Blir det bättre när staten säljer?
Kort svar: Det beror mest på marknaden. Företag som säljs på marknader med konkurrens blir enligt de flesta studier effektivare och lönsammare. När ett naturligt monopol, som vattnet eller rälsen, bara byter ägare är resultaten sämre och beror på hur det regleras. Om kvaliteten i vård, skola och omsorg vet forskningen minst. Vem som vinner på själva försäljningen skiljer sig: köparna av Royal Mail tjänade 750 miljoner pund första dagen, medan de som köpte Telia år 2000 förlorade det mesta under två år.
Mer om staten som ägare: Statens bolag visar vad staten äger och har sålt, Bankerna bolåneräntorna, Skolan friskolornas vinster, Vem äger bostäderna när hyresrätter blir bostadsrätter, Äldreomsorgen var de privata utförarna finns , Infrastruktur hur det gick när tågen avreglerades och Korruption och upphandling hur de offentliga upphandlingarna går till.
Vad studierna säger, utfall för utfall.
Privatisering betyder två olika saker: att staten säljer ett bolag, och att det offentliga köper en tjänst av ett privat företag i stället för att utföra den själv. Studierna går isär mest mellan de två, och mellan marknader med och utan konkurrens.
-
Produktivitet och lönsamhet: oftast bättre
En genomgång av ett stort antal studier från hela världen finner att sålda statliga företag i regel blir effektivare, mer lönsamma och får starkare finanser. Effekten är tydligast för företag på marknader med konkurrens; för reglerade monopol är bilden blandad.
Megginson och Netter (2001), From State to Market, Journal of Economic Literature 39(2).
-
Kostnaden när kommunen köper tjänsten: ingen tydlig besparing
En metaanalys av studier om vatten och avfall finner inget systematiskt samband mellan privat drift och lägre kostnader. Konkurrensen om kontrakten är ofta svag, och kontrollen kostar.
Bel, Fageda och Warner (2010), Journal of Policy Analysis and Management 29(3).
-
Kvalitet: beror på om den går att skriva in i avtalet
Ett privat företag har starkare skäl att sänka kostnaden än en offentlig förvaltning. Det är bra när kvaliteten går att mäta och kräva, men kan gå ut över kvalitet som inte kan skrivas in i ett kontrakt. Teorin används för fängelser, och samma resonemang förs om omsorg och skola.
Hart, Shleifer och Vishny (1997), The Proper Scope of Government, Quarterly Journal of Economics 112(4).
-
Jobben: små effekter i snitt
I omkring 30 000 företag i Ungern, Rumänien, Ryssland och Ukraina ändrade privatisering till inhemska ägare sysselsättningen ungefär noll. Med utländska ägare ökade den. Om lönerna och arbetsvillkoren efter en privatisering i Sverige finns få studier.
Brown, Earle och Telegdy (2010), Economic Journal 120(545).
-
Fördelningen: ofta ojämnare, åtminstone på kort sikt
En genomgång av privatiseringar i utvecklings- och övergångsländer finner att de flesta gjorde fördelningen av förmögenheter och inkomster ojämnare, åtminstone på kort sikt, medan tillgången till el och vatten ibland blev bättre för fattiga hushåll. För Storbritannien finner Florio att privat ägande i sig ändrade prisernas och produktivitetens långsiktiga utveckling lite, och att vinsterna mest gick till aktieägarna.
Birdsall och Nellis (2003), World Development 31(10); Florio (2004), The Great Divestiture, MIT Press.
-
Svensk välfärd: kunskapen är tunn
SNS forskargranskning av konkurrensen i vård, skola och omsorg fann att forskningen var så tunn att inga allmänna slutsatser gick att dra om vinster eller förluster. Nästan var femte anställd i välfärden hade då en privat arbetsgivare.
Hartman (red.) (2011), Konkurrensens konsekvenser, SNS Förlag.
Tumregeln som går igen i litteraturen: där kunderna kan välja en annan leverantör tvingas ett privat bolag att dela med sig av effektiviteten genom lägre priser eller bättre tjänster. Där de inte kan det, i ett elnät, ett vattenledningsnät eller på en järnvägslinje, avgörs utfallet av hur väl staten reglerar och upphandlar. Fallen nedan följer i stort sett den regeln.
Järnvägen, vattnet och posten.
| Budgetår | Resor, miljoner | Statens stöd till driften, mdr pund |
|---|---|---|
| 1990/91 | 1,8 | |
| 1993/94 | 2,3 | |
| 1994/95 | 735 | |
| 2006/07 | 10,5 | |
| 2013/14 | 4,9 | |
| 2018/19 | 1 753 | |
| 2019/20 | 8,1 | |
| 2020/21 | 388 | 20,9 |
| 2024/25 | 1 729 | 11,9 |
| 2025/26 | 1 830 |
Resor i Storbritannien enligt ORR, tabell 1220; siffrorna från 2020/21 är preliminära. Stödet till driften i 2024/25 års priser, räknat med KPI, ORR tabell 7270. Investeringar som HS2 ingår inte. Tom ruta betyder att året inte tagits med.
Järnvägen
British Rail delades upp och såldes 1994 till 1997: rälsen till Railtrack, trafiken till privata operatörer på tidsbegränsade avtal. Efter olyckan vid Hatfield i oktober 2000, då en sprucken räl gav fyra döda, gick Railtrack i konkurs 2001, och den icke vinstutdelande Network Rail tog över rälsen i oktober 2002. Sedan 2014 räknas Network Rail till den offentliga sektorn. Resorna har mer än fördubblats sedan mitten av 1990-talet, och de reglerade biljettpriserna låg 2026 8 procent lägre än 1995 räknat i fast penningvärde; alla biljetter tillsammans 6 procent högre. Statens stöd till driften är samtidigt flera gånger större än före privatiseringen. En utredning på regeringens uppdrag fann 2011 att kostnaden per enhet behövde sänkas med omkring 40 procent för att nå snittet i Frankrike, Nederländerna, Sverige och Schweiz.
ORR, tabell 1220, 7270 och 7180; NAO; McNulty (2011)
Järnvägen tas tillbaka
En lag från november 2024 låter staten ta över persontrafiken när avtalen löper ut. South Western Railway gick över i maj 2025, följt av c2c, Greater Anglia, West Midlands Trains, Govia Thameslink och Chiltern. Great Western och Avanti West Coast står på tur, och alla statligt upphandlade linjer ska vara övertagna i slutet av 2027. Ett nytt statligt bolag, Great British Railways, ska samla räls och trafik; lagen om det behandlades i parlamentet hösten 2026.
Gov.uk, Great British Railways and the public ownership programme
Vattnet
Vattenbolagen i England och Wales såldes 1989 utan skulder. I dag har branschen skulder på omkring 60 till 70 miljarder pund, beroende på källa och år. Hur mycket som delats ut sedan 1989 finns det ingen officiell siffra på; Financial Times räknade 2023 fram 78 miljarder pund på 32 år. Thames Water hade en nettoskuld på 18,5 miljarder pund i mars 2026, fick 122,7 miljoner pund i böter av tillsynsmyndigheten Ofwat i maj 2025 och nådde i oktober 2026 en villkorad överenskommelse med en grupp långivare. Regeringen meddelade i juli 2025 att Ofwat ska läggas ned, efter en utredning av hela vattensektorn.
Thames Water, årsresultat 2025/26; Ofwat, maj 2025; Gov.uk, juli 2025
Royal Mail
Staten sålde 60 procent av posten i oktober 2013 för 330 pence per aktie, 1,98 miljarder pund. Första dagen stängde aktien på 455 pence, 38 procent högre, och köparna tjänade 750 miljoner pund. Riksrevisionen NAO bedömde att departementet hade varit försiktigt med priset, och de storinvesterare som fått förtur hade sålt nästan hälften av sina aktier inom några veckor.
Apoteken, Telia, elen, tågen och vården.
Apoteken 2009
Apoteket AB hade ensamrätt med 955 apotek. Staten sålde 465 apotek till fyra köpare och 150 till småföretagare och fick omkring 6 miljarder kronor. I september 2025 fanns 1 399 apotek. Nästan alla nya har öppnat inom två kilometer från ett som redan fanns, och andelen som har mer än tio minuter med bil till närmaste apotek har i stort sett inte ändrats. Kort efter reformen blev det svårare att få ut medicin inom ett dygn och antalet apoteksombud på landsbygden minskade; 2025 lämnades 95,5 procent av receptraderna ut direkt, något mer än 2019. Priserna på receptläkemedel sätts av staten genom TLV.
Skr. 2012/13:33 om RiR 2012:10; Statskontoret 2013:7; TLV 2025, s. 40 till 61
Telia 2000
Staten sålde 30 procent av Telia till 85 kronor per aktie i juni 2000, och över en miljon svenskar blev nya aktieägare. Det var på toppen av it-bubblan. I juni 2002 stod aktien i 21,60 kronor, en förlust på omkring tre fjärdedelar för den som köpt. Här gick vinsten till säljaren, staten.
Placera; prop. 1999/2000:84
Elmarknaden 1996
Elen avreglerades den 1 januari 1996, men såldes inte: produktion och handel öppnades för konkurrens, medan elnäten förblev monopol under statlig tillsyn. Vattenfall är fortfarande statligt. Någon samlad bedömning av vad reformen betytt för priset har inte hittats; priset styrs i dag mest av den nordiska och europeiska marknaden, se Elpriset.
SOU 2004:129, kapitel 6
Tågen
SJ är statligt, men sedan 2010 får andra bolag köra persontåg i konkurrens, och regionerna upphandlar sin trafik. När MTR Express började köra Stockholm till Göteborg 2015 sänkte SJ sina priser med i snitt 12,8 procent, allt i första klass. Underhållet av rälsen upphandlas i konkurrens sedan 2000-talet, vilket sänkte kostnaderna med omkring 11 procent utan att kvaliteten blev sämre.
Vigren (2017), Economics of Transportation 11; Odolinski och Smith (2016), Journal of Transport Economics and Policy 50(1)
Vårdvalet och äldreomsorgen
Med vårdvalet 2010 fick privata vårdcentraler etablera sig fritt, och antalet utförare ökade med nästan 20 procent. Besöken ökade mer för befolkningen i stort än för dem med störst vårdbehov, men de senare trängdes inte undan. I äldreomsorgen hade privata boenden färre anställda per boende men bättre resultat på flera mått på hur vården utförs.
Konkurrensverket rapport 2012:2 och 2014:2; Vårdanalys 2013:1; Stolt, Blomqvist och Winblad (2011), Social Science & Medicine 72(4)
Friskolorna
Friskolornas vinster, betygen och skolpengen har en egen sida.
Vem vinner när staten säljer.
Säljer staten till rätt pris byter den bara en ström av framtida utdelningar mot en klumpsumma, och varken staten eller köparen vinner. Pengarna från de svenska försäljningarna har i regel gått till att betala av statsskulden, vilket sänker räntekostnaden i stället för att utdelningen kommer in. Vad staten har sålt sedan 1980-talet, och vad bolagen delar ut i dag, finns på Statens bolag.
Säljs aktierna billigt vinner köparna. Aktier i privatiseringar har i snitt sålts med rabatt, och Royal Mail är ett exempel med siffror: 750 miljoner pund första dagen. Telia år 2000 visar motsatsen, där staten sålde högt och de små sparare som köpte förlorade.
Vilka som äger aktierna förändras också över tid. I Storbritannien ökade antalet privatpersoner som ägde aktier från omkring 3 miljoner 1979 till 11 miljoner 1990, mycket genom privatiseringarna. Andelen av de brittiska börsaktierna som ägs direkt av privatpersoner har ändå fallit, från 54 procent 1963 till 11,6 procent 2024, medan ägare i utlandet har 58,8 procent.
Megginson och Netter (2001) om rabatten; NAO (2014) om Royal Mail; antalet aktieägare 1979 och 1990 är en andrahandsuppgift från brittiska enkäter; ONS, Ownership of UK quoted shares 2024.
När det kan vara bättre att staten äger.
Forskningen pekar ut tre lägen där argumenten för statligt ägande är starkast. Det första är naturliga monopol, där det bara är rimligt att ha ett nät: elnät, vattenledningar, räls. Där finns ingen konkurrens som pressar priset, så staten måste antingen äga eller reglera, och de brittiska vattenbolagen visar hur svårt det är att reglera ett bolag som kan låna mot sina intäkter. Det andra är kvalitet som inte går att skriva in i ett avtal. Det tredje är försörjning som måste fungera i kris, där en ägare som bara räknar på vinst inte tar med hela kostnaden av ett avbrott.
I Sverige äger staten stamnätet för el genom Svenska kraftnät och rälsen genom Trafikverket, medan trafiken och handeln med el är öppna för konkurrens. Kommunerna äger det mesta av vatten och avlopp. Mot statligt ägande talar att politiska mål kan blandas in i affärerna, vilket syns i studierna om statliga banker nedan, och att staten som ägare inte heller har lätt att styra kostnaderna: det kostnadsgap McNulty mätte fanns när rälsen redan sköttes av den icke vinstutdelande Network Rail.
Hart, Shleifer och Vishny (1997); Megginson och Netter (2001); Bel, Fageda och Warner (2010); McNulty (2011).
Kan en statlig bank pressa räntorna?
Frågan har två delar: en statlig bank som konkurrerar med de privata om kunderna, och statliga banker i allmänhet. Ingen av dem styr styrräntan, som Riksbanken bestämmer själv.
-
SBAB: bolån i konkurrens
SBAB startade 1985 och ägs helt av staten. Uppdraget är att öka konkurrensen på bolånemarknaden och samtidigt ge marknadsmässig avkastning till ägaren, alltså inte att låna ut under kostnaden. Hur stor bolånemarginalen är och hur den har förändrats står på Bankerna. Någon studie som mäter hur mycket SBAB har pressat de andra bankernas räntor har inte hittats.
Regeringskansliet, årlig information om bolag med statligt ägande; SBAB, årsredovisning
-
Negativt: långsammare tillväxt och politiska lån
I 92 länder hängde ett stort statligt ägande av bankerna samman med långsammare utveckling av finanssektorn och lägre tillväxt. I Italien gav statliga banker lägre räntor till liknande företag, och mest där det parti som styrde banken var starkt. En senare studie ifrågasätter sambandet när ländernas institutioner räknas in.
La Porta, Lopez-de-Silanes och Shleifer (2002), Journal of Finance 57(1); Sapienza (2004), Journal of Financial Economics 72(2); Andrianova, Demetriades och Shortland (2008), Journal of Development Economics.
-
Positivt: lån när andra drar ned
Statliga banker minskar utlåningen mindre i lågkonjunkturer än privata, och i rika länder ökar de den. Tyska KfW ökade sina åtaganden med omkring 75 procent till ungefär 135 miljarder euro under pandemiåret 2020.
Bertay, Demirgüç-Kunt och Huizinga (2015), Journal of Banking & Finance 50; KfW, förderreport 2020.
-
Riksbanken är något annat
Styrräntan, som påverkar alla andra räntor, bestäms av Riksbanken. Enligt regeringsformen får ingen myndighet, inte heller regeringen, bestämma hur Riksbanken ska besluta om penningpolitiken, och målet är stabila priser. En statlig affärsbank kan sänka sin egen ränta, men inte räntenivån i landet.
Regeringsformen 9 kap. 15 §; lag (2022:1568) om Sveriges riksbank, 2 kap.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Forskningsöversikter och studier: Megginson och Netter (2001), Bel, Fageda och Warner (2010), Hart, Shleifer och Vishny (1997), Brown, Earle och Telegdy (2010), Birdsall och Nellis (2003), Florio (2004), SNS Konkurrensens konsekvenser (2011), La Porta m.fl. (2002), Sapienza (2004), Bertay m.fl. (2015). Länkade vid varje fynd.
- Storbritannien: ORR:s dataportal (tabell 1220, 7180 och 7270, hämtade 2026), NAO om Royal Mail (2014) och Network Rail, McNulty (2011), gov.uk om Great British Railways, Thames Waters årsresultat 2025/26, ONS om ägandet av börsaktier.
- Sverige: Riksrevisionen och Statskontoret om apoteksreformen, TLV:s uppföljning 2025, SOU 2004:129 om elmarknaden, Konkurrensverket och Vårdanalys om vårdvalet, Vigren (2017) och Odolinski och Smith (2016) om järnvägen.
- Statens bolag och SBAB: regeringens årliga information om bolag med statligt ägande, samma underlag som Statens bolag.
Siffrorna är handöverförda ur källorna, hösten 2026. Brittiska pund räknas inte om till kronor.