Vänsterpartiet

Vänsterpartiet bildades i maj 1917 när en grupp lämnade Socialdemokraterna. Partiet har bytt namn flera gånger: Sveriges kommunistiska parti 1921, Vänsterpartiet kommunisterna 1967 och Vänsterpartiet 1990. Partiet har haft mandat i riksdagen sedan det bildades.

Partiets bästa val under senare tid var 1998, med 11,99 procent. Mellan 1998 och 2006 samarbetade partiet med den socialdemokratiska regeringen utan att sitta i den. 2021 bidrog partiet till att riksdagen röstade bort statsminister Stefan Löfven i en misstroendeomröstning. Nooshi Dadgostar blev partiledare i oktober 2020. Mellan 2022 och 2026 var partiet i opposition mot Kristerssons regering.

I valet 2026 fick partiet 8,40 procent, det högsta sedan 2002. Statsminister Ulf Kristersson begärde avsked den 17 september 2026. Socialdemokraternas Magdalena Andersson röstades ned i riksdagen den 15 oktober, och den 26 oktober meddelade Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist att hon inte hade fått stöd för en regering.

I partiprogrammet beskriver partiet sin grund som socialism, feminism och antirasism på ekologisk grund. Partiet säger att målet är ett jämlikt samhälle utan klassklyftor, och programmet beskriver ett samhälle byggt "av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov".

Valmanifestet för 2026 har tre huvudområden: välfärden utan vinstuttag, mer pengar kvar för hushållen och en jobbpolitik för klimatomställningen. Partiet skriver: "Vi vill rädda och rusta upp välfärden". I valplattformen säger partiet att "De med högst inkomst och stora förmögenheter behöver bidra med mer skatt".

I regeringsfrågan säger partiet att "Sverige behöver en rödgrön regering där Vänsterpartiet ingår", och att det inte kommer att stödja en regering som partiet inte ingår i.

Partiet vill höja barnbidraget med 400 kronor i månaden, öka de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 8 miljarder kronor och avskaffa regeringens bidragstak. Partiet vill frysa hyrorna medan reglerna för hyressättning ses över och vill införa så kallade Sverigepriser på el, där exporterad el prissätts separat. Partiet föreslår också ett tak för elpriset på 75 öre per kilowattimme, finansierat med en avgift på elbranschen.

Finansiering enligt budgetmotionen för 2026: en tillfällig skatt på bankernas övervinster på omkring 10 miljarder kronor, skatt på elnätsbolagens övervinster, högre skatt på kapital och fastigheter, ett tak på 2 miljoner kronor för investeringssparkonton och en beredskapsskatt på 5 procentenheter för månadsinkomster över 65 000 kronor. Rutavdraget vill partiet avskaffa. Partiet vill också att en miljardärsskatt utreds.

Partiet vill införa en "generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön" genom en ny lag om veckoarbetstid, och vill att heltid ska vara norm. Partiet vill att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön i a-kassan och vill stoppa privatiseringen av Arbetsförmedlingen. Partiet föreslår beredskapsjobb där staten betalar en del av lönen, en arbetsgaranti för unga i offentlig sektor och fler platser på yrkeshögskolan. I budgetmotionen avsätter partiet 3 miljarder kronor mer till arbetsmarknadspolitiken och 2 miljarder kronor till beredskapsjobb.

Partiet säger: "Vi vill stärka polisen, socialtjänsten, elevhälsan och fritidsverksamheten". Partiet vill lägga mer resurser på stöd till dem som vill lämna kriminella gäng och på att minska segregationen. I budgetmotionen skriver partiet att vissa straff kan behöva höjas, med fokus på att stoppa rekryteringen av barn till brott. Partiet avsätter 1 miljard kronor till socialtjänstens arbete med barn i riskzonen och 50 miljoner kronor till fritidsverksamhet. Partiet vill också stoppa kriminella aktörer i välfärden genom krav på tillstånd för att starta vårdcentraler.

Partiet säger att det vill föra "en human politik som värnar asylrätten". I budgetmotionen lägger partiet 1,6 miljarder kronor mindre än regeringen på utgiftsområdet för migration och flyttar i stället pengar till mottagandet i kommunerna: 700 miljoner kronor mer i ersättning för flyktingmottagande, 277 miljoner kronor mer i etableringsersättning och 60 miljoner kronor mer till vuxenutbildning.

Partiet föreslår klimatinvesteringar på 700 miljarder kronor under tio år och ett statligt bolag för havsbaserad vindkraft med 50 miljarder kronor. Partiet vill bygga ut elnäten och förnybar energi, halvera priserna i kollektivtrafiken i hela landet och införa en Sverigebiljett för 450 kronor i månaden. Partiet vill samla järnvägen i en statlig organisation, bygga Nya Ostkustbanan och införa en bredare elbilspremie. Fastighetsskatten från kraftverk vill partiet låta stanna i de kommuner där elen produceras. Lånestödet till ny kärnkraft vill partiet minska.

Partiet vill att vinstdrivande företag inte längre ska få driva skattefinansierad vård och omsorg. Partiet föreslår en avprivatiseringskommission, en ny upphandlingslag som utesluter vinstdrivande aktörer och att lagen om valfrihetssystem avskaffas. Privata sjukvårdsförsäkringar ska inte få användas i offentligt finansierad vård. Partiet vill ge regionerna 5 miljarder kronor i riktat statsbidrag, fler läkare i primärvården, ett lyft för psykiatrin, ett återställt högkostnadsskydd för läkemedel och ett högkostnadsskydd i tandvården. Partiet vill också återinföra fri tandvård för unga upp till 23 år och höja lönerna i kvinnodominerade välfärdsyrken.

Partiet vill förbjuda aktiebolag i skolan och införa ett totalt förbud mot vinstutdelning från skolor och förskolor. Kommunerna ska enligt partiet få veto mot nya friskolor, och skolpengen till fristående skolor ska vara lägre än till kommunala. Partiet vill reglera storleken på klasser och barngrupper i förskolan och fritidshemmet, slå fast hur många elever varje skolläkare, psykolog, kurator och skolsköterska högst ska ha och höja statsbidragen till skolor med svårare förutsättningar. I budgetmotionen avsätter partiet 1 miljard kronor till elevhälsan.

Här återges vad myndigheter och statliga råd har sagt om partiets förslag eller om samma typ av förslag, med myndighetens egna ord eller i nära sammanfattning, både när de tillstyrker och när de avstyrker. Partier som har suttit i regering får ofta fler remissvar, eftersom deras förslag har blivit utredningar och propositioner, så en skillnad i mängd är ingen värdering.

Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om en tillfällig skatt på bankernas övervinster eller om ett tak för elpriset. Om rutavdraget, som Vänsterpartiet vill avskaffa, konstaterade Riksrevisionen 2020 att avdraget har gett mer arbete och högre inkomster för vissa grupper och att utrikes födda som börjat arbeta i rutbranschen har stärkt sin ställning på arbetsmarknaden. Riksrevisionen bedömde samtidigt att regeringens bedömning att reformen finansierar sig själv har svagt empiriskt stöd.

En specialstudie som Konjunkturinstitutet gav ut i december 2024, skriven av en forskare vid Linnéuniversitetet, sammanfattar att forskningen inte visar några betydande positiva effekter på sysselsättningen av kortare arbetstid, särskilt inte om lönerna samtidigt höjs för att kompensera arbetstagarna, och att BNP per invånare väntas minska om arbetstiden förkortas genom lag. Studien skriver att detta ska vägas mot positiva effekter på hälsa och fritid. Om förslagstypen subventionerade anställningar i offentlig sektor visade Arbetsförmedlingens utvärdering av extratjänsterna 2024 över lag små effekter, och rapporten konstaterar att internationella studier tyder på att subventionerade anställningar inom offentlig sektor inte är effektiva. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om förslaget att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin lön i a-kassan.

Om förslagstypen höjda straff för att rekrytera barn till brott: Brå avstyrkte 1 september 2026 promemorian om ett grovt brott för involvering av underåriga i brottslighet och skrev att åtgärderna i första hand bör riktas mot vuxna som befinner sig högre upp i nätverken. Polismyndigheten var positiv till förslaget och ansåg att ett högre minimistraff borde övervägas. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om partiets förslag om mer pengar till socialtjänsten och fritidsverksamhet, stöd till avhoppare eller tillståndskrav för att starta vårdcentraler.

Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om Vänsterpartiets förslag i frågan, det vill säga en asylpolitik som värnar asylrätten och budgetprioriteringarna med mer pengar till flyktingmottagande, etableringsersättning och vuxenutbildning.

Klimatpolitiska rådet skriver i sin rapport från 19 mars 2026 att utredningen och remissvaren om statligt stöd till ny kärnkraft pekar på risken för mycket stora framtida kostnader för skattebetalare och elanvändare, men välkomnar samtidigt satsningar på fossilfri elproduktion. Rådet anser att ersättningen till kommuner med vindkraft bör motsvara den fastighetsskatt som vindkraftverken genererar. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om ett statligt bolag för havsbaserad vindkraft eller om klimatinvesteringar på 700 miljarder kronor.

Om att begränsa vinster i skattefinansierad välfärd (förslagstypen i SOU 2016:78): Konkurrensverket bedömde att utredningen inte visat skäl att reglera vinster och avstyrkte förslagen, men hade inga invändningar mot att lagen om valfrihetssystem ersätts av en ny lag. Riksrevisionen tog inte ställning i den politiska frågan men bedömde att betänkandet inte var ett fullgott beslutsunderlag för en vinstbegränsning. Om avgiftsfri tandvård för unga vuxna: Inspektionen för socialförsäkringen fann i rapport 2021:4 att andelen som går till tandvården varje år ökade med 25,5 procentenheter när åldersgränsen höjdes, mest för dem med sämre tandhälsa eller låg inkomst i hemmet. ISF skriver samtidigt att det inte går att avgöra hur stor del som beror på avgiftsfriheten.

Om förslagstypen, begränsningar av vinstuttag i friskolor, tillstyrker Skolverket i sitt yttrande den 25 juni 2025 över SOU 2025:37 ett förbud mot värdeöverföringar under fem år från det första kommunala bidraget, vilket är snävare än ett totalt förbud mot aktiebolag och utdelningar. Skolverket bedömer att regeln sannolikt skulle stoppa etableringen av nya friskolor. Om nationellt fastställd bemanning av elevhälsan avstyrker Skolverket, i yttrandet den 18 maj 2026 över SOU 2025:113, fastställda beräkningsgrunder för elevhälsans bemanning och en fastställd frekvens för elevhälsans tillgänglighet, med hänvisning till risken med alltför detaljerad nationell reglering. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om ett kommunalt veto mot nya friskolor.