Vilka kommuner växer och vilka krymper?
Kort svar: Sverige har vuxit från 8,9 till 10,6 miljoner invånare sedan 2000, men 113 av 289 kommuner har krympt. Dorotea, Övertorneå och Sorsele har tappat mellan en fjärdedel och en tredjedel, medan Sundbyberg, Upplands-Bro och Nykvarn har vuxit med över hälften. Eftersom fler dog än föddes i 223 kommuner 2025 är det flyttningarna som avgör om en kommun växer. Invandringen har nästan halverats sedan toppen 2016, födslarna är de lägsta sedan 2002, och 180 kommuner krympte under 2025.
Hur storstäderna, de större städerna och landsbygdskommunerna har vuxit och krympt, med flyttningarna och avståndet till service, står på Landsbygd och stad.
Hur många som bor här, från 1700-talet och fram till 2070.
Riket
Riket räknas från 1749 och kommunerna från 1968, i dagens gränser. Välj ”Från” ovan för att se ett kortare tidsspann.
Den prickade delen är SCB:s framskrivning, som bygger på att födslar, dödlighet och flyttmönster fortsätter ungefär som de senaste åren. Den är inte en spådom, och för små kommuner är osäkerheten stor.
Födda och döda, flyttningar och invandring.
Summan av de tre stämmer inte alltid exakt med förändringen i folkmängd, eftersom SCB också gör justeringar i registret.
Invandringen och utvandringen sedan 1900 och skälen till att man kom står på Migration.
Kommunerna som vuxit och krympt mest.
Vilka åldrar som flyttar in och ut.
Inrikes flyttnetto är inflyttade från andra kommuner minus utflyttade dit. Invandringsöverskott är invandrade minus utvandrade. Summa för fem år, efter ålder vid flytten.
Hur många varje person i arbetsför ålder försörjer.
Försörjningskvoten är antalet barn, unga och äldre per 100 personer i åldern 20 till 64 år. 100 betyder att det finns lika många utanför som i arbetsför ålder. Riket räknas från 1860 och kommunerna från 1968.
Färre barn, längre liv och invandringens betydelse.
Sveriges befolkning växer långsammare än på länge. År 2025 ökade den med 17 800 personer, den lägsta ökningen under 2000-talet. Det föddes 97 500 barn, det lägsta antalet sedan 2002, och fruktsamheten sjönk till 1,42 barn per kvinna, den lägsta som har uppmätts. Invandringen minskade med nästan en fjärdedel jämfört med 2024, och nettoinvandringen var omkring 12 000 personer.
Barnafödandet har fallit i hela Norden sedan omkring 2010, men 2025 vände det uppåt i Norge, Danmark och Finland medan det fortsatte nedåt i Sverige. Finland ligger lägst. Livslängden är hög i alla fem länderna, och svenska kvinnor och män lever längst. Andelen utrikes födda är högre i Sverige än i grannländerna, men länderna räknar på olika sätt.
Forskningen säger att det låga barnafödandet inte bara handlar om att folk skaffar barn senare, utan om att fler aldrig får något barn alls. Om invandringen är bilden blandad: integrationen tar lång tid och kostar offentliga finanser, men en dansk studie hittar inte att flyktinginvandring pressat ner lönerna för dem som redan bodde där.
Befolkningen i Norden
| Land | Barn per kvinna 2025 | Livslängd vid födseln 2025, män och kvinnor | Födda utomlands 2026 |
|---|---|---|---|
| Sverige | 1,42 | 82,5 och 85,6 år | 20,8 procent |
| Norge | 1,48 | 81,6 och 84,9 år | 17,5 procent |
| Danmark | 1,51 | 80,3 och 83,9 år | 13,0 procent |
| Finland | 1,30, preliminärt | 79,8 och 84,7 år | 10,9 procent |
| Island | 1,56 | 81,0 och 84,2 år | 19,6 procent |
Källor: SCB, Statistisk sentralbyrå (Norge), Danmarks Statistik, Statistikcentralen (Finland) och Hagstofa Íslands. Andelen födda utomlands gäller vid årsskiftet 2025 till 2026 och följer varje lands egen definition: Sverige och Finland räknar alla födda utomlands, Norge, Danmark och Island bara invandrare med utrikes födda föräldrar, så de tre får lägre andelar. Sverige och Danmark är egen beräkning ur ländernas tal.
-
Föds färre barn, eller bara senare?
Färre. Barnafödandet i Norden har fallit sedan omkring 2010, främst för att färre kvinnor får sitt första barn. Kvinnor födda i slutet av 1980-talet väntas få omkring 1,8 barn i genomsnitt, mot 2,0 för dem som föddes 1970. Finland väntas hamna lägst, under 1,6.
Hellstrand, Nisén, Miranda, Fallesen, Dommermuth och Myrskylä (2021), Demography.
-
Är det ekonomin som gör att färre skaffar barn?
Inte bara. Nedgången började med finanskrisen 2008, men den följer inte hur ekonomin utvecklades efteråt, och den har sett nästan likadan ut i de nordiska länderna. Forskarna föreslår att en upplevd osäkerhet om framtiden kan vara en del av förklaringen.
Comolli med flera (2021), European Journal of Population.
-
Kan politiken få folk att skaffa barn?
Den kan i alla fall påverka när. Den svenska snabbhetspremien, som låter föräldrar behålla samma föräldrapenning om nästa barn kommer inom en viss tid, fick svenskar att skaffa nästa barn tidigare. Studien visar att svenskfödda med olika lång utbildning reagerade ungefär lika, medan invandrare från länder utanför Norden knappt reagerade alls.
Andersson, Hoem och Duvander (2006), Demographic Research.
-
Påverkar bostadspriserna barnafödandet?
Ja, åt olika håll. I USA fick stigande huspriser fler barn att födas hos dem som ägde sin bostad och färre hos dem som hyrde.
Dettling och Kearney (2014), Journal of Public Economics.
-
Hur lång tid tar det för flyktingar att få jobb?
Lång tid, särskilt för kvinnor. År 2019 hade 57 procent av männen och 30 procent av kvinnorna i åldern 20 till 64 år som kommit som flyktingar eller anhöriga till flyktingar de senaste tio åren ett jobb. Efter 20 år eller mer var andelen omkring 80 procent för båda, jämfört med 86 procent bland dem som är födda i Sverige.
SCB (2022), Sysselsättning bland flyktingar och deras anhöriga 2019.
-
Vad kostar flyktinginvandringen?
År 2007 omfördelades ungefär 1 procent av BNP via de offentliga finanserna till flyktinggruppen i Sverige. Omkring fyra femtedelar av det berodde på lägre skatteintäkter, eftersom färre arbetade, och resten på högre utgifter.
Ruist (2015), Population and Development Review.
-
Sänker invandring lönerna för dem som redan bor här?
Inte enligt en dansk studie av flyktingar som placerades ut i kommunerna 1986 till 1998. Danskar med kort utbildning gick över till yrken med mindre kroppsligt arbete, och deras löner och sysselsättning ökade snarare än minskade. Studien gäller ett land och en period.
Foged och Peri (2016), American Economic Journal: Applied Economics.
-
Är det bra eller dåligt att bo där landsmän bor?
Det kan vara bra. När Sverige placerade ut flyktingar i kommunerna tjänade de som hamnade där det bodde fler från samma land mer, ungefär 4 till 5 procent mer per standardavvikelse i andelen landsmän.
Edin, Fredriksson och Åslund (2003), Quarterly Journal of Economics.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Källa: SCB, befolkningsstatistik. Folkmängd, födda, döda, inrikes flyttningar, invandring och utvandring per kommun och år, flyttningar efter ålder, försörjningskvoter och befolkningsframskrivningen. Bakåt i tiden SCB:s äldre tabeller: riket från 1749 (befolkningsutvecklingen sedan 1749) och per ålder från 1860, kommunerna från 1968 omräknade till dagens indelning. De gamla tabellerna ger samma tal som dagens för 2000, så skarven där syns inte.
- Egen bearbetning av SCB:s data: tal per 1 000 invånare, index, åldersgrupperna, rikets prognos som summa av kommunernas och rikets inrikes flyttningar som summa av alla kommuners.
- Mätt men inte med här: skälet till invandringen (arbete, familj, studier, skydd). SCB redovisar det bara för riket, inte per kommun.
Folkmängd, åldersstruktur och prognos finns också som kartlager på kartan och på varje kommunsida.