Hur går det i skolan, och vad kostar den?
Kort svar: Niondeklassarnas genomsnittliga meritvärde var 229 av 340 möjliga 2025, ungefär som tio år tidigare, och 84 procent blev behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet. Gymnasiet har blivit bättre på att få elever i mål: 71 procent tog examen inom tre år 2025, mot 65 procent 2015. Tre av fyra lärare i grundskolan har legitimation och behörighet i ämnet. En elev i kommunal grundskola kostade 145 500 kronor 2025, och 16 procent av grundskoleeleverna går i en fristående skola.
Universitetens forskning, basanslagen och lärosätena står på Forskning och innovation.
Betyg i nian och examen på gymnasiet.
Riket
Behöriga lärare, kostnad per elev och friskolor.
Riket
Vilka skolor når längre än elevernas bakgrund förutsäger?
Skolverkets SALSA räknar fram vilket resultat en skola borde nå utifrån elevernas bakgrund: föräldrarnas utbildning, andelen nyanlända och andelen pojkar. Avvikelsen är skillnaden mellan det faktiska och det förväntade resultatet. Ett plus betyder att skolan når längre än skolor med liknande elever.
| Skola | Faktiskt | Förväntat | Avvikelse |
|---|
Alla skolor finns på kartans skollager.
Var kan du läsa till det du vill bli?
Skriv en utbildning, ett yrke eller en skola. Sökningen täcker gymnasieprogram, yrkesvux, yrkeshögskola, arbetsmarknadsutbildning, folkhögskola och högskoleprogram. Väljer du en kommun överst kommer utbildningarna där först, sedan resten av länet.
| Utbildning | Ort | Startar | Karta |
|---|
Utbudet kommer ur Skolverkets Susa-navet och gymnasieantagningen, yrkena ur Arbetsförmedlingens yrkesbarometer. På kartan visar varje utbildning sin anordnare, studietakt, sista ansökan och jobbchanser.
Har studiemedlet hängt med?
Fullt studiemedel vid heltidsstudier är 2026 13 592 kronor för fyra veckor, varav 4 120 kronor är bidrag och 9 472 kronor lån. CSN betalar ut för 40 veckor om året, ungefär tio av årets tolv månader. Hyran och maten kostar även på sommaren, så utslaget över hela året blir det 11 327 kronor i månaden.
Studiemedlet mot en schablonbudget
| Post | Kronor per månad | Källa |
|---|
Maten förutsätter att all mat lagas hemma. Konsumentverkets poster under Kan tillkomma är tillsammans 3 180 kronor i månaden 2026; el och vatten redovisas i kronor först sedan 2022. Varje år räknas med det årets studiemedel, Konsumentverkets belopp och hyror. Konsumentverkets åldersgrupp och poster har ändrats över åren: mobilen flyttade 2021 till hushållets medier och matberäkningen gjordes om 2026. Saknas Sveriges förenade studentkårers hyra ett år används SCB:s medianhyra för en nyuthyrd etta i kommunen. Hyran för en studentbostad är ett snitt eller ett lägsta pris ur Sveriges förenade studentkårers bostadsrapport. Ettan i andrahand är snitthyran i annonser på Qasa i juni 2026, sammanställd av Zmarta. Studentkortet är ordinarie pris för 30 dagar, i Skåne uträknat som Skånetrafikens studentrabatt på 25 procent av priset för Liten zon och storstad; från 1 juli till början av december 2026 är priset halverat med statsbidrag. Över året räknas inkomsten 135 920 kronor på tolv månader, hyran för de månader den betalas, kurslitteraturen för tio månader och resten för tolv.
Överskott eller underskott år för år
Samma budget för vald stad och boende varje år, med det årets studiemedel, schablon och hyra. Över noll räcker studiemedlet till budgeten, under noll inte.
Kvar under en studiemånad Kvar per månad över året
Över tid
Studiemedlet från CSN består av ett bidrag och ett lån. Beloppen räknas om varje år efter prisbasbeloppet, så i fast penningvärde ligger de länge nästan stilla. De stora lyften kom med reformer: 1989 höjdes bidraget kraftigt, 2001 kom dagens system, 2015 höjdes lånet och 2018 bidraget. 2023 och 2024 steg beloppen med den höga inflationen, eftersom prisbasbeloppet gjorde det.
Fribeloppet är hur mycket du får tjäna under ett kalenderhalvår innan studiemedlet minskar. Sedan 2014 är det 193,71 procent av prisbasbeloppet för heltidsstudier, och för varje krona över gränsen minskar studiemedlet med 61 öre. Under pandemin togs fribeloppet bort helt från januari 2020 till juni 2022, så att studenter kunde arbeta, bland annat i vården, utan att förlora studiemedlet.
Räntan, skulden och återbetalningen.
Regeringen bestämmer räntan på studielån inför varje år. Den bygger på genomsnittet av statslåneräntan de tre senaste åren, nedsatt med 30 procent eftersom räntan inte är avdragsgill. När Riksbanken hade minusränta 2015 till 2019 sjönk statslåneräntan mot noll, och studielåneräntan nådde 0 procent 2022. När räntorna steg med inflationen 2022 och 2023 följde studielåneräntan efter. Riksdagen beslutade 2023 om ett påslag för lån som aldrig betalas tillbaka, så sedan 2024 är räntan en basränta plus ett påslag.
Räntan går till staten. År 2025 betalade låntagarna 5,8 miljarder kronor i ränta på studielån, mot 3,4 miljarder 2024. CSN lånar själv pengarna hos Riksgälden och betalade 6,6 miljarder kronor i ränta dit, mot 3,2 miljarder året innan. Låntagarnas ränta är ungefär 70 procent av Riksgäldens eftersom den inte är avdragsgill, och staten täcker resten med anslag: 1,7 miljarder kronor 2025. Siffrorna kommer från CSN:s årsredovisning för 2025, som bara redovisar två år åt gången.
Lån tagna efter 1 juli 2001 är annuitetslån: du betalar tillbaka med lika stora belopp varje år, och återbetalningen börjar sex månader efter att du senast fick studiemedel. Sedan 2022 ska lånet vara betalt inom 25 år eller till året du fyller 64, det som kommer först. Studiemedel kan beviljas till och med året du fyller 60, men antalet veckor med lån minskar från 41 års ålder. Lån från 1989 till juni 2001 betalas med 4 procent av inkomsten, och äldre lån än så efter egna regler.
Friskolor, betyg och sjunkande resultat.
Under 1990-talet ändrades den svenska skolan mer än grannländernas. Kommunerna tog över ansvaret 1991, och med skolpengen 1992 kunde fristående skolor starta med offentliga pengar. Inget annat nordiskt land har gått lika långt: i Norge får friskolor inte gå med vinst, och i Finland är de få. Hur det har gått när staten har sålt eller öppnat annat för privata aktörer står på Privatisering.
Resultaten har sjunkit i hela Norden. I PISA 2025 fick svenska 15-åringar 466 poäng i läsförståelse och 464 i matematik, de lägsta resultat Sverige har haft och 21 respektive 18 poäng lägre än 2022. Alla nordiska länder fick lägre resultat i läsning och matematik än förra gången. Finland ligger fortfarande före Sverige i läsning och naturvetenskap, medan Norge och Island ligger efter i alla tre ämnena.
Forskningen ger reformerna en mindre roll än debatten ofta gör. Nedgången verkar ha börjat innan reformerna kunde påverka eleverna, och skolvalet har gett små positiva effekter på snittet. Däremot har skolorna blivit mer olika varandra, och skolor sätter betyg olika generöst.
PISA 2025 i Norden, medelpoäng
| Land | Läsförståelse | Matematik | Naturvetenskap |
|---|---|---|---|
| Sverige | 466 poäng | 464 poäng | 485 poäng |
| Finland | 474 poäng | 469 poäng | 504 poäng |
| Danmark | 460 poäng | 471 poäng | 478 poäng |
| Norge | 453 poäng | 452 poäng | 470 poäng |
| Island | 422 poäng | 450 poäng | 441 poäng |
| OECD:s genomsnitt | 461 poäng | 463 poäng | 482 poäng |
Källa: OECD, PISA 2025 Results (Volume I), tabell I.1. Skillnader på några få poäng mellan länderna är ofta inte statistiskt säkra. I Norge undantogs 10,4 procent av eleverna från provet, mer än PISA tillåter, så de norska resultaten är osäkrare och kan vara för höga.
-
Lär sig eleverna mer i friskolor?
Kommuner där friskolorna växte fick något bättre resultat i årskurs 9 och längre utbildning senare, men vinsten syntes först ungefär tio år efter reformen. Den kommer främst av konkurrensen mellan skolor, inte av att friskoleeleverna själva lär sig mer. På gymnasiet fick friskoleelever i stället något lägre resultat på prov som rättades utanför skolan, särskilt de svagare eleverna.
Böhlmark och Lindahl (2015), Economica. Tyrefors Hinnerich och Vlachos (2017), Labour Economics.
-
Sätts betygen för generöst?
När samma nationella prov rättades av någon utanför skolan blev poängen lägre, och skillnaden var större i friskolorna: på gymnasiet bedömde de sina egna elever ungefär 0,14 standardavvikelser mer generöst än kommunala skolor. Betyg från olika skolor är alltså inte helt jämförbara.
Tyrefors Hinnerich och Vlachos (2017), Labour Economics.
-
Orsakade 90-talsreformerna raset?
Troligen inte. Nedgången i både svenska och internationella mätningar verkar ha börjat innan reformerna rimligen kunde påverka eleverna. Studien hittar inget stöd för att kommunaliseringen drev fallet, och skolvalet har gett små positiva effekter på resultaten i snitt.
Holmlund m.fl. (2014), IFAU rapport 2014:25.
-
Har skolorna blivit mer olika?
Ja. Skillnaderna i resultat mellan skolor nästan fördubblades mellan 2000 och 2016. Mest beror det på att elever med olika bakgrund i allt högre grad går i olika skolor, vilket både boendesegregation och skolval bidrar till. En större andel friskolor hänger också ihop med att eleverna sorteras mer. Familjebakgrundens betydelse för meritvärdet har legat ungefär still på senare år, men i de flesta enskilda ämnen har den ökat, mest i matematik.
Skolverket (2018), rapport 467. Skolverket (2025), Likvärdigheten i slutet av grundskolan. Holmlund m.fl. (2014), IFAU. Boendesegregationen per kommun står på Segregationen.
-
Spelar klassens storlek roll?
Ja, och länge. Elever som hamnade i mindre klasser i årskurs 4 till 6 hade bättre resultat vid 13, 16 och 18 års ålder, gick längre i skolan och hade högre lön mellan 27 och 42 års ålder. Studien bygger på regeln om högst 30 elever per klass som gällde före 1991.
Fredriksson, Öckert och Oosterbeek (2013), Quarterly Journal of Economics.
-
Vad gör studiemedlet för studenterna?
Studiemedelsreformen 2001 höjde både bidragsdelen och fribeloppet. Studenter från hem utan studietradition började då arbeta mer vid sidan av och läste i lägre takt, medan studietakten bara ökade för studenter med akademisk bakgrund. Ett högre fribelopp kan alltså öka skillnaderna i stället för att minska dem.
Avdic och Gartell (2015), Labour Economics.
Rörelseresultat och utdelning i friskolekoncernerna.
Fristående skolor får skolpeng från elevens hemkommun, och de som drivs som aktiebolag får gå med vinst. Här visas rörelseresultatet för fyra av de stora koncernerna, AcadeMedia, Engelska skolan, Kunskapsskolan och Thorengruppen, och för hela branschen i SCB:s företagsstatistik. Rörelseresultatet är det som blir kvar före räntor och skatt. Det kan delas ut till ägarna, gå till återköp av aktier eller koncernbidrag, eller stanna i bolaget. Skolverket redovisar ingen statistik över vinster, och utdelningen i branschen som helhet publiceras inte.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Källa: Kolada. Meritvärde, behörighet, gymnasieexamen, lärarbehörighet och kostnad per elev per kommun, ursprungligen från Skolverket.
- Äldre riksvärden där Kolada saknar år: Skolverkets rapporter Beskrivande data och promemorior om slutbetyg (meritvärde, slutbetyg från gymnasiet, gymnasielärarnas examen, kostnad 2000 till 2004) och SCB (kostnad per elev 2007 till 2014). Varje skarv är markerad i diagrammet.
- Egen bearbetning av Koladas data: andelen elever i fristående grundskola, räknat som elever i fristående skolor i kommunen delat med alla grundskoleelever i kommunen.
- Skolverket, SALSA (CC0): faktiskt och förväntat resultat per grundskola, ur Skolverkets öppna api.
- CSN (CC0): studiemedlets belopp per halvår från 1965, räntan från 1989, fribeloppet från 2001 och den totala studieskulden från 2009, ur CSN:s öppna data och statistikdatabas. Regler ur studiestödslagen (1999:1395). Hyran per kvadratmeter: SCB (CC0), genomsnitt för hyresrätter i riket. SCB redovisar inte studentbostäder separat.
- Friskolornas vinster: årsredovisningar från AcadeMedia (2016/17 till 2024/25, och bokslutskommunikén för 2025/26) och Internationella Engelska Skolan (till 2019/20), och för senare år och de andra bolagen de årsredovisningar som bolagen lämnat till Bolagsverket, här avlästa via allabolag.se. Branschen: SCB, Företagens ekonomi (CC0), SNI 85.2 och 85.3.
- Inte med: Skolinspektionens skolenkäter och sammanställningar från tredje part, eftersom vi inte har kunnat klarlägga villkoren för att återpublicera dem.
Året är det år läsåret slutar: 2025 är läsåret 2024/25. Resultat och examen räknas på elevens hemkommun, lärare och kostnad på kommunen där skolan ligger. Kostnaderna är i löpande priser utan omräkning för inflation. Varje kommun har mer på sin kommunsida, och skolorna finns som lager på kartan.