Hur många har jobb, och vad tjänar de?
Kort svar: 5,8 procent av alla mellan 18 och 65 år var arbetslösa hos Arbetsförmedlingen 2025, mot 7,2 procent 2010. 80,7 procent av dem mellan 20 och 64 år hade ett jobb 2025, men bara 69,9 procent av de utrikes födda. 6,2 procent av de unga mellan 16 och 24 år varken arbetade eller studerade 2024. En kvinnas månadslön var i genomsnitt 90 procent av en mans 2025, 40 600 mot 45 100 kronor.
Hur många som saknar jobb, och hur länge.
Hur många som arbetar.
Hur andelen med jobb stiger med åren i Sverige står på Migration, och sjukskrivningen för psykiska diagnoser på Psykisk hälsa.
Unga som varken arbetar eller studerar.
Unga utanför arbete och studier på kartan. Ungdomsarbetslösheten jämfört med EU och varför måtten skiljer sig står på Unga.
Arbetar man med det man har utbildat sig till?
Månadslön per yrke för kvinnor och män.
Kvinnor Män Alla Ny yrkesindelning
Genomsnittlig månadslön i hela landet, alla sektorer, omräknad till heltid och före skatt. SCB redovisar inte lönen per yrke för enskilda kommuner. Yrken med färre än 2 000 anställda är inte med. Samtliga yrken före 2014 följer den äldre yrkesindelningen, de enskilda yrkena finns från 2014.
Skatter, a-kassa och vem som får jobbet.
Arbetslösheten i Sverige har stigit tre år i rad och var 8,8 procent 2025 enligt Eurostat. Det är högre än i Norge, Danmark och Island, den fjärde högsta i EU efter Spanien, Finland och Grekland. Bara Finland har det sämre i Norden, och där har arbetslösheten ökat ännu snabbare.
Samtidigt har Sverige en av de högsta andelarna i arbete. Fler än åtta av tio i åldern 20 till 64 år jobbar, och i Norden är det bara Island som ligger högre. Båda sakerna stämmer på en gång eftersom många i Sverige vill arbeta: den som söker jobb räknas som arbetslös, även studenter. Skillnaden mellan inrikes och utrikes födda är också stor, och arbetslösheten är långt högre bland dem som har kort utbildning eller nyss kommit till landet.
Forskningen nedan handlar om de verktyg som politiken brukar ta till: lägre skatt på arbete, lägre arbetsgivaravgifter, a-kassans nivå, arbetsmarknadsprogram och anställningsstöd. Effekterna finns ofta men är mindre än debatten ger sken av, och de kostar. Vad a-kassan och de andra ersättningarna betalar i dag står på Skyddsnätet.
Arbetslöshet och sysselsättning i Norden
| Land | Arbetslöshet 2024 | Arbetslöshet 2025 | I arbete 2025, 20 till 64 år |
|---|---|---|---|
| Sverige | 8,4 % | 8,8 % | 81,8 % |
| Norge | 4,0 % | 4,5 % | 79,5 % |
| Danmark | 6,2 % | 6,4 % | 79,8 % |
| Finland | 8,4 % | 9,7 % | 76,3 % |
| Island | 3,6 % | 4,5 % | 85,8 % |
Källa: Eurostat (une_rt_a och lfsi_emp_a), hämtat oktober 2026. Alla länder mäts med samma arbetskraftsundersökning och samma definitioner, så siffrorna går att jämföra. Arbetslösheten gäller 15 till 74 år. Siffrorna för 2025 kan fortfarande revideras.
-
Ger lägre skatt på arbete fler jobb?
Det går inte att säga säkert för jobbskatteavdraget. Den studie som försökt mäta effekten direkt fann att skillnaderna mellan grupper var för små för att ge ett trovärdigt svar. Beräkningar som visar fler jobb bygger därför på modeller, inte på uppmätta effekter.
Edmark, Liang, Mörk och Selin (2016), FinanzArchiv.
-
Får unga jobb av sänkta arbetsgivaravgifter?
Lite. När avgiften för unga sänktes kraftigt 2007 ökade andelen unga i arbete med 2 till 3 procentenheter. Lönerna för unga steg inte jämfört med äldres, men företag med många unga växte och höjde lönen för alla sina anställda. Varje nytt jobb blev dyrt: mer än fyra gånger vad det kostar att anställa en person till genomsnittslön.
Saez, Schoefer och Seim (2019), American Economic Review. Egebark och Kaunitz (2013), IFAU working paper 2013:27.
-
Blir arbetslösheten längre med högre a-kassa?
Något. Högre ersättning gör att en del söker jobb lite långsammare, och den effekten är om något störst i början av arbetslösheten. Samtidigt faller hushållens konsumtion redan från början och mer ju längre det håller på. Studien ger därför inget stöd för att ersättningen ska trappas ner över tid.
Kolsrud, Landais, Nilsson och Spinnewijn (2018), American Economic Review.
-
Fungerar arbetsmarknadsprogram?
På sikt, ofta. En genomgång av över 200 utvärderingar visar att effekten nästan är noll direkt efter programmet men tydligare två till tre år senare. Program som höjer kunskaperna, som utbildning, gör mest nytta på lite längre sikt. Effekten är större för kvinnor, för långtidsarbetslösa och i lågkonjunktur.
Card, Kluve och Weber (2018), Journal of the European Economic Association.
-
Ger nystartsjobb riktiga jobb?
Delvis. Nystartsjobben gör att arbetslösa får jobb snabbare, men ungefär 63 procent av dem är jobb som hade blivit av ändå. En senare studie visar att ett högre stöd gör att fler hittar jobb, medan ett stöd som varar längre i stället gör att fler stannar kvar i jobbet.
Liljeberg, Sjögren och Vikström (2012), IFAU rapport 2012:6. Sjögren och Vikström (2015), Labour Economics.
-
Straffas den som varit arbetslös länge?
Ja, men bara medan det pågår. I ett experiment med fiktiva ansökningar från unga kallades sökande mer sällan till intervju om de just då hade varit arbetslösa i minst nio månader. Effekten syntes för jobb som kräver gymnasieutbildning, inte för jobb som kräver högskoleexamen. Arbetslöshet längre bak i tiden spelade ingen roll.
Eriksson och Rooth (2014), American Economic Review.
-
Spelar namnet roll för vem som kallas till intervju?
Ja. Män med arabiskklingande namn kallades mer sällan till intervju än män med svenskklingande namn och samma meriter. Ungefär var fjärde arbetsgivare diskriminerade. Diskrimineringen förklarar ändå mindre än en sjättedel av skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda.
Carlsson och Rooth (2007), Labour Economics.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Källa: Kolada. Arbetslösheten, långtidsarbetslösheten, a-kassan, arbetskraften och unga utanför arbete och studier per kommun, ursprungligen från Arbetsförmedlingen, IAF och SCB.
- SCB, befolkningens arbetsmarknadsstatus (CC0): sysselsättningsgraden för 20 till 64 år, totalt, efter kön och för utrikes födda.
- SCB, matchning mellan utbildning och yrke (CC0), samma tabell som kartlagret Yrken och matchning.
- SCB, lönestrukturstatistiken (CC0): månadslön per yrke och kön för hela landet.
- Arbetsförmedlingens statistik (öppna data, fri att använda): de äldre åren av arbetslösheten, 1996 till 2022, per kommun.
- SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik RAMS (CC0): sysselsättningen 1993 till 2019.
- Inte med: lön per kommun (SCB redovisar den inte per yrke), arbetskraftsundersökningen AKU (bara län och riket, ett stickprov) och Arbetsförmedlingens egen månadsstatistik (Koladas årsserier räcker här).
De äldre åren av arbetslösheten och långtidsarbetslösheten har vi räknat själva, se fotnoterna. Varje kommun har också en egen sida med sina siffror: välj kommunen ovan och följ länken.