Hur har unga det i Sverige?
Kort svar: Arbetslösheten bland unga är hög jämfört med EU, men få står helt utanför. 24,3 % av 15–24-åringarna i arbetskraften var arbetslösa 2025 mot 15,2 % i EU, men sex av tio av de arbetslösa var heltidsstuderande som sökte jobb vid sidan av studierna. Bara 5,9 % av 15–29-åringarna varken arbetade eller studerade, ungefär hälften av EU:s nivå. Unga i Sverige flyttar hemifrån tidigt, men 125 av 282 kommuner uppgav 2025 att det saknas bostäder för unga. I riksdagsvalet 2022 röstade 82 % av 18–29-åringarna, mot 85 % av alla.
Varför Sverige ser sämre ut än grannländerna.
Arbetslösheten för 15–24-åringar var 24,3 % 2025 enligt Eurostat, högre än i Danmark, Norge, Finland och Tyskland och nio procentenheter över EU-snittet. Men måttet räknas på dem som är i arbetskraften, och enligt den internationella definitionen (ILO) räknas en heltidsstuderande som söker arbete och kan börja inom två veckor som arbetslös. I Sverige söker många studenter extrajobb: av de 170 000 arbetslösa 15–24-åringarna 2025 var 102 000 heltidsstuderande enligt SCB:s arbetskraftsundersökning. Räknar man i stället de arbetslösa som andel av alla 15–24-åringar blir Sveriges siffra 13,9 %, men fortfarande över EU:s 6,2 %.
Arbetslösa 15–24 år i procent av arbetskraften i samma ålder, och i procent av hela befolkningen 15–24 år. Källa: Eurostat, une_rt_a och yth_empl_140; heltidsstuderande: SCB, AKU, arbetslösa samt därav heltidsstuderande. Arbetslösheten per kommun, som räknas på inskrivna hos Arbetsförmedlingen, står på Arbetet.
Färre unga står helt utanför än i nästan hela EU.
Unga som varken arbetar eller studerar kallas NEET internationellt och UVAS av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Eurostats mått bygger på arbetskraftsundersökningen och räknar också med den som gått en kurs de senaste fyra veckorna som studerande. 5,9 % av 15–29-åringarna i Sverige var NEET 2025, mot 11,0 % i EU. MUCF och SCB räknar också ur registren, vilket ger andra tal. Andelen per kommun och åldersgrupp, 16–24 och 25–29 år, står på Arbetet.
Andel av befolkningen 15–29 år som varken arbetar eller deltar i utbildning. Källa: Eurostat, edat_lfse_20; MUCF, Unga som varken arbetar eller studerar.
Vid vilken ålder får unga fast fot på arbetsmarknaden?
Etableringsåldern brukar definieras som den ålder då 75 % av en årskull har ett arbete. Enligt utredningen SOU 2006:31 steg den från 21 år 1990 till 28 år 2004. Någon löpande officiell serie finns inte, men sysselsättningsgraden per ålder visar samma bild: 62,3 % av 20–24-åringarna och 77,2 % av 25–29-åringarna hade arbete 2025. Två år efter gymnasieexamen arbetade 32 % och läste 40 % på högskola; per kommun under Per kommun längre ned.
Sysselsatta i procent av befolkningen i samma ålder. Källa: Eurostat, lfsa_ergan; etableringsåldern: SOU 2006:31, med SCB:s arbetskraftsundersökning som källa.
Svenska unga flyttar hemifrån tidigast i Europa.
Enligt Eurostat flyttade unga i Sverige hemifrån vid 21,9 års ålder i snitt 2024 och 23,1 år 2025, mot 26,3 år i EU och omkring 30 år i Italien och Spanien. Det svenska värdet bygger på ett urval och hoppar mellan åren. Att flytta hemifrån är inte detsamma som att få ett eget kontrakt eller köpa: många börjar i studentbostad eller i andra hand. Bolånetaket höjdes den 1 april 2026 från 85 till 90 % av bostadens värde vid köp, och det skärpta amorteringskravet togs bort; regeringen motiverade det bland annat med att det ska bli lättare för unga att köpa sin första bostad.
Uppskattad genomsnittlig ålder när unga lämnar föräldrahemmet, år. Källa: Eurostat, yth_demo_030. Bolånetaket: regeringens pressmeddelande 5 mars 2026 och betänkande 2025/26:FiU36. Bostadspriserna och hyrorna står på Bostaden.
Färre kommuner säger att unga saknar bostad.
Varje år frågar Boverket kommunerna hur bostadsmarknaden ser ut för olika grupper. 2020 svarade 210 kommuner, tre av fyra, att det var underskott på bostäder för ungdomar. 2025 var det 125 av 282, eller 44 %. Kommunerna svarar själva, och svaret säger inget om hur stort underskottet är.
Kommuner som i bostadsmarknadsenkäten bedömer att det är underskott på bostäder för ungdomar, av de kommuner som svarat. Källa: Boverket, bostadsmarknadsenkäten, via Kolada (U30460).
Fler unga säger att de mår dåligt.
I Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor har andelen 15-åriga flickor som känt sig nere mer än en gång i veckan ökat från 14 % 1985 till 54 % 2021, och bland pojkarna från 5 till 25 %. Serien, diagnoserna i vården och vad som kan ligga bakom står på Psykisk hälsa.
Både oftare misstänkta och oftare utsatta.
Unga misstänks för brott oftare än äldre, räknat per invånare, men andelen har minskat. 2025 misstänktes 4 658 per 100 000 i åldern 15–17 år, 6 % färre än året innan. Bland män 15–17 år har talet minskat med 18 % sedan 2016, medan gruppen 50 år och äldre har ökat mest. 79 % av de misstänkta 15–17-åringarna är pojkar. Unga är också oftare utsatta: i Brå:s Nationella trygghetsundersökning är andelen som utsatts för sexualbrott högst bland kvinnor 16–24 år, och andelen utsatta för misshandel högst bland män 16–19 år.
| Ålder | Misstänkta per 100 000 | Förändring mot 2024 |
|---|---|---|
| 15–17 | 4 658 | −6 % |
| 18–20 | 4 931 | ±0 % |
| 21–29 | 4 177 | −2 % |
| 30–49 | 3 116 | +4 % |
| 50 och äldre | 1 056 | +6 % |
| Alla 15 år och äldre | 2 417 | +2 % |
Misstänkta personer räknas en gång per år oavsett hur många brott de misstänks för. Källa: Brå, Misstänkta personer 2025, och Nationella trygghetsundersökningen 2025. Brottsligheten per kommun står på Brotten och gängen på Organiserad brottslighet.
Unga röstar lite mindre än andra.
I riksdagsvalet 2022 röstade 82 % av de röstberättigade 18–29 år, mot 85 % av alla. Skillnaden har krympt sedan 2002, då 72 % av de unga och 80 % av alla röstade. Bland förstagångsväljarna röstade 84 %. Valdeltagandet per kommun för 18–29-åringar finns under Per kommun längre ned, och valen i stort på Demokratin.
Valdeltagande i riksdagsval i procent av de röstberättigade. 2002–2014 kommer från SCB:s urvalsundersökning, 2018 och 2022 från röstlängderna, så metoden byts mellan 2014 och 2018. Källa: SCB, Valdeltagandeundersökningen.
Etablering, bistånd och valdeltagande i din kommun.
Två år efter gymnasieexamen arbetade eller studerade 84 % av eleverna 2024. Var de hamnar skiljer sig mycket: i Stockholm läste 53 % på högskola och 19 % arbetade, i Umeå var det 36 % av vardera. Andelen 18–24-åringar med ekonomiskt bistånd har mer än halverats sedan 2010. Välj en kommun överst för att jämföra den med riket och de andra kommunerna i samma län.
| Mått | År | Lägst | Mitten | Högst | Riket | Vald kommun |
|---|
Mitten är medianen: hälften av kommunerna ligger över och hälften under. Gymnasiebehörigheten per kommun står på Skolan. Källor: Kolada (N18601, N18602, N18605, U31804) och SCB, valdeltagande i riksdagsval per kommun.
Det höjda bolånetaket 2026.
Riksdagen beslutade våren 2026 att höja bolånetaket från 85 till 90 %, ta bort det skärpta amorteringskravet och låta Riksbanken ta över den kontracykliska kapitalbufferten. Lagändringarna antogs utan omröstning. Socialdemokraterna och Miljöpartiet krävde i en reservation att reformen följs upp, och den reservationen röstades ned med 172 röster mot 127.
| Parti | I korthet | Källa |
|---|---|---|
| Centerpartiet | Stödde lagändringarna och röstade för utskottets förslag | Votering |
| Kristdemokraterna | Regeringsparti bakom propositionen. Regeringen motiverar den med att fler, bland dem unga, ska kunna köpa en bostad | Regeringen |
| Liberalerna | Regeringsparti bakom propositionen. Regeringen motiverar den med att fler, bland dem unga, ska kunna köpa en bostad | Regeringen |
| Miljöpartiet | Stödde lagändringarna men krävde en utvärdering av om fler kommer in på bostadsmarknaden eller om priserna och skulderna bara stiger | Betänkande 2025/26:FiU36, reservation 1 |
| Moderaterna | Regeringsparti bakom propositionen. Regeringen motiverar den med att fler, bland dem unga, ska kunna köpa en bostad | Regeringen |
| Socialdemokraterna | Stödde lagändringarna men krävde en utvärdering av om fler kommer in på bostadsmarknaden eller om priserna och skulderna bara stiger | Betänkande 2025/26:FiU36, reservation 1 |
| Sverigedemokraterna | Stödde lagändringarna och röstade för utskottets förslag | Votering |
| Vänsterpartiet | Röstade för reservationen om att reformen ska utvärderas | Votering |
Propositionen 2025/26:119 behandlades av finansutskottet i betänkandet FiU36. Tabellen gäller bara bolånereglerna; partiernas linjer i bostadspolitiken i stort står på Bostaden och partisidorna.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Källa: Eurostat. Ungdomsarbetslöshet, NEET, sysselsättning per ålder och ålder när man flyttar hemifrån, jämfört med andra länder.
- Källa: SCB. Arbetslösa heltidsstuderande (AKU) och valdeltagande per ålder och kommun.
- Källa: Kolada. Etablering efter gymnasiet, ekonomiskt bistånd 18–24 år och Boverkets bostadsmarknadsenkät per kommun.
- Källa: Brå. Misstänkta personer 2025 och Nationella trygghetsundersökningen.
- Källa: MUCF och Folkhälsomyndigheten. Unga som varken arbetar eller studerar och Skolbarns hälsovanor.
- Källa: Riksdagens öppna data och regeringen. Bolånetaket, reservationen och voteringen.
Serierna kommer från Eurostat, SCB och Kolada. Arbetsmarknaden står på Arbetet, skolan på Skolan, bostäderna på Bostaden, hälsan på Psykisk hälsa, brotten på Brotten och valen på Demokratin.