Hur delat är Sverige?

SCB delar in landet i drygt 3 000 regionala statistikområden, RegSO, med 700 till 20 000 invånare var. Varje område får ett index ur tre mått: andelen med låg ekonomisk standard, andelen med högst förgymnasial utbildning och andelen som har ekonomiskt bistånd eller är långtidsarbetslösa. Indexet ger fem områdestyper. Tabellen visar genomsnittet för de som bor i varje typ, viktat med folkmängden.

Låg ekonomisk standard och utbildningen ingår i själva indexet, så att de skiljer sig är en följd av hur typerna är gjorda. Sysselsättningen, valdeltagandet och ohälsotalet ingår inte, och de skiljer sig ändå. Hälften av invånarna i områdestyp 1 är födda utomlands, mot en av nio i typ 5. Måtten säger hur områdena ser ut, inte varför: den som bor i ett område med stora utmaningar har ofta flyttat dit med låg inkomst, och den som får arbete flyttar ofta därifrån.

Senaste år i SCB:s tabeller per RegSO: områdestyp och folkmängd 2024, sysselsättning 2024, inkomst och ohälsotal 2023, valdeltagande i riksdagsvalet 2022. Inkomsten är medianen av disponibel inkomst i prisbasbelopp; ett prisbasbelopp var 57 300 kronor 2023. Ohälsotalet är dagar med sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och rehabiliteringspenning per person och år. Låg ekonomisk standard betyder under 60 % av medianen i hela landet, ett relativt mått. Typerna räknas om varje år, så att ett område kan byta typ. Källor: SCB, socioekonomisk områdesindelning (TAB6586, TAB6685) och integrationsstatistik per RegSO (TAB6694, TAB5748, TAB5750, TAB5751, TAB6572). Inkomsterna per kommun står på Förmögenheten och utrikes föddas etablering på Migrationen.

Eftersom de flesta barn går i en skola nära hemmet följer skolan boendet. Skolverket fann att skillnaderna i resultat mellan skolor nästan fördubblades 2000–2016, mest för att elever med olika bakgrund i högre grad går i olika skolor. En studie av skolvalsreformen på 1990-talet fann att skolsegregationen ökade mer i kommuner där friskolorna växte mer, men att den till största delen följde av att boendesegregationen ökade.

Källor: Skolverket (2018), rapport 467; Böhlmark, Holmlund och Lindahl (2016), Journal of Population Economics. Meritvärdena per skola och kommun och mer forskning om skolvalet står på Skolan.

Det finns få studier som visar att en åtgärd har minskat boendesegregationen som helhet. De starkaste studierna mäter i stället vad det betyder för den enskilde var hen bor, och där pekar resultaten åt olika håll.

1. Hjälper det att flytta till ett bättre ställt område?

   För barn, ja. I det amerikanska försöket Moving to Opportunity lottades bostadsbidrag ut till familjer i områden med hög fattigdom. Barn som flyttade till ett område med lägre fattigdom före 13 års ålder tjänade som vuxna betydligt mer och gick oftare på college. För dem som flyttade som tonåringar och för de vuxna syntes ingen effekt på inkomsten.

   Chetty, Hendren och Katz (2016), American Economic Review.

2. Är det dåligt att bo bland landsmän?

   Inte nödvändigtvis. Mellan 1985 och 1994 placerade Sverige flyktingar i kommuner utan att de själva valde, vilket gör det möjligt att jämföra lika personer. De som hamnade i ett område med många från samma land tjänade efter några år mer, framför allt de med kort utbildning. Hur mycket landsmännen i området själva arbetade spelade roll.

   Edin, Fredriksson och Åslund (2003), Quarterly Journal of Economics.

3. Spelar avståndet till jobben roll?

   Ja. Med samma placering av flyktingar fann en studie att de som placerades där det fanns fler jobb inom räckhåll oftare hade arbete flera år senare.

   Åslund, Östh och Zenou (2010), Journal of Economic Geography.

Boverket följer segregationen i segregationsbarometern och Delegationen mot segregation, Delmos, var en myndighet 2018–2024 vars uppgifter nu ligger hos Boverket. Byggandet och bostadsmarknaden står på Bostaden.

Riksdagen beslutade i juni 2026 om en ny lag om bosättning för vissa nyanlända. Fördelningen mellan kommunerna ska ta hänsyn till bostadsmarknaden och till områden där utanförskapet är stort, och de nyanlända får rätt till en bostad i 36 månader. Lagen antogs med 198 röster mot 106; 42 avstod. Tabellen sammanfattar hur partierna ställde sig.

Lagen kom i propositionen 2025/26:215, Tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare, och behandlades i arbetsmarknadsutskottets betänkande 2025/26:AU14. Röster per parti i voteringen 15 juni 2026: M, SD, KD, L och C ja, S nej, V och MP avstod. M, KD, L och C har inga reservationer. Migrationspolitiken i övrigt står på Migrationen.

• Källa: SCB, socioekonomisk områdesindelning. Index och områdestyp per RegSO 2011–2024 och folkmängden som vikt.
• Källa: SCB, integrationsstatistik per RegSO. Sysselsättning, valdeltagande, ohälsotal, inkomst och födelseland.
• Källa: Polisen, lägesbilderna över utsatta områden 2015–2025, länkade på Organiserad brottslighet.
• Källa: Riksdagens öppna data. Proposition, betänkande, reservationer och votering.
• Inte med: segregation mellan skolor per kommun, som står på Skolan, och Boverkets segregationsbarometer, vars data ännu inte är fri att återanvända här.

Serierna kommer från SCB. Migrationen står på Migrationen, bostäderna på Bostaden, skolorna på Skolan, brotten på Brotten och ersättningarna på Vart bidragen går.