Vad får du om du blir arbetslös, sjuk eller föräldraledig?
Kort svar: Med en medianlön på 38 300 kronor i månaden ger a-kassan i dag högst 27 200 kronor, 71 procent, och sjukpenningen efter 100 dagar omkring 29 700 kronor, 78 procent, före skatt. Med en hög lön på 61 700 kronor ger a-kassan bara 44 procent eftersom taket slår till. År 1980 gav a-kassan 91,7 procent upp till taket.
Så mycket av lönen får du i dag.
| Kronor i månaden före skatt | I början | Efter 100 dagar | Efter ett år |
|---|---|---|---|
| A-kassa | |||
| Sjuk | |||
| Föräldrapenning |
Före skatt, för en heltidsanställd som varit med i a-kassan och arbetat tillräckligt länge för inkomstbaserad ersättning. A-kassan räknas på fem ersättningsdagar i veckan; efter ett år = ersättningsdag 261. Sjuk i början = dag 2 till 14, då arbetsgivaren betalar sjuklön utan tak; första dagen ger ett karensavdrag. Efter 100 dagar och ett år betalar Försäkringskassan sjukpenning. Föräldrapenning på sjukpenningnivå. Låg, mellan och hög lön är P10, medianen och P90 bland alla heltidslöner enligt SCB. Kollektivavtalens tillägg och inkomstförsäkringar ingår inte, och de ger ofta omkring 10 procent av lönen över taket.
Det högsta och det lägsta du kan få, sedan 1980.
A-kassa Sjukpenning Föräldrapenning Medianlön
A-kassans grundbelopp Lägsta aktivitetsstöd Garantiersättning Riksnormen
Högsta ersättning i månaden före skatt, de första 100 dagarna i a-kassan, . Per dag räknas a-kassan och medianlönen per ersättningsdag, fem dagar i veckan eller månaden delat med 21,67, och sjukpenningen och föräldrapenningen per kalenderdag, årsbeloppet delat med 365, som Försäkringskassan räknar. A-kassans tak är ett fast belopp som riksdagen ändrar sällan, och därför urholkas det mellan höjningarna. Sjukpenningens och föräldrapenningens tak följer prisbasbeloppet och därmed priserna, men inte lönerna. Medianlönen är SCB:s lönestrukturstatistik från 1992. Före 1992 följer den årsinkomsten för helårs- och heltidsarbetande i SCB:s undersökning Hushållens ekonomi, skarvad mot 1992; den streckade linjen markerar skarven.
Kronor i månaden före skatt, . Per dag visas bara grundbeloppet och aktivitetsstödet, som betalas per ersättningsdag; garantiersättningen och riksnormen är månadsbelopp. Grundbeloppet är a-kassan på heltid för den som inte har inkomstbaserad ersättning. Lägsta aktivitetsstöd betalas till den som deltar i ett arbetsmarknadsprogram utan rätt till a-kassa. Garantiersättningen är lägsta sjukersättningen för den som inte kan arbeta. Riksnormen är försörjningsstödets norm för en ensamstående vuxen, utan boende, el och andra kostnader som kommunen betalar efter faktisk kostnad, och den räknas av mot alla andra inkomster.
Hur stor del av lönen ersätts?
Andel av bruttolönen efter 100 dagar för . Välj lön med knapparna eller reglaget under Räkna själv.
A-kassa efter 100 dagar A-kassa efter ett år Sjukpenning Föräldrapenning
Regeln som gällde vid årets slut, mot det årets lön. Ligger lönen över taket sjunker andelen varje år lönerna växer snabbare än taket. Lönerna före 1992 är skarvade ur en annan undersökning, vid den streckade linjen.
Hur många tjänar mer än taket?
A-kassa Sjukpenning Föräldrapenning
Andel av alla heltidslöner som är högre än lönen där ersättningen slår i taket. Skattad av oss ur SCB:s percentiler (P10, median och P90) med en lognormal fördelning; de högsta lönerna sprider sig mer än så, så andelen är snarare för låg än för hög. Gäller heltidslöner, inte alla som får ersättning. Före 1992 bygger percentilerna på årsinkomster ur Hushållens ekonomi, skarvade mot 1992 vid den streckade linjen.
De stora ändringarna.
| När | Vad |
|---|---|
| 1991 | Sjukpenningen sänks till 65 procent de tre första dagarna och 80 procent dag 4 till 90. |
| 1992 | Arbetsgivaren betalar sjuklön de två första veckorna. |
| 1993 | A-kassan sänks från 90 till 80 procent. Karensdag i sjukförsäkringen och 70 procent efter ett år. |
| 1996 | A-kassa, sjukpenning och föräldrapenning sänks till 75 procent. |
| 1997 och 1998 | Tillbaka till 80 procent, a-kassan 1997 och sjuk- och föräldrapenningen 1998. |
| 2001 och 2002 | A-kassans tak höjs till 680 och sedan 730 kronor om dagen de första 100 dagarna. |
| 2006 | Sjuk- och föräldrapenningens tak höjs till 10 prisbasbelopp. |
| 2007 | A-kassans tak blir 680 kronor hela perioden, 70 procent efter 200 dagar och 65 procent efter 300. Sjukpenningens tak tillbaka till 7,5 prisbasbelopp. |
| 2008 | Sjukpenningen blir 75 procent efter ett år, med en bortre gräns. Ersättningen räknas på 97 procent av inkomsten. |
| 2015 | A-kassans tak höjs till 910 kronor de första 100 dagarna och 760 därefter. |
| 2016 | Den bortre gränsen i sjukförsäkringen tas bort. |
| 2018 | Sjukpenningens tak höjs till 8 prisbasbelopp. |
| 2019 | Karensdagen blir ett karensavdrag. |
| 2020 | Under pandemin höjs a-kassans tak till 1 200 kronor och grundbeloppet till 510 kronor om dagen. Höjningarna blir sedan permanenta. |
| 2022 | Sjukpenningens tak höjs till 10 prisbasbelopp. |
| 2025 | Ny a-kassa den 1 oktober: ersättningen räknas på högst 34 000 kronor i månaden, 80 procent i 100 dagar, sedan 70 och 65 procent. Grundbeloppet försvinner och lägsta aktivitetsstödet höjs från 223 till 365 kronor om dagen. |
Allt som fångar dig när något händer.
A-kassa, sjukpenning och föräldrapenning är de stora, men skyddsnätet är mycket mer. Här är alla ersättningar, bidrag och garantier som finns i Sverige 2026, grupperade efter vad som har hänt. Belopp är före skatt och gäller den som uppfyller villkoren.
Arbetslöshet
| Skyddsnät | Vem | Vad du får 2026 | Betalar och sköter |
|---|---|---|---|
| A-kassa | Den som har förlorat jobbet och har haft inkomst minst fyra månader. | 80 procent av inkomsten upp till 34 000 kronor i månaden, högst 27 200 kronor, och lägre efter 100 och 200 dagar. Den som varit medlem i a-kassan kortare än tolv månader eller inte alls får 60 eller 50 procent. 66 till 300 dagar beroende på hur länge du har arbetat. | Staten och medlemsavgifterna. A-kassorna betalar ut, IAF har tillsyn. |
| Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning | Den som deltar i ett program hos Arbetsförmedlingen. Utvecklingsersättningen gäller unga 18 till 24 år. | Aktivitetsstöd 365 till 1 236 kronor om dagen. Utvecklingsersättning 57 eller 206 kronor om dagen, skattefritt. | Staten. Arbetsförmedlingen beslutar, Försäkringskassan betalar ut. |
| Etableringsersättning | Nyanlända flyktingar och deras anhöriga i etableringsprogrammet. | 231 kronor om dagen under kartläggningen, sedan 335 kronor. | Staten. Arbetsförmedlingen beslutar, Försäkringskassan betalar ut. |
| Omställningsstöd och omställningsstudiestöd | Den som sägs upp eller vill byta yrke mitt i arbetslivet. Studiestödet gäller 27 till 63 år som har arbetat minst åtta år. | Råd och stöd att hitta nytt jobb, ofta kompletterande ersättning ovanpå a-kassan. Studiestödet ger 80 procent av lönen, högst 5 773 kronor i veckan, i upp till 44 veckor. | Arbetsgivarna via trygghetsråden i kollektivavtalen, Kammarkollegiet för den utan avtal. Studiestödet betalas av staten via CSN. |
| Lönegaranti | Anställda vars arbetsgivare går i konkurs eller rekonstruktion. | Lön som inte har betalats, högst 236 800 kronor (fyra prisbasbelopp) och högst åtta månader. | Staten. Konkursförvaltaren beslutar, Skatteverket betalar ut. |
Sjukdom, skada och funktionsnedsättning
| Skyddsnät | Vem | Vad du får 2026 | Betalar och sköter |
|---|---|---|---|
| Sjuklön | Anställda som är sjuka dag 1 till 14. | 80 procent av lönen, minus ett karensavdrag på 20 procent av en veckas sjuklön. | Arbetsgivaren. |
| Sjukpenning och rehabiliteringspenning | Den som är sjuk från dag 15, eller från första dagen utan arbetsgivare. Rehabiliteringspenning under arbetslivsinriktad rehabilitering. | Knappt 80 procent av inkomsten, högst 1 259 kronor om dagen, efter ett år högst 1 180. Arbetssökande högst 543 kronor. | Staten och arbetsgivaravgifterna. Försäkringskassan. |
| Sjukersättning och aktivitetsersättning | Den som inte kan arbeta på lång sikt. Aktivitetsersättning för 19 till 29 år, sjukersättning från 19 år när förmågan är nedsatt för alltid. | 64,7 procent av en beräknad inkomst, högst 23 939 kronor i månaden. Garantiersättningen till den med låg eller ingen inkomst är 12 235 till 13 715 kronor. | Staten. Försäkringskassan. |
| Arbetsskadeförsäkring | Den som skadas eller blir sjuk av arbetet och förlorar inkomst varaktigt. | Livränta som ersätter inkomstförlusten upp till 7,5 prisbasbelopp, 444 000 kronor om året. Med kollektivavtal tillkommer TFA. | Arbetsgivaravgifterna. Försäkringskassan. |
| Assistansersättning | Den med stora funktionsnedsättningar som behöver personlig assistans mer än 20 timmar i veckan för sina grundläggande behov. | 347,70 kronor per beviljad timme, högst 389,42 kronor. | Kommunen de första 20 timmarna i veckan, staten resten. Försäkringskassan, och kommunen för den med mindre behov. |
| Merkostnadsersättning | Den som har extra kostnader på grund av en funktionsnedsättning. Ersatte handikappersättningen 2019, som de som redan har den behåller. | 1 480 till 3 453 kronor i månaden, 30 till 70 procent av prisbasbeloppet om året. | Staten. Försäkringskassan. |
| Högkostnadsskydd för vård och läkemedel | Alla som bor i Sverige. | Du betalar högst 1 450 kronor på tolv månader för besök i öppenvården och högst 3 800 kronor för läkemedel på recept, sedan är det gratis. | Regionerna, med statsbidrag för läkemedlen. |
| Tandvårdsstöd | Vuxna från 20 år. Fram till 19 år är tandvården gratis. | Ett bidrag på 300 kronor om året, 600 kronor för 20 till 23 år och från 67 år. Över 3 000 kronor betalar staten halva kostnaden och över 15 000 kronor 85 procent. | Staten. Försäkringskassan. |
| Smittbärarpenning | Den som inte får arbeta för att hen kan sprida en smitta. | Som sjukpenningen, men utan karensavdrag. | Staten. Försäkringskassan. |
| Närståendepenning | Den som avstår från arbete för att vårda en svårt sjuk närstående. | Knappt 80 procent av inkomsten, i upp till 100 dagar per sjuk person. | Staten. Försäkringskassan. |
Barn och familj
| Skyddsnät | Vem | Vad du får 2026 | Betalar och sköter |
|---|---|---|---|
| Föräldrapenning | Föräldrar som är hemma med barn. | 480 dagar per barn. 390 dagar med knappt 80 procent av inkomsten, högst 1 259 och lägst 250 kronor om dagen, och 90 dagar med 180 kronor. | Staten och arbetsgivaravgifterna. Försäkringskassan. |
| Graviditetspenning | Gravida med ett fysiskt tungt eller riskfyllt arbete som inte kan flyttas till annat arbete. | Knappt 80 procent av inkomsten, högst 944 kronor om dagen. | Staten. Försäkringskassan. |
| Tillfällig föräldrapenning | Föräldrar som är hemma med sjuka barn under tolv år. | Knappt 80 procent av inkomsten upp till 7,5 prisbasbelopp om året, i upp till 120 dagar per barn och år. | Staten och arbetsgivaravgifterna. Försäkringskassan. |
| Barnbidrag och flerbarnstillägg | Alla barn under 16 år, och längre för den som går kvar i grundskolan. | 1 250 kronor i månaden per barn. Med flera barn ett tillägg, så att tre barn ger 4 480 kronor tillsammans. | Staten. Försäkringskassan. |
| Underhållsstöd | Barn vars förälder inte bor med dem och inte betalar underhåll. | 1 673 kronor i månaden till 7 år, 1 823 kronor till 15 år och 2 223 kronor därefter. | Staten, som kräver tillbaka en del av föräldern. Försäkringskassan. |
| Bostadsbidrag | Barnfamiljer och unga 18 till 28 år med låg inkomst. | Högst 4 200 till 6 200 kronor i månaden för barnfamiljer beroende på antal barn, högst 1 300 kronor för unga. Det tillfälliga tilläggsbidraget upphörde i juni 2025. | Staten. Försäkringskassan. |
| Omvårdnadsbidrag | Föräldrar som vårdar ett barn med funktionsnedsättning. Ersatte vårdbidraget 2019. | 3 083 till 12 333 kronor i månaden i fyra nivåer. | Staten. Försäkringskassan. |
Ålder och dödsfall
| Skyddsnät | Vem | Vad du får 2026 | Betalar och sköter |
|---|---|---|---|
| Garantipension | Pensionärer med låg eller ingen inkomstpension, från riktåldern. | Högst 11 988 kronor i månaden för den som är ogift, 10 853 för gifta, med 40 år i Sverige. Minskar när inkomstpensionen ökar. | Staten. Pensionsmyndigheten. |
| Bostadstillägg | Pensionärer och den med sjukersättning som har låga inkomster. | Högst 7 290 kronor i månaden, skattefritt. | Staten. Pensionsmyndigheten. |
| Äldreförsörjningsstöd | Äldre som har bott kort tid i Sverige och därför har för låg pension. | Fyller upp till 7 576 kronor i månaden plus boendet, högst 7 500 kronor. | Staten. Pensionsmyndigheten. |
| Efterlevandepension | Make, maka, sambo med barn och barn till någon som dör. | Omställningspension i regel ett år, längre med barn under 18. Barnpension eller efterlevandestöd på minst 1 973 kronor i månaden per barn. | Pensionssystemet och staten. Pensionsmyndigheten. |
Det yttersta skyddsnätet
| Skyddsnät | Vem | Vad du får 2026 | Betalar och sköter |
|---|---|---|---|
| Ekonomiskt bistånd | Den som inte kan försörja sig på något annat sätt, när alla andra ersättningar är prövade. | Riksnormen, 5 220 kronor i månaden för en ensamstående och 8 510 för sammanboende, plus skäliga kostnader för boende och el. Ett bidragstak gäller från 2027. | Kommunen, via socialtjänsten. |
| Skuldsanering | Den som har så stora skulder att hen inte kan betala dem inom överskådlig tid. | En plan på normalt fem år, tre för företagare, där du lever på ett förbehållsbelopp, 6 243 kronor i månaden för en ensamstående plus boendet. Resten av skulderna skrivs sedan av. | Borgenärerna, som förlorar pengarna. Kronofogden. |
Försäkringar och garantier
| Skyddsnät | Vem | Vad du får 2026 | Betalar och sköter |
|---|---|---|---|
| Kollektivavtalade försäkringar | Anställda med kollektivavtal, de flesta i Sverige. | AGS ger extra vid sjukdom, TFA vid arbetsskada, TGL ett engångsbelopp till efterlevande och FPT tillägg till föräldrapenningen. AGB ger ett engångsbelopp vid uppsägning från 40 år. | Arbetsgivaren. AFA Försäkring för privat, kommun och region, andra bolag för staten. |
| Hemförsäkring | Den som tecknar en, frivilligt. | Ersättning för saker som stjäls eller förstörs, ansvarsskydd och rättsskydd, ofta överfallsskydd. | Du själv. Försäkringsbolaget. |
| Patientförsäkring | Alla som skadas i vården av något som gick att undvika. | Ersättning för skadan, oberoende av om någon har gjort fel. | Vårdgivarna. Löf för regionerna, försäkringsbolag för privata. |
| Trafikförsäkring | Alla som skadas i trafiken, även gående och cyklister. | Ersättning för personskador, oavsett vem som var vållande. | Fordonsägarna, som måste ha försäkringen. Trafikförsäkringsföreningen när fordonet saknar försäkring. |
| Brottsskadeersättning | Brottsoffer när gärningspersonen eller en försäkring inte kan betala. | Ersättning för personskada och kränkning, till exempel minst 8 000 kronor för kränkning. | Staten. Brottsoffermyndigheten. |
| Insättningsgaranti och investerarskydd | Den som har pengar på konto eller värdepapper hos en bank eller ett institut som går i konkurs. | Insättningar upp till 1 150 000 kronor per person och bank. Investerarskyddet ger upp till 250 000 kronor om värdepapper har försvunnit. | Bankerna genom avgifter. Riksgälden. |
Beloppen är 2026 års och hämtade från Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, IAF, CSN, Socialstyrelsen, regeringen, Kronofogden och Riksgälden i oktober 2026. Där en ersättning räknas på inkomsten gäller taket inkomster upp till tio prisbasbelopp, 592 000 kronor om året, om inget annat står. Regionerna och kommunerna kan ha egna regler, till exempel ett lägre högkostnadsskydd.
Hur föräldraförsäkringen och barnbidraget har ändrats sedan 1974 står på Familjepolitik. Assistansersättningen och stödet enligt LSS står på LSS.
Hur många får ersättning?
Sjukpenningtalet = dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per försäkrad 16 till 64 år de senaste tolv månaderna, här årets medel; sjuklönedagarna ingår inte. Personer med a-kassa = alla som fått ersättning någon gång under året, summerat över kommunerna. Nya sjuk- och aktivitetsersättningar = förstagångsbeviljade under året. Föräldrapenning = alla som fått det någon gång under året.
Arbetslös i Sverige och i andra länder.
Andra månaden Tolfte månaden,
Sverige sedan 2001
Andra månaden Tolfte månaden Streckat: snittlönen, hel linje: två tredjedelar av den
OECD:s nettoersättningsgrad: disponibel inkomst som arbetslös i procent av disponibel inkomst i arbete, efter skatt, för en ensamstående utan barn som arbetat länge, utan försörjningsstöd och bostadsbidrag. Modellräknat på varje lands regler, så det räknar med full a-kassa även där få har det. Inkomstförsäkringar och avtal ingår inte.
Hur många är fattiga i Sverige?
Under 60 procent av medianen, EU Låg ekonomisk standard, SCB Under 2008 års gräns, fast i priser Allvarlig materiell brist Allvarlig materiell och social brist
Den relativa gränsen följer medianinkomsten. När de flesta får det bättre stiger gränsen, och fler kan hamna under den fast deras egen inkomst också har ökat; en gräns som ligger fast i priser mäter i stället om de med lägst inkomster har fått mer att leva på, och där har andelen minskat.
Inkomst = hushållets disponibla inkomst per konsumtionsenhet, efter skatt och bidrag. Eurostat redovisar efter undersökningsåret, med inkomsterna från året före; SCB redovisar efter inkomståret, utan kapitalvinster: från 2011 ur registren, före det ur urvalsundersökningen Hushållens ekonomi, 1991 och från 1995. Den streckade linjen vid 2011 markerar bytet; registren ger en något lägre andel. Före 2004 kommer EU:s siffror från en äldre undersökning och är avrundade, och antalet personer finns från 2004. Den fasta gränsen är 2008 års fattigdomsgräns uppräknad med priserna. Materiell brist = att inte ha råd med saker som de flesta har, till exempel en oväntad utgift, en veckas semester eller att hålla bostaden varm. Det gamla måttet räknade minst fyra av nio saker och slutar 2020, det nya räknar minst sju av tretton och börjar 2015, så linjerna går inte att lägga ihop. Ingen officiell källa mäter längre en absolut gräns över tid, och därför saknas den här.
Hur många som är hemlösa och hur många som vräks står på Hemlöshet.
Trygghet, tak och drivkrafter.
Skyddsnätet i Sverige betalar på papperet ut 80 procent av lönen, men allt färre får det i praktiken. Taket i a-kassan är ett fast belopp i kronor som bara ändras genom politiska beslut, och taket i sjukpenningen, tio prisbasbelopp, följer priserna men inte lönerna. När lönerna stiger hamnar fler över taket och får en mindre del av lönen ersatt. Sedan den 1 oktober 2025 bygger a-kassan på tidigare inkomster i stället för arbetad tid. Hur länge man får ersättning beror på hur många månader man har haft inkomst, och ersättningen trappas ned med 10 procentenheter efter 100 dagar och med ytterligare 5 efter 200 dagar. I maj 2026 beslutade riksdagen om ett bidragstak i försörjningsstödet som ska gälla från den 1 januari 2027.
Grannländerna rör sig åt samma håll. Island kortade 2026 den längsta tiden med a-kassa från 30 till 24 månader. Finland sänkte 2024 den inkomstrelaterade ersättningen stegvis efter 40 och 170 dagar och krävde längre tid i arbete för att få den. Finland är också landet som 2017 och 2018 prövade basinkomst på riktigt. Danmark har länge kombinerat lätt att säga upp med ersättning i upp till två år och en aktiv arbetsförmedling, det som kallas flexicurity, men taket är så lågt att en vanlig löntagare får långt under de 90 procent som reglerna tillåter. Norge ger 62,4 procent av inkomsten i upp till två år, och taket räknas upp med lönerna varje år.
Forskningen ger ett tydligt men inte enkelt svar. Lägre ersättning får människor att hitta jobb något snabbare och att sjukskriva sig mindre, men effekterna är måttliga. Det är heller inte självklart att det är bättre att sänka ersättningen senare i arbetslösheten än tidigt, vilket är just vad nedtrappningen gör. Forskningen om politikens andra verktyg, som skatt på arbete och anställningsstöd, står på Arbete.
A-kassan i Norden
| Land | Behålls av inkomsten efter 2 månader, 2024 | Efter 12 månader, 2024 | Längsta tid med ersättning, 2026 |
|---|---|---|---|
| Sverige | 54 procent | 46 procent | 300 dagar, färre med kortare inkomsthistorik sedan oktober 2025 |
| Norge | 63 procent | 63 procent | 104 veckor, 52 veckor vid låg inkomst |
| Danmark | 59 procent | 50 procent | 2 år inom 3 år |
| Finland | 53 procent | 53 procent | 300 till 500 dagar beroende på arbetshistoria och ålder |
| Island | 62 procent | 43 procent | 24 månader för nya sökande sedan juli 2026, tidigare 30 |
Källor: OECD, Net replacement rates in unemployment (ensamstående utan barn med genomsnittslön, utan försörjningsstöd och bostadsbidrag, andel av den disponibla inkomsten före arbetslösheten), samt NAV, de danska a-kassornas samlade vägledning, Työttömyyskassojen Yhteistyöjärjestö, Vinnumálastofnun och regeringen.se för ersättningstiderna. OECD räknar på regler som gällde under 2024, så Sveriges reform från oktober 2025 och Islands från juli 2026 syns inte. För Finland har OECD redan 2025 sänkt värdet efter 2 månader till 43 procent. Ersättningsdagar räknas olika i länderna, så tiderna går bara att jämföra ungefärligt.
-
Söker man jobb mindre när a-kassan är hög?
Lite grann. När ersättningen sänktes från 80 till 75 procent 1996 ökade takten med vilken arbetslösa fick jobb med ungefär 10 procent, och effekten syntes redan månaderna innan sänkningen trädde i kraft. När ersättningen i stället höjdes 2001 och 2002 blev männen arbetslösa längre men kvinnorna kortare, och sammantaget gick det inte att se någon säker effekt.
Carling, Holmlund och Vejsiu (2001), Economic Journal. Bennmarker, Carling och Holmlund (2007), LABOUR.
-
Spelar det roll när i arbetslösheten ersättningen sänks?
Mindre än man tror. En studie av svenska arbetslösa fann att ersättningen påverkar jobbsökandet minst lika mycket i början som senare, och att hushållens konsumtion faller tydligt redan från start och sedan fortsätter att falla. Forskarna drog slutsatsen att den svenska ersättningen sammantaget var för generös, men att det inte fanns stöd för att låta den sjunka över tid.
Kolsrud, Landais, Nilsson och Spinnewijn (2018), American Economic Review.
-
Blir man sjukskriven oftare när ersättningen är hög?
Ja, i viss mån. År 1991 sänktes sjukpenningen från 90 till 65 procent de tre första dagarna och till 80 procent dag 4 till 90. Efter sänkningen sjukskrev sig färre, och effekten var större bland män än bland kvinnor.
Johansson och Palme (2005), Journal of Public Economics.
-
Vad hände när sjukförsäkringen stramades åt 2008?
Med rehabiliteringskedjan 2008 prövades arbetsförmågan vid fasta tidpunkter, dag 91 och dag 181. Betydligt fler lämnade sjukpenningen kring dag 181. Ökningen kom av att de som lämnade sedan stannade längre utanför sjukförsäkringen, och forskaren tolkar det som att de hårdare reglerna fick en del att avstå från att sjukanmäla sig.
Hägglund (2013), Empirical Economics, tidigare ISF working paper 2010:1.
-
Vad visade Finlands försök med basinkomst?
Under 2017 och 2018 fick 2 000 slumpvis utvalda arbetslösa mellan 25 och 58 år en basinkomst utan krav i stället för sitt vanliga stöd. De arbetade inte nämnvärt mer än jämförelsegruppen, men de fortsatte att ta del av arbetsförmedlingens tjänster trots att kraven var borta. I en enkät efter försöket var de också mer nöjda med livet, kände mindre psykisk press och såg ljusare på sin ekonomi, men det går inte säkert att säga att basinkomsten var orsaken.
Verho, Hämäläinen och Kanninen (2022), American Economic Journal: Economic Policy. Kangas, Jauhiainen, Simanainen och Ylikännö (2020), Suomen perustulokokeilun arviointi.
-
Går bidrag i arv mellan föräldrar och barn?
Delvis. I Norge lottas överklaganden om förtidspension till domare som är olika generösa, vilket gör det möjligt att se orsak och verkan. När en förälder fick förtidspension efter överklagan ökade sannolikheten att det vuxna barnet också fick det med 6 procentenheter efter fem år och med 12 efter tio år. Studien gäller förtidspension, inte försörjningsstöd.
Dahl, Kostøl och Mogstad (2014), Quarterly Journal of Economics.
-
Fungerar arbetsmarknadspolitiska program?
Ofta, men det tar tid. En genomgång av drygt 200 utvärderingar från hela världen visar att effekten är nära noll strax efter programmet och blir tydligare två till tre år senare. Program som bygger kunskap, som utbildning, ger mest på längre sikt. De hjälper kvinnor och långtidsarbetslösa mer än andra, och fungerar bättre i lågkonjunktur.
Card, Kluve och Weber (2018), Journal of the European Economic Association.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Reglerna: lagen om arbetslöshetsförsäkring, socialförsäkringsbalken och lagen om allmän försäkring, förordningen om aktivitetsstöd och Socialstyrelsens föreskrifter om riksnormen, med propositioner och beslut, inskrivna för hand med källa per rad. Prisbasbeloppet från regeringens beslut varje år.
- SCB, lönestrukturstatistiken (CC0): månadslön för P10, median och P90, alla sektorer och yrken, 1992 till 2025. Före 1992 årsinkomsten för helårs- och heltidsarbetande ur Hushållens ekonomi, skarvad mot 1992. KPI från SCB för fasta priser.
- Försäkringskassans statistik (CC BY 4.0): sjukpenningtalet, förstagångsbeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar och mottagare av föräldrapenning.
- IAF (CC0): personer med arbetslöshetsersättning per kommun och år.
- OECD, Tax-Benefit Model (CC BY 4.0): nettoersättningsgrader i arbetslöshet sedan 2001.
- Eurostat, EU-SILC (CC BY 4.0): risk för fattigdom (ilc_li02), med fast gräns från 2008 (ilc_li22b), och allvarlig materiell brist (ilc_mddd11, ilc_mdsd11).
- SCB, inkomster och skatter (CC0): låg ekonomisk standard i riket sedan 2011, och ur Hushållens ekonomi 1991 och 1995 till 2010.
Ersättningarna i typfallen är räknade av oss ur reglerna, före skatt, och gäller den som uppfyller villkoren. Vilka som får ersättningarna, i kronor och antal, står på Vart bidragen går.