Familjepolitiken: föräldraledighet, barnbidrag och förskola

Föräldraförsäkringen ersatte moderskapspenningen 1974. Ersättningen var då 90 procent av lönen. Den har sedan legat mellan 75 och 90 procent och är sedan 1998 knappt 80 procent i 390 av dagarna, upp till ett tak på tio prisbasbelopp om året. De sista 90 dagarna ger 180 kronor om dagen, och den som inte har haft någon inkomst får 250 kronor om dagen.

Andelen har stigit efter varje reform men har stått nästan still sedan 2019. Av alla dagar sedan 1974 har 83 procent tagits ut av mammor. Mammorna tar också ut färre dagar per år än förr: 2025 tog en mamma med föräldrapenning i snitt ut 64 dagar under året och en pappa 33. 1999 var siffrorna 117 och 27.

Tillfällig föräldrapenning, vab, betalas när en förälder stannar hemma med ett sjukt barn under tolv år, upp till 120 dagar per barn och år. Papporna har tagit mellan 32 och 40 procent av vabdagarna ända sedan 1974, en mycket större andel än av föräldradagarna.

En mamma som vabbade var 2025 hemma i snitt 8,5 dagar under året och en pappa 6,8. Toppen kom 2021, under pandemin, med 10,6 och 8,8 dagar.

Barnbidraget infördes 1948 och går till alla barn under 16 år, oavsett föräldrarnas inkomst. Det höjs i ryck, och mellan höjningarna äter inflationen upp det. Den största sänkningen kom 1996, då bidraget sänktes till 640 kronor och flerbarnstillägget togs bort. Båda återställdes 1998.

Flerbarnstillägget infördes 1982 och höjdes senast 2010. Det gör att varje barn ger mer ju fler barn familjen har.

Sedan 2002 har förskolan en maxtaxa. Avgiften är en andel av hushållets inkomst före skatt, 3 procent för första barnet, 2 för andra och 1 för tredje, och från fjärde barnet är förskolan gratis. 2002 var den högsta avgiften 1 140 kronor i månaden, ungefär 1 750 kronor i dagens penningvärde. Första halvåret 2026 är den 1 847 kronor, och den gäller hushåll som tjänar 61 560 kronor i månaden eller mer. Från juli 2026 införs ett fribelopp, och den högsta avgiften sjunker till 1 547 kronor.

Kommunerna skiljer sig mycket åt. 2025 kostade ett barn i förskola 141 000 kronor om året i Munkfors och 263 000 i Sorsele; mittenkommunen låg på 198 000. I Pajala gick 64 procent av barnen mellan ett och fem år i förskola, i Svedala och Malå 96 till 97 procent. Glesa kommuner har små barngrupper och långa avstånd.

Kostnaden per barn för varje kommun finns under Kommunernas ekonomi.

Fruktsamheten mäts som antalet barn en kvinna skulle få under livet om årets födelsetal höll i sig. För att befolkningen ska hålla sig konstant utan invandring behövs ungefär 2,1. Sverige låg länge högt bland rika länder och nådde 2,13 år 1990, när snabbhetspremien och utbyggd förskola gjorde det lättare att få barn tätt. Efter 1990-talskrisen föll talet till 1,5, steg igen till nära 2 runt 2010 och har sedan fallit varje år. 2025 var det 1,42.

Fallet sedan 2010 syns i nästan alla rika länder, också i de nordiska med generös familjepolitik. Länder med svag familjepolitik, som Italien, Japan och Sydkorea, ligger ändå lägst. Forskningen om varför finns på Befolkning.