Hur långt är det till service, och vart flyttar folk?
Kort svar: Hälften av invånarna i storstäderna har mindre än en kilometer fågelvägen till närmaste vårdcentral, i landsbygdskommunerna 2,5 km. Sedan 2000 har storstäderna och kommunerna runt dem vuxit med 35 procent, medan landsbygdskommunerna har 11 procent färre invånare.
Mer om samma frågor: Befolkning visar varje kommuns folkmängd sedan 1900, Infrastruktur vägarna och kollektivtrafiken, Kommunernas ekonomi utjämningen mellan kommunerna, Vården väntetiderna på vårdcentralen och Skog och skogsindustri skogsbruket och vem som äger skogen i varje län. Rovdjursstammarna, jakten och vad stad och land tycker om vargen står på Rovdjuren. Vem som har fiber och mobiltäckning står på Digitalisering och bredband. Var lokaltidningarna har lagt ned och vilka kommuner som saknar egen nyhetsbevakning står på Public service och medier.
Hur långt hälften av invånarna har.
Skillnaden mellan stad och land är störst för vårdcentral och apotek. Till grundskola, livsmedelsbutik och drivmedel har hälften av invånarna även i landsbygdskommunerna ungefär en kilometer eller mindre, eftersom de flesta bor i eller nära en tätort. Välj en kommun högst upp för att jämföra.
Medianen viktad med invånarna: hälften av invånarna i gruppen har längre än så till närmaste ställe, hälften kortare. Räknat fågelvägen från mitten av varje befolkad kvadratkilometer, så den riktiga vägen är längre, mest där vägnätet är glest. Blått är storstäderna och kommunerna runt dem, orange de större städerna och kommunerna runt dem, grönt de mindre städerna och landsbygdskommunerna.
SKR:s nio sorters kommuner.
Sveriges Kommuner och Regioner delar in kommunerna i nio grupper efter hur stor centralorten är och hur många som pendlar. A är storstäderna och kommunerna runt dem, B de större städerna och kommunerna runt dem, C de mindre städerna och landsbygdskommunerna. Sedan 2000 har kommunerna i A vuxit med 35 procent, i B med 18 och i C med 1. Av de 114 kommuner som har färre invånare nu än 2000 ligger 84 i C.
| Kommungrupp | Kommuner | Invånare 2025 | Förändring sedan 2000 | Inrikes flyttnetto per 1 000, snitt 2021–2025 | Vårdcentral, km | Apotek, km | Grundskola, km | Livsmedel, km | Drivmedel, km |
|---|
Indelningen gäller från 2023. Gruppens folkmängd och flyttningar är summan av kommunerna i den, även för åren innan indelningen fanns. Flyttnettot är de som flyttat in från andra kommuner minus de som flyttat ut, per 1 000 invånare.
Butik och skola inom två kilometer.
I riket bor 78 procent nära en dagligvarubutik och 83 procent av barnen nära en grundskola, i stort sett lika många 2025 som 2017. Välj en kommun för att se hur den skiljer sig från riket.
Andel av invånarna som bor högst två kilometer från en dagligvarubutik, och andel av barnen upp till 16 år som bor högst två kilometer från en grundskola. Tillväxtverket mäter längs vägnätet. Åren 2020 och 2021 saknas.
Vart folk flyttar, och varifrån de växer.
Landsbygdskommunerna har tappat invånare till andra kommuner varje år sedan 2021, mellan 2 och 7 per 1 000 invånare om året. Invandringen väger upp en del, men fler dör än föds: 6 fler per 1 000 invånare 2025. I storstäderna föds fler än som dör.
Per 1 000 invånare och år. Gruppernas flyttningar finns från 1997, när alla kommuner har dem. Riket saknar inrikes flyttnetto eftersom flyttningarna inom landet tar ut varandra.
Storstad och glesbygd sedan 1968.
Sedan 1968 har Sveriges folkmängd vuxit från 7,9 till 10,6 miljoner. Landsbygdskommunerna har gått åt andra hållet, från 562 000 till 425 000 invånare, en fjärdedel färre. 128 kommuner har färre invånare nu än 1968.
Folkmängden den 31 december som index, där första året är 100. Varje kommuns egen kurva sedan 1900 står på Befolkning.
Kommun för kommun.
Avståndet som hälften av invånarna har längre än, i kilometer fågelvägen, och folkmängden. Sorterat efter kommungrupp och namn.
| Kommun | Kommungrupp | Vårdcentral, km | Apotek, km | Grundskola, km | Livsmedel, km | Drivmedel, km | Invånare 2025 | Förändring sedan 2000 |
|---|
Knivsta bildades 2003, så där räknas förändringen från det året.
Vad partierna vill.
| Parti | I korthet | Källa |
|---|---|---|
| Centerpartiet | Vill öppna fler statliga servicekontor och poliskontor, bygga ut bredbandet och låta mer av intäkterna från vindkraften stanna där den byggs | Centerpartiet, Landsbygd |
| Kristdemokraterna | Vill att det ska gå att bo och leva i hela Sverige och ta bort hinder för livet på landet | Kristdemokraterna, Landsbygd |
| Liberalerna | Vill bygga ut den statliga servicen genom en gemensam organisation där myndigheterna samverkar | Liberalerna, Regional utveckling |
| Miljöpartiet | Vill ha landsbygdsavtal där staten är med och betalar lokal service, och att en del av intäkterna från vindkraft och gruvor går till landsbygden | Miljöpartiet, Lands- och glesbygd |
| Moderaterna | Vill göra om strandskyddet och hålla drivmedelspriserna nere | Moderaterna, Glesbygd |
| Socialdemokraterna | Vill ge bättre villkor för jobb och företag på landsbygden och knyta ihop stad och land med transporter | Socialdemokraterna, Näringspolitik |
| Sverigedemokraterna | Vill skriva av studieskulden för offentligt anställda som flyttar till glesbygden och ta bort den allmänna löneavgiften där | Sverigedemokraterna, Nu prioriterar vi landsbygden |
| Vänsterpartiet | Vill flytta statliga myndigheter från storstäderna och att staten ser till att vård, post och polis finns i hela landet | Vänsterpartiet, Landsbygd |
Sammanfattat ur partiernas egna sidor, hämtade i oktober 2026. Mer om varje parti på Partierna.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Källa: SCB, befolkning per kvadratkilometer den 31 december 2025, och SCB:s befolkningsstatistik per kommun: folkmängd, födda, döda, inrikes flyttningar, invandring och utvandring.
- Källa: © OpenStreetMap-bidragsgivare. Vårdcentraler, apotek, livsmedelsbutiker och drivmedelsstationer.
- Källa: Skolverket, skolenhetsregistret. Grundskolor.
- Källa: Kolada. SKR:s kommungruppsindelning 2023 och andelen som har dagligvarubutik och grundskola inom två kilometer, som Tillväxtverket räknar fram.
- Egen bearbetning: avstånden till service och kommungruppernas folkmängd och flyttningar. Avståndet är fågelvägen från mitten av varje befolkad ruta till närmaste ställe, och medianen vägs med invånarna i rutan.
- Inte med: Tillväxtverkets serviceanalys Pipos, som räknar avstånd längs vägarna, eftersom villkoren kräver skriftligt tillstånd. OpenStreetMap saknar ställen här och där, mest på landsbygden, vilket gör avstånden där längre än de är. Kommuner där OpenStreetMap inte har en enda vårdcentral eller ett enda apotek, eller bara har dem långt från centralorten, visas utan avstånd för den tjänsten och räknas inte in i grupperna och riket.
Inget är uppskattat av oss utom det som står under egen bearbetning.