Public service och medier: avgiften, förtroendet och lokaltidningarna
Kort svar: Sedan 2019 betalar varje vuxen med inkomst en public service-avgift på 1 procent av inkomsten, högst 1 184 kronor 2026. TV-licensen var 2 400 kronor per hushåll 2018. SR, SVT och UR får 9,7 miljarder kronor 2026, och riksdagen har lagt fast medlen fram till 2033. Förtroendet för SVT och SR är högt men skiljer sig mycket mellan väljarna i olika partier. Antalet lokala redaktioner har minskat från 569 år 2015 till 437 i dag, och 79 kommuner saknar en egen redaktion. Sverige låg på femte plats i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex 2026.
Mer på sajten: Demokratin om valdeltagandet och förtroendet för samhällets institutioner, Statsbudgeten om mediestödet bland statens andra utgifter, Partifinansieringen om partiernas pengar och Landsbygden om service och befolkning utanför städerna. Förtroendet för polisen, sjukvården, riksdagen och de andra institutionerna står på Tillit och livskvalitet.
Vad public service kostar en vuxen.
Den 1 januari 2019 ersattes TV-avgiften, som betalades per hushåll med en TV, av en avgift som tas ut med skatten. Den är 1 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten för alla som fyllt 18 år, upp till ett tak. Taket följer inkomstbasbeloppet och sänktes 2026 eftersom pengar hade samlats på public service-kontot; det minskade inte pengarna till bolagen. Diagrammet visar taket per person, linjen för TV-avgiften är vad ett hushåll med TV betalade 2018.
| Hushåll | 2018, TV-avgift | 2019, avgift | 2026, avgift |
|---|---|---|---|
| En vuxen över taket | 2 400 kr | 1 347 kr | 1 184 kr |
| Två vuxna över taket | 2 400 kr | 2 694 kr | 2 368 kr |
| Två vuxna med 100 000 kr var | 2 400 kr | 2 000 kr | 2 000 kr |
| Hushåll utan TV | 0 kr | som ovan | som ovan |
Skatteverket, belopp och procent för varje år. TV-avgiften 2018: lag (1989:41) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, i lydelsen SFS 2018:795. Exemplen är uträknade av oss. 2026 nås taket vid en inkomst på 118 400 kronor.
Vad SR, SVT och UR får.
Riksdagen beslutar varje år hur mycket av avgiftspengarna som går till de tre bolagen. Under förra tillståndsperioden räknades medlen upp med 2 procent om året.
En ny lag för 2026 till 2033
Riksdagen beslutade 22 oktober 2025 om en ny lag om public service och villkoren för de kommande åtta åren. Medlen räknas upp med 3 procent 2026, 2 procent om året 2027 till 2030 och 1 procent om året 2031 till 2033. Uppdraget blir teknikneutralt, med ljud och rörlig bild som kärnan, och bolagen ska ta tydligare hänsyn till privata medier.
Prop. 2024/25:166, bet. 2025/26:KrU2, lag (2025:986)
Bolagen ville ha mer
I remissen begärde Sveriges Radio en uppräkning med 3,5 procent om året, och SVT angav att bolaget var underfinansierat med mer än 200 miljoner kronor om året.
Prop. 2024/25:166
Marknätet
I juni 2026 skickade regeringen ut ett förslag om extra pengar till SVT och SR för 2026 och 2027, sedan andra kanaler lämnat det markbundna tv-nätet och kostnaden delas på färre.
Regeringen, pressmeddelande 30 juni 2026
Riksdagen, betänkande KrU1 för varje år, miljoner kronor i löpande priser.
Hur mycket svenskarna litar på medierna.
SOM-institutet vid Göteborgs universitet har sedan 1986 frågat hur stort förtroende man har för samhällets institutioner. Andelen med mycket eller ganska stort förtroende för radio och tv har länge legat runt hälften, för dagspressen ungefär en tredjedel.
Medieakademins förtroendebarometer frågar i stället om förtroendet för hur enskilda medier sköter sitt arbete. Mätningen görs i början av varje år.
Förtroendet för innehållet i SVT 2024, efter vilket parti man sympatiserar med:
Störst skillnad mellan väljarna
Förtroendet för SVT och SR är högt bland de flesta partiers väljare, men bland Sverigedemokraternas sympatisörer har mindre än hälften stort förtroende. Mönstret är detsamma för SR.
SOM-institutet, Förtroende för public service och attityder till finansiering 2024
Förtroendet för journalister ökar
Andelen som har stort förtroende för journalister var 24 procent 2004 och 43 procent 2024.
SOM-institutet, Svenska medietrender 1995 till 2024
SOM-institutet, Svenska förtroendetrender 1986 till 2024 och Svenska trender 1986 till 2025, andel med mycket eller ganska stort förtroende; ingen mätning 1987 och 1988. Medieakademin och Verian, Förtroendebarometern 2026.
Färre dagstidningar och redaktioner.
Antalet dagstidningar räknas som unika titlar som kommer ut minst en gång i veckan. Den lokala redaktionen är där journalisterna sitter som bevakar orten; en tidning kan ha flera.
Dagstidningar: Mediemyndigheten, årsredovisning 2022 och Dagstidningsförteckningen 2025, avläst ur diagram; 2023 saknas. Redaktioner: Institutet för mediestudier, Kommundatabasen, antal öppna redaktioner den 1 januari varje år och i dag.
Presstödet blev mediestöd 2024.
Staten har stött dagstidningarna sedan 1970-talet. 2024 ersattes presstödet av ett mediestöd som också kan gå till nyhetsmedier på nätet, i radio och i tv. Det största stödet är ett redaktionsstöd som räknas på kostnaden för journalisterna, med ett tillägg för medier som bevakar områden med svag bevakning.
926 miljoner kronor 2026
Mediemyndigheten beviljade 926 miljoner kronor i mediestöd för 2026: 493 miljoner i allmänt redaktionsstöd, 227 miljoner i utökat redaktionsstöd, 174 miljoner i övergångsstöd till tidningar som fick mer med det gamla presstödet och omkring 32 miljoner i distributionsstöd.
Mediemyndigheten, Det nya mediestödets effekter, 2026
Fler kommuner med riktat stöd
Antalet kommuner där inget medie fick stöd för att bevaka just den kommunen minskade från 120 år 2023 till 59 år 2026.
Mediemyndigheten, Det nya mediestödets effekter, 2026
Krisstödet 2020
Under pandemin betalades 500 miljoner kronor ut i tillfälligt stöd till medier som tappat annonsintäkter, därav toppen 2020.
Mediemyndigheten, årsredovisningar
Mediemyndigheten (tidigare Myndigheten för press, radio och tv), utbetalt presstöd och mediestöd, miljoner kronor i löpande priser. 2018 saknas i serien och 2017 är avrundat.
Kommunerna utan egen redaktion.
En kommun utan lokal redaktion kan ändå bevakas från en redaktion i grannkommunen. Riktade titlar är tidningar och nyhetssajter som säger sig bevaka kommunen, med eller utan redaktion där. Kommuner som saknar båda kallas ofta nyhetsöknar.
| Kommun | Redaktioner 2015 | Redaktioner i dag | Riktade titlar | Redaktionerna |
|---|
Institutet för mediestudier, Kommundatabasen, hämtad . Sorterat med färst redaktioner först.
Sveriges plats i pressfrihetsindexet.
Reportrar utan gränser (RSF) rankar varje år omkring 180 länder efter hur fritt journalister kan arbeta. Lägre plats är bättre. Metoden lades om 2022, så åren före och efter är inte helt jämförbara.
Grannarna 2026
Norge låg först, Danmark fyra, Sverige fem och Finland sex. Sveriges poäng var 87,61 av 100.
RSF, World Press Freedom Index 2026
Reportrar utan gränser, World Press Freedom Index. Ingen rankning publicerades för 2010 och 2011 i samma serie.
Hot och trakasserier mot journalister.
Det finns ingen officiell årlig statistik över hot mot journalister i Sverige. Det som finns är enkäter från forskare och fackförbund, gjorda med olika frågor och olika år.
En av fyra under ett år
26,5 procent av journalisterna hade blivit trakasserade, hotade eller utsatta för våld under 2016, och 58 procent någon gång under yrkeslivet. Ungefär en av tio händelser polisanmäldes.
JMG, Göteborgs universitet, Journalisternas trygghetsundersökning 2017
Självcensur
I en enkät 2020 och 2021 hade 70 procent av journalisterna fått förolämpningar och 23 procent utsatts för ofredande eller olaga hot. 39 procent hade undvikit ett ämne av rädsla för reaktionerna.
Lunds universitet och Högskolan i Halmstad med Svenska Journalistförbundet, refererat i Mediemyndigheten, Journalisters säkerhet, 2025
En återkommande mätning utreds
I november 2025 gav regeringen Mediemyndigheten i uppdrag att utreda hur hot mot journalister kan mätas regelbundet.
Mediemyndigheten, Journalisters säkerhet, 2025
Partiernas linjer om public service.
Riksdagen röstade om pengarna för 2026 till 2033 den 22 oktober 2025. M, SD, KD, L och S röstade ja, V, C och MP nej. Tabellen sammanfattar partiernas egna beskrivningar före valet 2026.
| Parti | Hållning | Källa |
|---|---|---|
| Sverigedemokraterna | Vill ha ett smalare public service med fokus på kärnuppdraget och skärpta krav på opartiskhet, finansierat med skatt. Har motionerat om att utreda hur public service påverkar marknaden. | sd.se, motion 2024/25:1336 |
| Moderaterna | Vill ha ett oberoende public service med fokus på kärnuppdraget och anger att anslaget inte har sänkts. | moderaterna.se |
| Kristdemokraterna | Vill ha ett oberoende public service med ett fokuserat uppdrag, i huvudsak ljud och bild, och stabil finansiering. | kristdemokraterna.se |
| Liberalerna | Vill ha ett brett uppdrag, grundlagsskyddat oberoende och fortsatt finansiering med skatt. | liberalerna.se |
| Centerpartiet | Vill värna ett oberoende och tillgängligt public service med brett uppdrag. Röstade nej till den ekonomiska ramen. | centerpartiet.se, motion 2024/25:3437 |
| Socialdemokraterna | Vill grundlagsskydda public service och ge mer pengar än regeringen, med särskilda medel för beredskap. Röstade ändå ja till ramen. | socialdemokraterna.se |
| Vänsterpartiet | Föreslog beredskapsmedel på 200 miljoner kronor till SVT, 100 miljoner till SR och 50 miljoner till UR, och en högre årlig uppräkning. Röstade nej. | Motion 2024/25:3435 |
| Miljöpartiet | Anser att pengarna för 2026 till 2033 inte räcker och vill ha en långsiktigt tillräcklig finansiering. Röstade nej. | Motion 2024/25:3439 |
Voteringen: riksdagen, bet. 2025/26:KrU2 punkt 4. Tidöavtalet mellan M, SD, KD och L säger att public service oberoende ska bestå och att den långsiktiga finansieringen ska vidmakthållas. Partiernas linjer efter valet 2026 är inte med.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Avgiften: Skatteverket, belopp och procent. Medlen: riksdagens betänkanden KrU1. Lagen och villkoren: prop. 2024/25:166 och bet. 2025/26:KrU2. Allmänna handlingar.
- Förtroendet: SOM-institutet vid Göteborgs universitet och Medieakademins förtroendebarometer (Verian).
- Redaktionerna: Institutet för mediestudier, Kommundatabasen. Dagstidningarna och mediestödet: Mediemyndigheten.
- Pressfriheten: Reportrar utan gränser. Hoten: JMG vid Göteborgs universitet och Mediemyndigheten.
- Partierna: partiernas webbplatser och riksdagens öppna data.
Serierna hämtades i oktober 2026.