Hur mår demokratin i kommunerna?
Kort svar: 82 procent av de röstberättigade röstade i kommunvalet 2026, något färre än 2022 och klart färre än på 1970-talet, då över 90 procent röstade. Hälften av kommunerna, 152 av 290, styrdes 2025 av koalitioner över blockgränsen. Bland de förtroendevalda är 43 procent kvinnor men bara 6 procent under 30 år och 10 procent utrikes födda, betydligt färre än bland väljarna. Nio av tio trivs i sin kommun, men bara fyra av tio har högt förtroende för kommunens politiker.
Förtroendet för medierna, pressfriheten och lokaltidningarnas nedgång står på Public service och medier. Tilliten till andra människor och förtroendet för riksdagen och partierna står på Tillit och livskvalitet, och statsbidraget till trossamfund och demokrativillkoret på Religion och trossamfund.
Hur många röstar?
Valdeltagandet bland 18–29-åringar, över tid och per kommun, står på Unga.
Partierna i de lokala valen sedan 1919.
Valresultatet i kartan, eller per område i kommunerna.
Vad partierna får i partistöd och vad de redovisar om sina intäkter står på Partifinansiering. Hur korruption upplevs och vad partierna föreslår mot den står på Korruption och upphandling.
Vem styr kommunerna?
Antal kommuner per styre och år. Ett styre räknas som vänster eller borgerligt när det bara består av partier från ena sidan, annars som blocköverskridande. Ett fåtal kommuner med lokala partier eller oklart styre står som övrigt. Från 2022 räknar SKR Miljöpartiet till vänstersidan, därav den streckade linjen. Styret i kartan.
Liknar de förtroendevalda väljarna?
Vad tycker invånarna om sin kommun?
Förslag från invånarna.
Medborgarinflytandet i kartan, med medborgardialoger och vilka kommuner som har förslagsrätt.
Vem röstar, vem styr och vad som hotar.
Sverige har ett av de högsta valdeltagandena i Europa. I riksdagsvalet 2026 röstade 84,9 procent, något fler än 2022 men färre än 2018, då 87,2 procent röstade. Kommunvalet ligger bara några procentenheter lägre, eftersom det hålls samma dag. Det gör Sverige ovanligt i Norden: i Norge, Danmark, Finland och Island hålls lokalvalen för sig, och där röstar betydligt färre i kommunvalet än i det nationella valet.
De stora skillnaderna går mellan grupper snarare än mellan länder. I riksdagsvalet 2022 röstade 93 procent av dem med eftergymnasial utbildning men 74 procent av dem med bara grundskola, och deltagandet sjönk mest bland dem med kortast utbildning.
Det som oroar mest just nu är hoten. Var fjärde förtroendevald utsattes 2024 för hot, trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld, och fler än någonsin säger att det påverkar hur de sköter sitt uppdrag, till exempel genom att undvika vissa frågor.
Valdeltagande i Norden
| Land | Senaste nationella val | Senaste kommunval |
|---|---|---|
| Sverige | 84,9 procent 2026 | 80,5 procent 2022, samma dag som riksdagsvalet |
| Norge | 80 procent 2025 | 62,4 procent 2023 |
| Danmark | 84,0 procent 2026 | 69,2 procent 2025 |
| Finland | 72,0 procent 2023 | 54,3 procent 2025 |
| Island | 80,2 procent 2024 | 62,8 procent 2022 |
Källor: Valmyndigheten, SCB, Statistisk sentralbyrå (Norge), Danmarks Statistik, Statistikcentralen (Finland) och Hagstofa Íslands. Finlands siffra för riksdagsvalet gäller medborgare bosatta i Finland. I Sverige hålls kommunvalet samma dag som riksdagsvalet, vilket håller deltagandet uppe, så kommunvalen går inte att jämföra rakt av. För Sverige visas kommunvalet 2022, eftersom slutsiffran för 2026 inte var publicerad när detta skrevs.
-
Blir demokratin sämre när kommuner slås ihop?
I ett avseende, ja. När Danmark slog ihop kommuner 2007 sjönk invånarnas tro på att de kan förstå och påverka den lokala politiken tydligt där kommunerna blev större, jämfört med där de lämnades orörda.
Lassen och Serritzlew (2011), American Political Science Review.
-
Vilka blir politiker?
Svenska politiker, både i kommunerna och i riksdagen, är i genomsnitt mer begåvade och bättre ledare än dem de representerar, även när familjebakgrunden räknas bort. Samtidigt kommer de från ungefär lika olika sociala bakgrunder som väljarna.
Dal Bó, Finan, Folke, Persson och Rickne (2017), Quarterly Journal of Economics.
-
Gör kvotering politiken sämre?
Nej. När Socialdemokraterna 1993 började varva kvinnor och män på sina listor steg kompetensen bland de valda männen mest där flest kvinnor kom in, eftersom de svagaste manliga ledarna fick lämna plats.
Besley, Folke, Persson och Rickne (2017), American Economic Review.
-
Lönar det sig att knacka dörr?
Ja. I ett svenskt försök inför Europaparlamentsvalet 2014 fick slumpvis utvalda hushåll besök av valarbetare. De som bodde i ett besökt hushåll röstade 3,6 procentenheter oftare, och effekten var ungefär dubbelt så stor bland dem som brukar rösta ibland och bland förstagångsväljare.
Nyman (2017), Electoral Studies.
-
Smittar röstandet inom familjen?
Ja, även uppåt. I Danmark blev föräldrar 2,8 procentenheter mer benägna att rösta när deras barn fick rösträtt, men bara om barnet fortfarande bodde hemma.
Dahlgaard (2018), American Political Science Review.
-
Röstar unga mer om rösträttsåldern sänks?
Norge lät 16- och 17-åringar i några kommuner rösta i kommunvalet 2011. 57 procent av dem röstade, mot ungefär 65 procent av alla väljare. När gruppen följdes fram till 2019 röstade de inte oftare än andra i samma ålder.
Stortinget, Innst. 261 S (2015–2016). Kleven (2021), SSB Rapporter 2021/22.
-
Hur vanligt är hot mot politiker?
25 procent av de förtroendevalda utsattes 2024 för hot, trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld, något färre än valåret 2022. Men 28 procent säger att utsatthet eller oro påverkar hur de utför uppdraget, den högsta andelen sedan mätningarna började 2012. Vanligast är att dra ner på sociala medier, näst vanligast att undvika vissa frågor.
Brå (2025), Politikernas trygghetsundersökning 2025.
-
Vilka röstar inte?
I riksdagsvalet 2022 röstade 93 procent av dem med eftergymnasial utbildning, 85 procent av dem med gymnasieutbildning och 74 procent av dem med bara grundskola. Deltagandet sjönk mest bland dem med kortast utbildning.
SCB (2023), Deltagandet i de allmänna valen 2022.
Var siffrorna kommer ifrån.
- SCB (CC0): valdeltagande och valresultat 1973–2022, för riket ur den historiska valstatistiken från 1911, förtroendevalda i kommunerna per mandatperiod (före 2007 kommunfullmäktiges ledamöter), demokratienkäten om medborgarförslag och e-förslag, och Medborgarundersökningen 2021–2025.
- Valmyndigheten: kommunvalet 2026, slutlig sammanräkning. Riket för 2026 är summan av alla kommuner, räknad av oss.
- Källa: Kolada. Politiskt styre i kommunen 1994–2025, ursprungligen sammanställt av SKR.
- Inte med: hur många förtroendevalda som hoppar av under mandatperioden. Det finns ingen öppen statistik per kommun att hämta.
Samma kommunsiffror finns som kartlager på kartan och på varje kommunsida.