Kristdemokraterna

Partiet bildades 1964 som Kristen Demokratisk Samling (KDS). Enligt partiets egen historik var pingstpastorn Lewi Pethrus en drivande kraft, och en utlösande fråga var ett förslag om att minska kristendomsundervisningen i skolan. Birger Ekstedt blev den förste partiordföranden. Alf Svensson ledde partiet från 1973 till 2004, Göran Hägglund från 2004 till 2015 och Ebba Busch sedan 2015. Namnet ändrades till Kristdemokratiska Samhällspartiet 1987 och till Kristdemokraterna 1996.

Under de första tjugo åren låg partiet under två procent i riksdagsvalen. År 1985 gick KDS till val i valsamverkan med Centerpartiet, och Alf Svensson blev partiets första riksdagsledamot. Partiet kom in i riksdagen på egen hand 1991 med 7,1 procent och 26 mandat. Det bästa valet hittills var 1998, med 11,7 procent och 42 mandat.

KD har suttit i regeringarna Bildt (1991 till 1994), Reinfeldt (2006 till 2014) och Kristersson (sedan 2022). Partiet var med och bildade Allians för Sverige 2004 och ingick 2022 i Tidösamarbetet med M, L och SD. I regeringen Kristersson har Ebba Busch varit vice statsminister, som den första kristdemokraten på posten enligt partiet.

Partiets principprogram utgår från idén om alla människors lika och okränkbara värde och från några bärande begrepp: personalism, förvaltarskap, subsidiaritet och ofullkomlighetstanken. Om familjen skriver partiet att den är "den naturliga och grundläggande enheten i samhället" (principprogrammet). Subsidiaritet sammanfattas som "Rätt makt på rätt plats", vilket enligt programmet kan betyda både decentralisering och att större gemenskaper tar över det som mindre inte klarar.

Valmanifestet 2026, "Tro på Sverige", är byggt kring fyra delar: vanliga familjer, välfärdens kärna, ett starkare Sverige och en värderingskamp. Partiet skriver att "en trygg familj ger trygga barn" och att "Välfärden ska prioriteras under nästa mandatperiod" (valmanifestet).

Manifestet beskriver en "Sverigedröm" om ett land som gör vardagen enklare, tar ansvar för vården, rustar för framtiden och förvaltar värderingar som enligt partiet har sin grund i kristen etik. Partiet anger också att Sverige behöver "ordning och reda", bland annat i migrationspolitiken och kampen mot organiserad brottslighet.

KD vill sänka skatten för hushållen och skriver att "Pengar i plånboken är en del av välfärden". Partiet vill höja barnbidraget till 2 000 kronor och därefter räkna upp det med inflationen. Skatten på vinst vid bostadsförsäljning ska enligt förslaget minska med 2 procent per år efter fem års ägande, så att den till slut försvinner för den som bott länge i samma bostad. Partiet vill också införa en barnbonus på mödrars premiepensionskonto, som enligt KD ger runt 700 kronor mer i månaden i pension för en tvåbarnsmamma. För investeringar som leder till tillväxt föreslår partiet ett undantag från statens balanskrav under 20 år. Inför budgeten för 2026 lyfte KD som regeringsparti fram sänkt matmoms, sänkt elskatt, höjt bostadsbidrag och sänkt skatt för pensionärer. Finansiering enligt valmanifestet: ingen angiven.

Partiet vill avskaffa Arbetsförmedlingen i sin nuvarande form och föra över ansvaret för matchning, stöd och utbildning till kommunerna. KD vill gå vidare med en tvåårig yrkesutbildning på gymnasienivå och bygga ett fungerande lärlingssystem. För företagen föreslår partiet principen "en regel in, två regler ut", ett permanent regelförenklingsråd och en samlad kontaktpunkt mot myndigheterna. Tillväxtbolag ska enligt KD kunna rekrytera internationellt genom snabbare visumprocesser. Pensionärer som återvänder till arbete i vården och omsorgen ska få en ekonomisk bonus.

KD vill att polisen ska kunna agera i realtid på nätet, till exempel mot värvning av minderåriga och mordbeställningar, och att ansiktsigenkänning ska tillåtas vid pågående terrorattentat och vid spaning mot kriminella nätverk. Socialtjänsten ska enligt förslaget kunna använda tvingande insatser mot föräldrar som inte samarbetar, och ett nationellt omflyttningsprogram ska hjälpa familjer att flytta barn från en kriminell miljö. Åklagarmyndigheten ska kunna stoppa utbetalningar till välfärdsföretag som misstänks ha kopplingar till organiserad brottslighet. Partiet vill förbjuda så kallade aktivklubbar och bygga om utanförskapsområden med småhus och ägarlägenheter. I oktober 2026 presenterade KD en trygghetsrapport med 74 förslag om att förebygga brott, med fokus på föräldrastöd, skola och föreningsliv.

KD skriver att de som flytt till Sverige ska anpassa sig till svenska värderingar och att kriminella som "inte hör hemma här" ska utvisas. Partiet vill kräva godkända prov i svenska och samhällsorientering för medborgarskap och vill att alla som nyanställs i barnomsorg och äldreomsorg ska ha goda kunskaper i svenska. KD vill förbjuda burka, niqab och annan ansiktsmaskering i offentliga miljöer, förbjuda parallella rättegångar byggda på hederskultur och stoppa finansiering av samfund och föreningar från regimer med kopplingar till extremism. Introduktionen för nyanlända vill partiet upphandla från civilsamhället.

Partiet vill fullfölja byggandet av nya kärnkraftverk och öka det europeiska samarbetet om kärnkraft. Sverige ska enligt KD ha samma klimatmål som EU, och EU ska ställa krav på andra länder att minska sina utsläpp. KD föreslår generella tullar mot länders kolkraftsanvändning, där intäkterna ska gå till klimatåtgärder i utvecklingsländer. Lokalsamhällen ska få del av vinsten när vindkraft, solparker eller gruvor etableras, och tillgången till drivmedel ska säkras i hela landet. Principprogrammet anger fossilfrihet, leveranssäkerhet och konkurrenskraft som energipolitikens grundpelare.

KD vill att staten ska ta över ansvaret för hälso- och sjukvården och att de 21 regionerna därefter avvecklas. Partiet skriver att "Postnumret ska inte avgöra när och hur du får vård". Enligt partiets webbplats ska de sex sjukvårdsregionerna finnas kvar för specialiserad vård och kunskapsstyrning. KD vill också stärka primärvården med fast läkarkontakt, skärpa vårdgarantin, stifta en lag om patienträttigheter och reformera psykiatrin med fler vårdplatser. I äldreomsorgen föreslår partiet en äldreboendegaranti för alla över 85 år, rätt att välja vårdare av samma kön vid intim omsorg och rätt att ta med sig biståndsbeslut vid flytt. Högkostnadsskyddet för läkemedel ska enligt förslaget bli inkomstprövat, och fler under 67 år med stora tandvårdsbehov ska omfattas av det nya skyddet för tandvård.

KD vill ha mer lärarledd undervisning och skriver att "Lärare, inte skärmar, ska leda undervisningen i skolan". Utdelningen av egna datorer och surfplattor ska enligt förslaget upphöra helt i låg- och mellanstadiet, och partiet vill införa en åldersgräns för sociala medier. Partiet vill införa en elevhälsogaranti så att elever kan nå elevhälsan varje skoldag, 30 minuters daglig rörelse och kostnadsfri skolmat. KD vill utreda hur så kallade no excuses-skolor kan etableras och göra Ung Företagsamhet obligatoriskt att erbjuda. I förskolan ska barngrupperna för de minsta barnen vara högst 12 barn. Vård, skola och omsorg ska enligt förslaget göra utdrag ur belastningsregistret både vid nyanställning och regelbundet.

Här återges vad myndigheter och statliga råd har sagt om partiets förslag eller om samma typ av förslag, med myndighetens egna ord eller i nära sammanfattning, både när de tillstyrker och när de avstyrker. Partier som har suttit i regering får ofta fler remissvar, eftersom deras förslag har blivit utredningar och propositioner, så en skillnad i mängd är ingen värdering.

KD vill undanta investeringar som leder till tillväxt från statens balanskrav. Finanspolitiska rådet välkomnade i sitt remissvar om det finanspolitiska ramverket att inga utgifter eller inkomster ska undantas från ramverket, men skrev också att ett tillfälligt högt investeringsbehov är ett skäl att tillfälligt sänka saldomålet för hela den offentliga sektorn. Om den sänkta matmomsen, som KD lyfte fram inför budgeten för 2026, skriver rådet att den ökar snedvridningarna i skattesystemet och riskerar att permanentas, och Ekonomistyrningsverket avstyrkte förslaget. Klimatpolitiska rådet bedömer att den sänkta elskatten i viss utsträckning kan stimulera elektrifiering men motverkar en effektiv energianvändning. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om KD:s förslag om barnbidrag eller om skatten på vinst vid bostadsförsäljning.

Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om att avskaffa Arbetsförmedlingen och föra över ansvaret till kommunerna. IFAU skrev 2018, i en rapport om arbetslösa som får försörjningsstöd, att det inte är givet att dagens lösning där kommunerna tar ett stort ansvar är optimal, och att olika lösningar har olika för och nackdelar. Samma rapport konstaterar att de få svenska utvärderingarna av kommunala insatser för gruppen visar svaga eller obefintliga effekter, medan Arbetsförmedlingens program för gruppen nästan inte har studerats alls.

Om ansiktsigenkänning i realtid: Polismyndigheten tillstyrkte i juni 2025 promemorian Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid (Ds 2025:7). Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) kunde inte tillstyrka förslaget i dess utformning och skrev att kraven för att använda tekniken på allmän plats var för lågt ställda. IMY ansåg också att lagen borde vara tidsbegränsad så att dess effekter kan utvärderas. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om partiets övriga förslag, som omflyttningsprogrammet för familjer, förbudet mot aktivklubbar eller att Åklagarmyndigheten ska kunna stoppa utbetalningar till välfärdsföretag.

Om förslagstypen krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för medborgarskap tog Skolverket den 13 april 2021 inte ställning till själva kravet, men avstyrkte att Skolverket skulle ansvara för proven och bedömde tidsplanen som orealistisk. Migrationsverket tillstyrkte samma månad att kunskaperna också ska kunna visas med betyg och räknade med längre handläggningstider. Om förslagstypen skärpt utvisning på grund av brott avstyrkte Lagrådet den 18 mars 2026 regeringens förslag, bland annat eftersom reglerna ändrades så sent som 1 augusti 2022 och inte hunnit utvärderas. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om förbud mot burka och niqab.

Klimatpolitiska rådet välkomnar i sin rapport från 19 mars 2026 satsningar på fossilfri elproduktion, men skriver att utredningen och remissvaren om statligt stöd till ny kärnkraft pekar på risken för mycket stora framtida kostnader för skattebetalare och elanvändare. Energimyndigheten ansåg i sitt remissvar 27 november 2024 att en modell för finansiering och riskdelning för ny kärnkraft bör vara marknadsbaserad och att ett så omfattande program bör ha bred politisk förankring i riksdagen. Rådet rekommenderar att lokalsamhället får del av vindkraftens vinster. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om tullar mot länders kolkraftsanvändning.

Om att staten tar över ansvaret för sjukvården: Vårdansvarskommittén (SOU 2025:62) pekade i stället på ett utökat statligt ansvar på sex områden. Vård- och omsorgsanalys skrev i sitt remissvar 30 oktober 2025 att myndigheten inte kan ta ställning till ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap, eftersom underlaget saknar en sammanvägd bedömning av för- och nackdelar, och att struktur och ansvar behöver utredas vidare. Statskontoret instämde i att ett helt förstatligande skulle kräva en mycket stor myndighet och skrev att en samlad myndighet inte garanterar likvärdighet. Om fast läkare: Vård- och omsorgsanalys redovisade 31 mars 2026 att andelen som uppger att de har en fast läkare steg från 26 procent 2024 till 31 procent 2025, medan nära sex av tio säger att de behöver en. Myndigheten skriver att tillgången varierar mellan regionerna och kopplar det till brist på läkare i primärvården.

Om förslagstypen, nationella krav på elevhälsans tillgänglighet, har Skolverket yttrat sig över utredningen En förbättrad elevhälsa (SOU 2025:113) den 18 maj 2026. Skolverket välkomnar ett förtydligat uppdrag och en bemanningsplan, men avstyrker att elevhälsans yrkesgrupper ska finnas på skolan med en viss fastställd frekvens, eftersom regeln inte tar hänsyn till skolors olika förutsättningar. Skolverket avstyrker också en vårdgaranti på sju dagar. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om Kristdemokraternas förslag om att sluta dela ut egna datorer och surfplattor i låg och mellanstadiet eller om en åldersgräns för sociala medier.