Miljöpartiet

Kort svar: Miljöpartiet de gröna säger att partiet bygger på en grön ideologi med solidaritet med naturen, kommande generationer och världens alla människor. Partiet fick 6,12 procent i riksdagsvalet 2026 och 22 mandat. Det har två språkrör i stället för en partiledare och är i opposition sedan 2021.

Grundat
20 september 1981, med rötter i miljörörelsen (partiets historik)
Språkrör
Amanda Lind, sedan 2024 (riksdagen.se), och Daniel Helldén, sedan 2023 (riksdagen.se).
Riksdagsvalet 2026
6,12 procent och 22 av 349 mandat, en ökning med 4 mandat (Valmyndigheten).
Ideologi med egna ord
"Vår gröna ideologi utgår från en helhetssyn och grundar sig i solidaritet" (partiprogrammet 2025).
Efter valet
I opposition. Partiet ingick i regeringen med Socialdemokraterna 2014 till 2021. Den 15 oktober 2026 röstade partiet nej när riksdagen prövade Magdalena Andersson (S) som statsminister (riksdagen). Den 27 oktober 2026 var regeringsfrågan inte avgjord.
Historia

Var partiet kommer ifrån och hur väljarna röstat.

Miljöpartiet bildades 1981 i Örebro. Bakgrunden var miljö- och fredsrörelserna och striden om kärnkraften kring folkomröstningen 1980. Partiet valde från början att ledas av två språkrör i stället för en partiledare.

I valet 1988 kom partiet in i riksdagen med 5,5 procent, det första nya partiet där på sju decennier. Det åkte ur 1991 men kom tillbaka 1994 och har suttit i riksdagen sedan dess. Från 1998 samarbetade partiet med de socialdemokratiska regeringarna, och efter valet 2014 bildade det regering tillsammans med Socialdemokraterna under Stefan Löfven. Partiet lämnade regeringen 2021 och har sedan dess varit i opposition. I valet 2026 ökade partiet med en procentenhet jämfört med 2022.

Miljöpartiets röstandel i riksdagsvalen

ValårProcentValårProcent
19885,520107,3
19913,420146,9
19945,020184,4
19984,520225,1
20024,620266,1
20065,2

Källor: SCB, historisk valstatistik 1910 till 2022, och Valmyndigheten för valet 2026. Andel av de giltiga rösterna. Partiet ställde också upp 1982 och 1985 men kom inte in.

Mål och vision

Vad partiet säger att det vill.

Partiprogrammet från 2025 bygger på tre solidariteter: med djur, natur och det ekologiska systemet, med kommande generationer och med världens alla människor. Partiet skriver att "Vårt mål är ett samhälle där alla kan leva goda liv inom naturens ramar" och att "planetens gränser inte är förhandlingsbara". Om arbetslivet säger programmet att "Kortare arbetstid är en frihetsreform".

Valmanifestet 2026 sammanfattar partiets linje som "Med vår politik sänker vi utsläppen, stärker jämlikheten och skyddar naturen." Partiet vill att "de som släpper ut mest ska betala mest" och skriver om elförsörjningen att "Ny kärnkraft är inte lösningen".

Förslagen

Sju frågor, samma för alla partier.

Ekonomi och skatt

Miljöpartiet vill höja skatterna för höga inkomster och stora förmögenheter och använda pengarna till klimat och välfärd. I budgetmotionen för 2026 föreslår partiet att det skattefria beloppet på investeringssparkonton blir 50 000 kronor i stället för regeringens 300 000, vilket enligt partiet ger 11,2 miljarder kronor. En tillfällig skatt på bankernas räntenetto ska ge 12,5 miljarder. Jobbskatteavdraget ska trappas av för höga inkomster och ett nytt skiktgränssteg införas vid 70 000 kronor i månaden, vilket partiet beräknar till 16,4 miljarder. Partiet säger nej till regeringens senaste jobbskatteavdrag.

Partiet vill höja barnbidraget med 350 kronor i månaden, ge extra stöd till ensamstående föräldrar och halvera momsen på reparationer. Det vill också införa ett mål för offentliga investeringar vid sidan av det finanspolitiska ramverkets balansmål. Finansiering enligt budgetmotionen för 2026: skattehöjningarna ovan.

Arbete

Miljöpartiet vill sänka normalarbetstiden stegvis till 35 timmar i veckan tillsammans med arbetsmarknadens parter, med en fyradagarsvecka som vision. Partiet vill slopa karensavdraget och minska arbetsgivarnas sjuklöneansvar. A-kassan ska trappas ned med 5 i stället för 10 procentenheter efter 100 dagar. I budgetmotionen avsätter partiet 480 miljoner kronor till arbetsmarknadsinsatser och utbildning, 300 miljoner till Arbetsförmedlingens lokala kontor och 50 miljoner till unga som varken arbetar eller studerar.

Brott och straff

Miljöpartiet vill lägga tonvikten på att förebygga brott. Partiet avsätter 1 miljard kronor om året till insatser för barn i riskzonen och 300 miljoner till socialtjänsten, och vill att 500 miljoner av polisens anslag går till områdespoliser och civil personal. Partiet vill inrätta en myndighet mot segregation och ett program för den som vill lämna kriminella gäng.

Partiet säger att barn inte ska sitta i fängelse och vill reformera de statliga ungdomshemmen och HVB-hemmen, ge unga rätt till eftervård upp till 25 år och införa en brottsofferlag. Det vill också skärpa insatserna mot smuggling av vapen och sprängämnen och på gängens brott mot välfärdssystemen, och ha höga straff för sexualbrott.

Migration och integration

Miljöpartiet vill att Sverige tar emot minst 5 000 kvotflyktingar om året och att permanenta uppehållstillstånd blir huvudregel igen. Partiet vill återinföra grunden "särskilt ömmande omständigheter" och möjligheten till spårbyte, stoppa utvisningar av människor som rotat sig i Sverige och låta barn upp till 21 år få uppehållstillstånd som familjemedlemmar. Dagersättningen för asylsökande ska höjas från 71 till omkring 130 kronor, vilket partiet beräknar till 113 miljoner kronor, och asylsökande ska få läsa svenska för invandrare. Partiet säger nej till skärpta krav för medborgarskap och för anhöriginvandring.

Klimat och energi

Miljöpartiet vill införa ett svenskt system för handel med utsläppsrätter för vägtrafik och uppvärmning, utformat som EU:s kommande system, där intäkterna delas ut till hushållen. Partiet föreslår ett högre koldioxidpris på bensin och att 4,05 miljarder kronor delas ut som en "grön utdelning" på landsbygden. Flygskatten ska återinföras och dubblas, och flygningar med privatjet ska beskattas med 20 000 kronor, vilket enligt partiet ger 3,5 miljarder om året.

Partiet vill bygga 10 gigawatt förnybar el med jämn produktion till 2030 med 6 miljarder i investeringsstöd, och säger nej till regeringens stöd till ny kärnkraft. På sikt vill partiet avveckla kärnkraften. Ett "Sverigekort" för kollektivtrafik ska kosta 499 kronor i månaden och hälften för unga, studenter och pensionärer, till en kostnad av 11,1 miljarder. Järnvägen får 18 miljarder mer i investeringar och 6 miljarder mer i underhåll, och hushåll med låga inkomster på landsbygden ska kunna leasa elbil.

Vård och omsorg

Miljöpartiet vill ge kommuner och regioner 2,5 miljarder kronor i generella statsbidrag och 3 miljarder mer till vården. Satsningen på kvinnors hälsa och förlossningsvården ska återställas till 1,6 miljarder, och psykiatrin ska få 500 miljoner. Tandvården ska åter vara avgiftsfri upp till 23 år, och på sikt ska tandvården ingå i högkostnadsskyddet som annan vård. Partiet vill återställa högkostnadsskyddet för läkemedel till den tidigare nivån, stärka primärvården och värna LSS.

Skola

Miljöpartiet vill förbjuda aktiebolag med vinstsyfte att driva skolor men behålla det fria skolvalet, och att staten tar ett större ansvar för skolans finansiering. Likvärdighetsbidraget ska höjas med 1,5 miljarder kronor och förskolan få 500 miljoner. Den avgiftsfria allmänna förskolan ska byggas ut från 15 till 30 timmar i veckan, med 20 timmar som första steg. Partiet vill höja studiemedlet med 300 kronor i månaden och säger nej till betyg på mellanstadiet.

Vad säger myndigheterna?

Myndigheternas bedömningar, fråga för fråga.

Här återges vad myndigheter och statliga råd har sagt om partiets förslag eller om samma typ av förslag, med myndighetens egna ord eller i nära sammanfattning, både när de tillstyrker och när de avstyrker. Partier som har suttit i regering får ofta fler remissvar, eftersom deras förslag har blivit utredningar och propositioner, så en skillnad i mängd är ingen värdering.

Ekonomi och skatt

Miljöpartiet vill att den skattefria nivån på investeringssparkonton blir 50 000 kronor i stället för 300 000. Konjunkturinstitutet avstyrkte 2024 förslaget om en skattefri grundnivå och bedömde att en lägre grundnivå kan uppnå syftet till lägre kostnader, medan Ekonomistyrningsverket avstyrkte grundnivån helt. Om jobbskatteavdrag som förslagstyp skriver Finanspolitiska rådet att ytterligare avdrag bara påverkar sysselsättningen marginellt. Klimatpolitiska rådet skriver att den höjda momsen på reparationer av cyklar, skor och kläder har ett signalvärde, även om den direkta styreffekten är liten. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om en skatt på bankernas räntenetto.

Arbete

En specialstudie som Konjunkturinstitutet gav ut i december 2024, skriven av en forskare vid Linnéuniversitetet, sammanfattar att forskningen inte visar några betydande positiva effekter på sysselsättningen av kortare arbetstid och att BNP per invånare väntas minska om arbetstiden förkortas genom lag, vilket ska vägas mot positiva effekter på hälsa och fritid. Studien bedömer att en förkortning genom kollektivavtal ger en mer utdragen och mindre tydlig effekt på BNP. Om karensavdraget skriver Inspektionen för socialförsäkringen 2025 att avdraget kan minska korttidsfrånvaron men kan bidra till längre frånvaro bland dem som är sjukskrivna, och att det empiriska underlaget är begränsat. Om nedtrappningen av ersättningen i a-kassan tog IFAU 2020 inte ställning, eftersom forskningsläget enligt IFAU är oklart.

Brott och straff

Partiet säger att barn inte ska sitta i fängelse. Om förslag i motsatt riktning, sänkt straffbarhetsålder, skrev Lagrådet 12 mars 2026 att förslaget inte kan anses förenligt med barnkonventionens krav på att frihetsberövande av barn bara används som en sista utväg och för kortast lämpliga tid. Brå skrev i oktober 2025 att strängare straff, minskad straffreduktion för unga och sänkt straffbarhetsålder sammantaget kan leda till att många fler barn avtjänar fängelsestraff. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om partiets förebyggande förslag, som en myndighet mot segregation, programmet för avhoppare eller en brottsofferlag.

Migration och integration

Om permanenta uppehållstillstånd skrev Migrationsverket den 18 juni 2025, i sitt remissvar om att mönstra ut dem, att tidsbegränsade tillstånd för vidarebosatta kvotflyktingar torde försvåra möjligheten till integration och att utmönstringen ger fler och mer komplicerade förlängningsärenden. Myndigheten tillstyrkte samtidigt att permanenta tillstånd mönstras ut för varaktigt bosatta. Om spårbyte bedömde Riksrevisionen den 25 oktober 2022 att systemet över lag nådde rätt målgrupp men kunde utnyttjas för att kringgå reglerna för asyl och arbetskraftsinvandring, och rekommenderade bättre kontroller. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om höjd dagersättning eller sfi för asylsökande.

Klimat och energi

Klimatpolitiska rådet konstaterar i sin rapport från 19 mars 2026 att regeringen har avskaffat flygskatten och räknar det till de beslut som särskilt gynnar flygresande. Rådet skriver att EU:s nya utsläppshandel ETS 2 för vägtrafik och uppvärmning har skjutits upp till 2028 och att effekten på utsläppen blir begränsad på kort sikt. Om statligt stöd till ny kärnkraft skriver rådet att i princip samtliga remissinstanser, inklusive Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät, var kritiska, men välkomnar samtidigt satsningar på fossilfri elproduktion på lång sikt. Rådet bedömer liksom Energimyndigheten att ny kärnkraft inte hinner bidra på medellång sikt, omkring 2035, medan vindkraft kan stå för en betydande del av nytillskottet. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om ett nationellt system för utsläppshandel före ETS 2.

Vård och omsorg

Om generella i stället för riktade statsbidrag: i remissvaren över SOU 2025:62 tillstyrkte Socialstyrelsen att riktade statsbidrag bara ska användas i undantagsfall, och Statskontoret skrev att riktade statsbidrag ger regionerna sämre förutsättningar att planera än generella. Om avgiftsfri tandvård för unga vuxna: Inspektionen för socialförsäkringen fann i rapport 2021:4 att andelen som går till tandvården varje år ökade med 25,5 procentenheter när åldersgränsen höjdes, mest för dem med sämre tandhälsa eller låg inkomst i hemmet. ISF skriver samtidigt att det inte går att avgöra hur stor del som beror på avgiftsfriheten.

Skola

Om förslagstypen, begränsningar av vinstuttag i friskolor, tillstyrker Skolverket i sitt yttrande den 25 juni 2025 över utredningen Skärpta villkor för friskolesektorn (SOU 2025:37) ett förbud mot värdeöverföringar. Det förslaget är snävare än ett förbud för aktiebolag att driva skolor och gäller fem år från det första kommunala bidraget. Skolverket bedömer att regeln sannolikt skulle stoppa etableringen av nya friskolor och kan ge större etablerade aktörer större marknadsandelar. Om en större statlig roll i finansieringen bedömer Skolverket i yttrandet över SOU 2022:53 att ett ökat statligt ansvar är nödvändigt, men att ett ökat statligt ansvar för resursfördelningen inte ensamt löser likvärdighetsproblemen. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om att utöka den avgiftsfria allmänna förskolan till 30 timmar i veckan.

Vad säger forskningen?

Forskningen om frågorna, utan dom över partiet.

Här är sex frågor som rör förslag Miljöpartiet lyfter fram, formulerade som frågor om sakfrågan och inte om partiet. Svaren beskriver vad forskningen har kommit fram till, åt båda hållen, och var forskarna är oeniga. De säger inget om hur ett visst förslag skulle fungera i dag.

  1. Vad händer när normalarbetstiden sänks?

    När Frankrike sänkte veckoarbetstiden från 40 till 39 timmar 1982 ökade risken att förlora jobbet något för dem som berördes. Studier av den franska 35-timmarsveckan har inte funnit någon tydlig effekt på sysselsättningen, varken uppåt eller nedåt. Andra studier från Frankrike och Portugal finner att de anställda blev mer nöjda med sin fritid och sitt arbete. Forskarna är oeniga om hur mycket lönekompensation och produktivitet avgör utfallet, och resultaten går inte enkelt att föra över mellan länder.

    Crépon och Kramarz (2002), Employed 40 Hours or Not Employed 39, Journal of Political Economy 110(6). Chemin och Wasmer (2009), Using Alsace-Moselle Local Laws to Build a Difference-in-Differences Estimation Strategy of the Employment Effects of the 35-Hour Workweek Regulation in France, Journal of Labor Economics 27(4). Lepinteur (2019), The shorter workweek and worker wellbeing, Labour Economics 58.

  2. Påverkar fristående skolor med vinstsyfte kunskaperna?

    Svenska studier finner att kommuner där fler elever gick i fristående skolor fick något bättre resultat för alla elever, främst genom konkurrens och först efter omkring tio år. Andra studier som jämför betyg med externt rättade prov finner att fristående skolor satte mer generösa betyg än provresultaten motiverade. I Chile, med ett liknande system, syns ingen förbättring i genomsnitt men mer sortering av elever. Forskarna är oeniga om betyg eller prov är rätt mått och om vinstsyftet i sig spelar roll eller bara konkurrensen.

    Böhlmark och Lindahl (2015), Independent Schools and Long-run Educational Outcomes, Economica 82. Tyrefors Hinnerich och Vlachos (2017), The impact of upper-secondary voucher school attendance on student achievement, Labour Economics 47. Hsieh och Urquiola (2006), The effects of generalized school choice on achievement and stratification, Journal of Public Economics 90.

  3. Minskar ett pris på koldioxid utsläppen, och godtas det om pengarna betalas tillbaka?

    Den svenska koldioxidskatten minskade utsläppen från transporter med omkring 11 procent jämfört med en beräknad utveckling utan skatt. Forskningen om acceptans visar att människor oroar sig mycket för hur kostnaderna fördelas. Många föredrar att intäkterna går till miljöåtgärder framför att de delas ut, så det är inte givet att återbäring gör skatten mer accepterad. Forskarna är oeniga om hur stor effekten blir i andra länder och sektorer och om vilken användning av pengarna som ger mest stöd.

    Andersson (2019), Carbon Taxes and CO2 Emissions: Sweden as a Case Study, American Economic Journal: Economic Policy 11(4). Maestre-Andrés, Drews och van den Bergh (2019), Perceived fairness and public acceptability of carbon pricing: a review of the literature, Climate Policy 19(9).

  4. Ger billigare kollektivtrafik färre bilresor?

    När Tallinn gjorde kollektivtrafiken avgiftsfri 2013 ökade resandet med omkring 14 procent, mindre än tidigare studier hade förutsett, och rörligheten ökade mest bland hushåll med låga inkomster. Den tyska 9-eurobiljetten sommaren 2022 sänkte luftföroreningarna med mer än 6 procent medan den gällde. Forskarna är oeniga om de nya resenärerna kommer från bilen eller från gång och cykel, om effekten håller i sig och om lägre pris ger mer än ett större utbud för samma pengar.

    Cats, Susilo och Reimal (2017), The prospects of fare-free public transport: evidence from Tallinn, Transportation 44. Gohl och Schrauth (2024), Ticket to paradise? The effect of a public transport subsidy on air quality, Journal of Urban Economics.

  5. Ökar sjukfrånvaron om karensavdraget tas bort?

    När karensdagen avskaffades i Sverige 1987 ökade inte den totala sjukfrånvaron, utan antalet sjukdagar minskade. En förklaring som forskarna prövar är att färre gick till jobbet sjuka och blev sjuka längre. När Tyskland sänkte sjuklönen från 100 till 80 procent 1996 minskade frånvaron i stället med omkring 5 procent. Forskarna är oeniga om hur korta frånvarofall ska vägas mot sjuknärvaro och smittspridning, och effekten kan skilja sig mellan yrken.

    Pettersson-Lidbom och Skogman Thoursie (2013), Temporary Disability Insurance and Labor Supply: Evidence from a Natural Experiment, Scandinavian Journal of Economics 115(2). Ziebarth och Karlsson (2010), A natural experiment on sick pay cuts, sickness absence, and labor costs, Journal of Public Economics 94.

  6. Vad gör ett högre barnbidrag för barn och föräldrar?

    I Kanada gav högre barnbidrag bättre provresultat för barnen och bättre fysisk och psykisk hälsa för mammorna. I Spanien höjde ett allmänt barnbidrag till nyblivna föräldrar antalet födslar, men hushållens konsumtion ökade inte och mammorna stannade längre utanför arbetsmarknaden. Forskarna är oeniga om hur träffsäkra generella bidrag är jämfört med riktade stöd och hur mycket de påverkar kvinnors förvärvsarbete.

    Milligan och Stabile (2011), Do Child Tax Benefits Affect the Well-Being of Children?, American Economic Journal: Economic Policy 3(3). González (2013), The Effect of a Universal Child Benefit on Conceptions, Abortions, and Early Maternal Labor Supply, American Economic Journal: Economic Policy 5(3).

Läs vidare

Frågorna på våra temasidor.

  • Klimat och energi: utsläpp och elproduktion över tid.
  • Elpriset: vad som styr priset och vem som bestämmer.
  • Statsbudgeten: skatter, utgifter och statsskulden.
  • Arbete: sysselsättning och arbetslöshet per kommun.
  • Skyddsnätet: a-kassa, sjukförsäkring och barnbidrag.
  • Brott: anmälda brott, dödligt våld och förebyggande.
  • Befolkningen: invandring och utvandring över tid.
  • Vården: väntetider och kostnader.
  • Skolan: resultat och betyg per kommun.

Sidan återger vad Miljöpartiet själva skriver i sitt partiprogram, sitt valmanifest och sin budgetmotion, hämtat 27 oktober 2026. Forskningsdelen beskriver forskningen om sakfrågorna, inte partiet.