Religion och trossamfund: hur Sverige tror och hör till
Kort svar: Svenska kyrkan hade 5,37 miljoner medlemmar vid slutet av 2025, 50,7 procent av befolkningen. År 2000, när kyrkan skildes från staten, var andelen 82,9 procent. Andelen skiljer sig mycket mellan kommunerna, från omkring tre fjärdedelar i delar av Värmland, Västra Götaland och Norrbotten till under en tredjedel i Botkyrka. Drygt sex av tio som dör begravs i Svenska kyrkans ordning, men bara fyra av tio nyfödda döps. Andra trossamfund kan få statsbidrag om de har minst 2 500 betjänade och uppfyller lagens demokrativillkor; för 2026 fördelades 66 miljoner kronor till 27 trossamfund. Internationellt hör Sverige till de länder där religion betyder minst i vardagen.
Mer på sajten: hur skatterna är uppbyggda står på Skatterna, invandringen och befolkningens ursprung på Migrationen och Befolkningen, statsbidragen till partier och föreningar och hur demokratin fungerar på Demokratin, och vad kommunerna lägger pengarna på på Kommunernas ekonomi.
Andelen av befolkningen som är medlem i Svenska kyrkan, sedan 1972.
Medlemmar den 31 december i procent av folkmängden, ur Svenska kyrkans statistik. För 1981 saknas uppgift. Fram till 1996 blev barn automatiskt medlemmar om en förälder var det; sedan dess blir man medlem genom dopet eller genom att anmäla inträde.
Antalet medlemmar har minskat varje år sedan början av 1990-talet. Minskningen beror både på att fler går ur än går in och på att de äldre generationerna, där nästan alla är medlemmar, blir färre. Samtidigt växer befolkningen genom invandring från länder där få är medlemmar i Svenska kyrkan, vilket sänker andelen även när antalet medlemmar står still.
Hur många som går ur och hur många som går in i Svenska kyrkan varje år.
Utträden och inträden per år ur Svenska kyrkans statistik. Inträden räknar inte dop, som är det vanligaste sättet att bli medlem. För 1981 finns bara inträdena. Toppar i utträdena följer ofta på en debatt eller en höjd avgift, och kom 2000 i samband med att kyrkan skildes från staten.
Hur stor del av livets högtider som sker i Svenska kyrkan.
Döpta i procent av antalet födda, konfirmerade i procent av antalet 15-åringar, vigslar i Svenska kyrkan i procent av alla vigslar och begravningar i Svenska kyrkans ordning i procent av alla avlidna, ur Svenska kyrkans statistik. Toppen för vigslar 1989 hänger ihop med att reglerna för änkepension ändrades vid årsskiftet, så att många gifte sig innan. Svackan 2020 och 2021 kommer av pandemins begränsningar för sammankomster.
Begravningen är den handling som flest fortfarande väljer att ha i kyrkan, även bland dem som inte är medlemmar. Dopet och konfirmationen har minskat snabbast, eftersom de beror på vad unga föräldrar och tonåringar väljer i dag. Den som inte är medlem kan få en borgerlig begravning eller en begravning i ett annat trossamfund, och alla har rätt till en gravplats oavsett tro.
Andelen medlemmar i Svenska kyrkan i varje kommun.
Medlemmar och folkmängd den 31 december 2021, preliminära uppgifter ur Svenska kyrkans tabell per kommun, och 2019 ur samma tabell för det året. Svenska kyrkan har inte publicerat tabellen per kommun för senare år. Forshaga och Munkfors (*) utgör en gemensam rad i källan och har samma värde här. Klicka på en rubrik för att sortera.
De största av de trossamfund som har rätt till statsbidrag.
| Trossamfund | Betjänade 2024 |
|---|
Betjänade är medlemmar och andra som regelbundet tar del av verksamheten, enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Uppgifterna för 2024 lämnades enligt de nya reglerna, med granskade uppgifter om betjänade som bor i Sverige, och går inte att jämföra med åren innan. Ett trossamfund kan vara ett samverkansorgan för flera församlingar. Namnen står som i källan. Trossamfund som inte söker statsbidrag finns inte med.
Utöver Svenska kyrkan finns i Sverige bland annat katolska, ortodoxa och orientaliska kyrkor, frikyrkor, muslimska, judiska och buddhistiska samfund. Ingen myndighet räknar hur många som tillhör en viss religion, eftersom tro inte registreras. Antalet betjänade i ansökningarna om statsbidrag är det närmaste som finns, och omfattar bara de samfund som söker.
Vilka villkor som gäller för statsbidrag till trossamfund.
En ny lag från 2025
Sedan den 1 januari 2025 gäller lagen om statsbidrag till trossamfund. Ett trossamfund ska ha minst 2 500 betjänade som bor i Sverige, ha funnits här i minst fem år och huvudsakligen finansieras av dem som bor här. Uppgifterna om antalet betjänade ska granskas av en revisor. Riksdagen beslutade om lagen i juni 2024.
Prop. 2023/24:119, betänkande 2023/24:KrU7, SFS 2024:487
Demokrativillkoret
Bidrag får bara ges till ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingarna i samhället. Lagen räknar upp vad som gör att villkoret inte är uppfyllt, bland annat att samfundet eller någon som företräder det utövar våld, tvång eller hot, kränker barns rättigheter eller diskriminerar. Villkoret gäller också den som företräder samfundet, och bidrag som redan betalats ut kan krävas tillbaka.
Ny myndighet från 2026
Myndigheten för stöd till trossamfund lades ned vid årsskiftet 2025/26, och sedan dess prövar MUCF ansökningarna. För 2026 fördelade MUCF 66 miljoner kronor till 27 trossamfund i organisationsbidrag. Därtill kommer bidrag för lokaler, verksamhet och säkerhet.
MUCF, MUCF beviljar 66 miljoner till trossamfund; om stödet till trossamfund
Avgifter via skattsedeln
Ett registrerat trossamfund kan få statlig hjälp att ta in avgifter från sina medlemmar. Avgiften dras då av Skatteverket på samma sätt som skatten, och medlemmen måste själv ha samtyckt. Svenska kyrkans kyrkoavgift tas in på samma sätt.
Skatteverket, avgift till andra trossamfund
Vad medlemmarna betalar till kyrkan, och vad alla betalar för begravningarna.
| År | Kyrkoavgift, snitt av inkomsten | Begravningsavgift, snitt av inkomsten | Kyrkoavgifter, miljarder kronor | Begravningsavgifter, miljarder kronor |
|---|
Avgiftssatser i procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten, ovägt snitt över landet, och intäkterna i löpande priser, ur Svenska kyrkans statistik och ekonomiska redovisning.
Kyrkoavgiften betalas bara av medlemmar, och varje församling bestämmer själv sin del. Begravningsavgiften betalar alla som är folkbokförda i Sverige, oavsett tro, eftersom den finansierar begravningsplatserna, kremeringen och gravsättningen för alla. Sedan 2017 är begravningsavgiften lika hög i hela landet utom i Stockholm och Tranås, som sköter begravningsverksamheten själva. Kammarkollegiet bestämmer satsen varje år.
Svenska kyrkans intäkter var omkring 29 miljarder kronor 2025, och omkring 83 procent kom från kyrkoavgiften och begravningsavgiften. Staten betalar dessutom en kyrkoantikvarisk ersättning på omkring 490 miljoner kronor om året för att bevara de kyrkor och kyrkogårdar som är kulturarv.
Sverige jämfört med andra länder.
| Land | Utan religiös tillhörighet 2010 | Utan religiös tillhörighet 2020 | Religion viktig i livet | Religion mycket viktig |
|---|
Andelen utan religiös tillhörighet ur Pew Research Centers skattningar av den religiösa sammansättningen per land 2010 och 2020. Hur viktig religionen är i livet ur World Values Survey och European Values Study (Integrated Values Surveys) via Our World in Data, senaste mätningen per land, oftast mellan 2017 och 2022. Länderna är sorterade efter andelen utan tillhörighet 2020.
Sverige utmärker sig mindre genom hur många som saknar tillhörighet än genom hur lite religionen betyder i vardagen. Många är medlemmar i Svenska kyrkan utan att se sig som religiösa, och i World Values Survey hör Sverige till de länder där sekulära värderingar och individens självbestämmande väger tyngst. Andelen utan tillhörighet ökade mellan 2010 och 2020 i alla länder i tabellen.
Hur tro och gudstjänstbesök skiljer sig mellan åldrarna, och hur det har förändrats.
Andelen som tror på Gud och andelen som går på gudstjänst minst en gång i månaden, i procent av befolkningen 16 till 85 år, ur SOM-institutets nationella undersökningar vid Göteborgs universitet. Frågan om tro ställdes inte alla år.
| Ålder | Tror på Gud 2010 | Tror på Gud 2019 | Gudstjänst minst varje månad 2019 | Medlem i Svenska kyrkan 2016 |
|---|
SOM-institutet, Svenska religionstrender 1986 till 2019. Andel i procent av de svarande i varje åldersgrupp.
Tron på Gud är vanligast bland de äldsta, och skillnaden mellan åldrarna har bestått även när andelen har minskat i alla grupper. Den senaste mätningen pekar på ett trendbrott bland de yngsta: enligt SOM-institutet uppgav 34 procent av dem mellan 16 och 24 år att de tror på Gud 2025, den högsta andelen i den åldersgruppen sedan mätningarna började. Om det är början på en ny riktning går ännu inte att säga.
Vad partierna har föreslagit om statsbidraget till trossamfund.
| Parti | Förslag och ställning | Källa |
|---|---|---|
| Moderaterna | Regeringsparti, bakom den nya lagen med demokrativillkor och kravet på minst 2 500 betjänade. | prop. 2023/24:119 |
| Kristdemokraterna | Regeringsparti, bakom den nya lagen. En ledamot vill se över ansökan, särskilt kravet att varje betjänad ska bekräfta sig med namn, adress och födelsedatum. | prop. 2023/24:119, 2025/26:180 |
| Liberalerna | Regeringsparti, bakom den nya lagen. | prop. 2023/24:119 |
| Sverigedemokraterna | Röstade för lagen. Vill på sikt avskaffa skattefinansierade bidrag som inte gäller kulturarvet, granska samfund med internationella kopplingar särskilt och lägga ned myndigheten för stöd till trossamfund. Ledamöter vill att bidraget bara ska komplettera medlemsavgifterna och att kristendomen ska ha en särställning. | 2023/24:2531, 357 |
| Socialdemokraterna | Vill att en utredning snabbt tar fram ett förbud mot utländsk finansiering av trossamfund med kopplingar till islamism och extremism. | 2023/24:2686, KrU7, reservation 14 |
| Vänsterpartiet | Vill sänka gränsen till 1 000 betjänade, förtydliga vem som räknas som företrädare, se över kravet på demokratisk uppbyggnad och följa upp lagen. | 2023/24:2869 |
| Centerpartiet | Vill att så kallad konverteringsterapi ska bryta mot demokrativillkoret när den riktas mot alla hbtqi-personer, inte bara unga, och vill ha regler för återkrav och uppföljning. | 2023/24:2877 |
| Miljöpartiet | Vill sänka gränsen till 1 000 betjänade, definiera företrädare tydligare, även internationella, och utvärdera lagen löpande tillsammans med civilsamhället. | 2023/24:2875 |
Ett urval av motioner och ställningstaganden om statsbidraget till trossamfund, ur riksdagens öppna data, inte partiernas hela program. Ett förslag i en enskild motion är ledamotens, inte nödvändigtvis partiets.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Svenska kyrkans statistik: medlemmar 1972 till 2025, in- och utträden, de kyrkliga handlingarna 1970 till 2025, medlemmar per kommun 2019 och 2021, avgifterna och ekonomin.
- MUCF, trossamfund och antal betjänade 2020 till 2024, och beslutet om bidragen för 2026.
- Pew Research Center, Religious Composition by Country 2010 to 2020: andelen utan religiös tillhörighet.
- Our World in Data (CC BY 4.0), Integrated Values Surveys: hur viktig religionen är i livet.
- SOM-institutet vid Göteborgs universitet: Svenska religionstrender, Svenska trender 1986 till 2025 och Magnus Hagevi om tron bland unga.
- Lagar, förslag och motioner: de som länkas vid varje avsnitt ovan.
Siffrorna kommer ur Svenska kyrkans tabeller och MUCF:s förteckning, plus handinmatade serier med källa.