst 200 meter från varandra. En kommun kan ha många tätorter.

SCB:s statistikområden inom kommunerna. DeSO är små områden med mellan 700 och 2 700 invånare, drygt 6 000 i hela landet. RegSO är större områden som byggs av flera DeSO och liknar stadsdelar.

R² (förklaringsgrad) är ett tal mellan 0 och 1 som visar hur mycket av skillnaderna mellan kommunerna i ett mått som hänger ihop med ett annat. R² 0,64 betyder att 64 % av variationen följer sambandet. Nära 0 betyder inget tydligt samband.

Korrelationen r går från minus 1 till 1 och visar hur starkt två mått följs åt. 1 betyder att de stiger tillsammans, minus 1 att det ena sjunker när det andra stiger, 0 att de inte hänger ihop. R² är r i kvadrat.

Nej. Två mått kan följas åt för att båda beror på något tredje, till exempel storleken på kommunen. Kartan visar samband, inte orsaker.

Trendlinjen är den raka linje som passar bäst genom en kommuns värden över åren. Lutningen säger hur mycket måttet ändras per år i genomsnitt.

Avståndet mellan det faktiska värdet och trendlinjen. Stora residualer betyder att värdet hoppar mycket från år till år.

Ett mått på spridning: hur långt från medelvärdet värdena typiskt ligger. Liten standardavvikelse betyder att kommunerna är lika, stor att de skiljer sig mycket.

Hur många standardavvikelser ett värde ligger från medelvärdet. z = 2 betyder ovanligt högt, z = minus 2 ovanligt lågt, z = 0 precis i mitten.

Andelen kommuner som har ett lägre värde. En kommun på 80:e percentilen ligger högre än 80 % av kommunerna.

Kvantiler delar kommunerna i lika stora grupper efter värde. Kvartiler ger fyra grupper med en fjärdedel i varje, kvintiler fem grupper. Medianen är gränsen mitt emellan.

Kartan delar in kommunerna i kvantilklasser, med ungefär lika många kommuner i varje färg. Där många kommuner ligger tätt blir klasserna smala, där få ligger utspridda blir de breda.

Trenden bygger på kommunens percentil år för år, minst fem år. De 15 % med brantast uppgång blir Förbättrats och de 15 % med brantast nedgång Försämrats. Varierat är de 25 % som hoppar mest kring sin trendlinje. Övriga blir Stabilt starkt, mitten eller svagt. Det är en rangordning mellan kommuner, inte ett absolut omdöme.

Ett intervall som med en viss säkerhet, oftast 95 %, innehåller det sanna värdet när siffran bygger på ett urval. Ju smalare intervall, desto säkrare siffra.

Att en skillnad eller ett samband troligen inte beror på slumpen. Ofta används gränsen p under 0,05, alltså mindre än 5 % risk att se resultatet av en slump. Signifikant betyder inte att skillnaden är stor.

Med få invånare räcker några enstaka händelser för att flytta en andel många procentenheter. Titta på flera år eller på trenden i stället för ett enskilt år.

Nominellt är beloppet som det var just det året. Realt är beloppet justerat för inflationen, så att du ser om något faktiskt blivit dyrare. Bostadspriser och hyror går att visa på båda sätten.

Hur mycket ett värde svänger över tid. Hög volatilitet betyder att placeringen hoppar mycket mellan åren, låg att den ligger stilla.

De delar placering. Får två kommuner samma värde på plats 10 och 11 hamnar båda på 10,5, så att ordningen inte avgörs av något godtyckligt som kommunkoden.

Några få extremvärden skulle annars trycka ihop alla andra kommuner i samma färg. Därför klipps skalan vid percentiler, och värden utanför får ändfärgen.

En skala med en neutral mitt och två olika färger åt varsitt håll, till exempel för befolkning som växer eller krymper. Mitten är ofta noll eller rikssnittet.

Ett värde som ligger långt från alla andra, ofta i en mycket liten eller mycket speciell kommun. Extremvärden kan vara helt riktiga men drar lätt iväg ett medelvärde.

Ett snitt där vissa värden räknas tyngre än andra, oftast efter folkmängd. Rikssnittet är i praktiken viktat: Stockholm väger tyngre än Bjurholm.

En skala där varje steg är en multiplikation, till exempel 10, 100, 1 000. Den används när värdena spänner över flera storleksordningar, som folkmängd.

En totalundersökning räknar alla, som folkbokföringen. Ett urval frågar en del och räknar upp till hela befolkningen, vilket ger en felmarginal.

De som ingår i ett urval men inte svarar. Stort bortfall kan göra en siffra skev om de som inte svarar skiljer sig från de som gör det.

Ett värde som räknats fram där mätning saknas, utifrån liknande platser eller närliggande år. I kartan ritas skattade värden annorlunda än uppmätta, till exempel streckat.

Nästan allt visas som källan publicerat det. Våra egna beräkningar bygger alltid på källornas siffror och är märkta: de sammanvägda måtten Sammanvägt och Bredd, Generell trend och Konsekvent stabila platser.

Kommunens snittplacering över flera aspekter av ett ämne, från 0 till 100 där högt är bra. Varje aspekt räknas om till percentil per år först, så att kronor, procent och kvoter går att väga ihop.

I hur många av aspekterna kommunen ligger i landets översta tredjedel. En kommun som är bäst på hälften och sämst på resten får ett medelmåttigt Sammanvägt men låg Bredd. Därför visas båda.

Bara mått där det finns ett tydligt bättre håll, och bara ett mått per aspekt så att samma sak inte räknas två gånger. Mått som utjämningsbidrag har inget bra eller dåligt håll och räknas därför inte.

Ett enda omdöme per kommun för hela tidsserien: Förbättrats, Försämrats, Varierat eller Stabilt starkt, mitten eller svagt. Det bygger på kommunens percentil år för år, se Statistikbegrepp ovan.

Ett lager som färgar områden efter hur stilla de legat jämfört med resten av landet 2011 till 2024. Det mäter stabilitet, inte om området blivit bättre eller sämre.

Nej. Befolkning framåt är SCB:s officiella framskrivning till 2070 och yrkesprognoserna kommer från Arbetsförmedlingen. Vi skriver inte fram något själva.

En framskrivning räknar ut vad som händer om antagandena om födda, döda och flyttningar håller. Den är ett scenario, inte en förutsägelse, och det står i legenden.

Priser tenderar att vända tillbaka mot ett genomsnitt inom några år. En rak trendlinje skulle därför ofta peka åt fel håll just där den behövs.

Arbetsförmedlingen gör bedömningen per län, inte per kommun. Kartan visar länets värde i varje kommun och märker det som länsvärde.

Nej. Vissa lager innehåller skattade värden där mätning saknas, till exempel tung trafik på vägar utan mätpunkt. De ritas streckade så att det syns.

Varje lager har en fotnot om källa och metod, och den samlade beskrivningen finns under källor och metod.

CC0. Sammanvägt, Bredd, Generell trend och Konsekvent stabila platser får användas fritt, utan krav på källhänvisning. Källdatan de bygger på följer sin egen källas licens.

Öppna Lager i kartans meny och välj ett eller flera lager. Legenden visar vad färgerna betyder.

Ja. Välj Jämför och lägg till upp till fyra kommuner, så ställs siffrorna sida vid sida.

Ja, sajten är byggd för mobil, surfplatta och dator.

Ja. Tryck på kompassen och välj 3D för att se terrängen i lutning.

Varje lager har en egen legend. Färgskalorna är valda så att de går att läsa även med färgblindhet.

Första besöket hämtar kartdata. Sedan ligger den i webbläsarens cache och går betydligt snabbare.

Över hundra, ordnade i teman: befolkning och ekonomi, boende, natur och miljö, geologi, klimat och naturrisker, infrastruktur, trafik och energi, service som skolor och vård samt val och samhälle. Under Lager ser du alla och kan söka efter namn.

Ett ytlager färgar kommuner eller områden efter ett värde. Ett punktlager visar enskilda saker, som skolor eller laddstationer. Ett linjelager visar vägar, ledningar eller leder. Ett rasterlager är en heltäckande bild, som jorddjup eller luftkvalitet, där varje ruta har sitt eget värde.

Ja. Punkter och linjer läggs ovanpå ytorna, så du kan till exempel se skolor ovanpå bostadspriserna. Två ytlager i taget blir däremot svåra att läsa, så då visas det senast valda överst.

Under Aktiva lager. Där kan du stänga av ett lager med krysset och se legenden för vart och ett.

Legenden visar vad färgerna betyder i det lager som är på, med enhet och år. Klickar du på en färg i legenden markeras de kommuner som hamnar där.

Grått betyder att värde saknas, oftast för att källan inte publicerat siffran eller att den är sekretessmarkerad för att området är litet. Grått betyder aldrig noll.

Ja, i de lager som har en tidsserie. Dra i årsreglaget så ritas kartan om för det året. Antalet år varierar mellan källorna.

Kommunen är den administrativa gränsen. En tätort är en sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare. Mindre områden som RegSO och DeSO är SCB:s statistikområden inom kommunen, och där finns färre mått men större detaljrikedom.

Mer detaljer ritas in ju närmare du kommer: först län och kommuner, sedan tätorter, områden, byggnader och till sist enskilda punkter. Annars skulle hela Sverige drunkna i prickar.

Ett kort öppnas med namnet, värdet i lagret du tittar på och länkar vidare till platsens egen sida med fler siffror.

Ja, under Kartstil. Där väljer du mellan bland annat ljus och mörk karta, terräng och flygfoto.

Ja, i verktygsmenyn kan du mäta avstånd och rita egna ytor. Det du ritar sparas i din webbläsare.

Ja. Exportera ger en bild av vyn med källa och år i bildtexten, så att den går att använda direkt.

Varje lager uppdateras när källan publicerar ny data. Senaste uppdatering och år står i legenden och under källor och metod.

Tipsa oss gärna via kontakt. Många av lagren har kommit till efter förslag från användare.

Nej. Allt på sajten går att använda utan konto. Det du sparar ligger kvar i din webbläsare.

Tryck på Dela. Länken tar mottagaren till samma plats, lager och zoom som du ser.

Under Sparade i sidhuvudet. Listan finns i den webbläsare där du sparade.

Det ligger kvar tills du rensar webbläsarens data. Vill du ha det på flera enheter, dela länken till dig själv.

Tryck på Dela och skicka länken till dig själv, till exempel med e-post eller i en chatt. Öppnar du den i mobilen eller på en annan dator kommer du till samma vy.

Platsen, zoomen, kartstilen, påslagna lager, året och det du jämför. Det ligger i själva länken, så det fungerar utan konto.

Det som är personligt: sparade platser, stjärnor, besökta platser, ritade ytor och anteckningar. Det stannar i den webbläsare där du skapade det.

För att synka behövs ett konto som lagrar dina uppgifter hos oss. Vi har valt att inte samla in något om dig, så allt ligger lokalt i din webbläsare.

Nej. Varje webbläsare har sitt eget lager. Det gäller också privat läge, där allt försvinner när fönstret stängs.

Ja. Spara vyn med bokmärket så hittar du den under Sparade. Vill du nå den från en annan enhet, dela länken till dig själv eller lägg den som bokmärke i webbläsaren.

Ja, mottagaren ser samma vy som du. Det du sparat personligt syns däremot inte för dem.

Alla 21 län och 290 kommuner, tätorterna och i de större städerna även stadsdelar och mindre områden.

Gör quizet, så får du förslag utifrån det som är viktigt för dig, till exempel boendepris, natur eller pendling.

Öppna kommunens sida. Där står varje siffra bredvid länets och rikets, och du kan lägga till grannar i Jämför.

Ja. Byt språk i menyn, så följer kartan och sidorna med.

Nej, sajten är gratis. Den bärs av sponsorer och märkta annonser som aldrig påverkar siffror eller rankningar.

Bara det du själv skickar in. Besöksstatistiken är anonym och kräver inga cookies. Läs mer i integritetspolicyn.

Ja. Våra egna analyser är CC0 och får användas helt fritt. Källdatan följer sin egen licens, oftast CC0 eller CC BY med krav på att den ursprungliga källan anges. Licensen för varje lager står under källor och metod.

Prenumerera på nyhetsbrevet, som kommer en gång i månaden. Alla ändringar finns också under uppdateringar.

Ett litet team i Sverige. Läs mer under om projektet.