Vad får invånarna för pengarna, och vem betalar för vem?
Kort svar: Kommunerna lade 69 557 kronor per invånare netto 2025, mest på skola och omsorg. Utjämningen flyttar pengar från elva kommuner med höga inkomster till alla andra.
Vilka kommuner som tappar invånare och hur långt invånarna har till service står på Landsbygd och stad. Upphandlingarna och korruptionsriskerna i kommunerna står på Korruption och upphandling. Vad kommunerna lägger på bibliotek, kulturskola och idrottshallar står på Kultur och idrott.
Skatten, statsbidragen och avgifterna.
Kommunens egna intäkter per invånare, i det penningvärde som är valt överst. Skattesatsen är kommunens och regionens tillsammans, utan kyrkoavgift och begravningsavgift. Generella statsbidrag och utjämning är summan av allt kommunen får och betalar i utjämningssystemet, se längre ned.
Vad pengarna går till.
Nettokostnad är vad verksamheten kostar sedan avgifter och riktade bidrag dragits av, alltså det som skatten och utjämningen betalar. Kronor per invånare i det penningvärde som är valt överst. En kommun med många barn eller många gamla har naturligt högre kostnad för skola eller omsorg.
Kostnad per elev och brukare, och kostnadsläget.
Kostnad per elev, barn eller brukare i kronor och år, i det penningvärde som är valt överst. Kostnadsläget jämför vad kommunen lägger med vad den borde lägga givet sin struktur, enligt kostnadsutjämningen: plus betyder dyrare än strukturen motiverar, minus billigare. Att en kommun lägger mer säger inte att den ger bättre service. Enstaka värden är udda, som Linköpings hemtjänst, där kommunen redovisar på ett annat sätt.
Vad kommunerna bygger och lånar.
Kronor per invånare i det penningvärde som är valt överst, kommunens egen förvaltning utan de kommunala bolagen. Skulden kan hoppa ett år då kommunen tar över bolagens lån i en internbank. Investeringar i skolor ser låga ut där ett kommunalt bolag äger skolhusen.
Överskott, underskott och soliditet.
Ett resultat på omkring två procent av skatt och bidrag brukar räknas som god ekonomisk hushållning. Balanskravet säger att kommunen inte får gå med underskott, rensat för reavinster och liknande. Soliditeten är hur stor del av tillgångarna som är betalda med egna pengar. Med hela pensionsskulden räknas även pensioner som tjänades in före 1998, och då har flera kommuner negativ soliditet.
Vem betalar för vem.
Kronor per invånare i det penningvärde som är valt överst. Plus är pengar kommunen får, minus pengar den betalar in. Inkomstutjämningen ger kommuner med låga skatteinkomster bidrag upp till 115 procent av medelinkomsten, och de som ligger över betalar en avgift. Kostnadsutjämningen flyttar pengar mellan kommuner efter hur dyr deras struktur är, som åldrar, glesbygd och barn, utan statens pengar. Regleringsposten stämmer av systemet mot det statliga anslaget.
Sammanslagningar, skulder och skatt.
Kommunerna gick sammantaget med 32 miljarder kronor i överskott 2025, bättre än året innan. Men skillnaderna är stora. 38 kommuner gick med underskott, och de flesta av dem hade färre än 11 000 invånare. Det som pressar kommunerna nu är befolkningen. Det föds mycket få barn och de äldre blir fler. Sedan 2021 har nära 500 kommunala förskoleenheter stängts, till stor del för att barnkullarna har krympt. Samtidigt investerar kommunerna mycket, och skulderna växer.
Kommunutredningen räknade 2020 med att 21 av Sveriges 290 kommuner skulle ha under 5 000 invånare år 2040, mot 15 år 2018. Utredningen ville inte tvinga fram sammanslagningar, eftersom de ska vara frivilliga. Den föreslog i stället att staten tar över skulder från kommuner som frivilligt går samman. Den pekade också ut ett hinder: kommuner som går samman kan förlora bidrag i utjämningssystemet.
Grannländerna har gjort större förändringar. Danmark slog 2007 ihop 271 kommuner till 98 och ersatte 14 amt med fem regioner. Norges kommunreform 2020 minskade antalet kommuner från drygt 420 till 356. Finland behöll sina kommuner men flyttade 2023 hälso- och sjukvård, socialtjänst och räddningstjänst till nya välfärdsområden, som främst får pengar från staten. Island har halverat antalet kommuner sedan 2000 genom frivilliga folkomröstningar.
Kommunerna i Norden
| Land | Antal kommuner | Invånare per kommun i snitt, 2025 | Kommunsektorns utgifter, andel av BNP 2024 | Kommunernas viktigaste egna skatter |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 290 | 36 500 | 25,6 procent, regionerna inräknade | Kommunalskatt på inkomst, plus intäkter från den kommunala fastighetsavgiften |
| Danmark | 98 sedan 2007, tidigare 271 | 61 200 | 30,5 procent, regionerna inräknade | Kommunal inkomstskatt och skatt på mark och fastigheter |
| Finland | 308 år 2025 | 18 300 | 23,7 procent, välfärdsområdena inräknade | Kommunal inkomstskatt och fastighetsskatt |
| Norge | 357 sedan 2024 | 15 700 | 15,5 procent, fylkeskommunerna inräknade | En andel av inkomstskatten upp till ett tak som Stortinget sätter, och fastighetsskatt |
| Island | 62 år 2025 | 6 300 | 14,0 procent | Kommunal inkomstskatt inom ett spann som lagen anger, och fastighetsskatt |
Källor: Eurostat (befolkningen 1 januari 2025 och den lokala offentliga sektorns totala utgifter som andel av BNP), Danmarks Statistik, Statistikcentralen i Finland, Store norske leksikon, Hagstofa Íslands och OECD:s och UCLG:s landprofiler över kommunernas finanser. Snittet är befolkningen delad med antalet kommuner. Länderna lägger olika uppgifter på kommunerna. I Sverige och Danmark sköter regionerna sjukvården och i Finland välfärdsområdena sedan 2023, och Eurostat räknar in dem i samma sektor som kommunerna. Andelarna går därför bara att jämföra ungefärligt.
-
Blir det billigare om kommuner går ihop?
Oftast inte. Efter den danska reformen 2007 sparade de sammanslagna kommunerna på en del, men andra kostnader steg lika mycket. För de flesta verksamheter spelade storleken ingen roll. Kommunutredningens egna beräkningar för svenska förhållanden visade också bara små besparingar.
Blom-Hansen, Houlberg, Serritzlew och Treisman (2016), American Political Science Review. Kommunutredningen, SOU 2020:8.
-
Skuldsätter sig kommuner före en sammanslagning?
Ja. Svenska kommuner som visste att de skulle slås ihop lånade mer åren innan, eftersom skulden sedan delas med invånarna i grannkommunerna. Det syns både i reformen 1952 och i reformen kring 1970. Hur skulderna hanteras spelar alltså roll när kommuner går samman.
Jordahl och Liang (2010), Public Choice. Hinnerich (2009), Journal of Public Economics.
-
Är små kommuner dyrare per invånare?
Ofta, enligt SKR. Små, glest befolkade kommuner som krymper har systematiskt högre skatt än andra. Överskottet 2025 kom främst från de större kommunerna, och de flesta av de 38 kommunerna med underskott hade färre än 11 000 invånare.
Kommunutredningen, SOU 2020:8. SKR, Ekonomirapporten oktober 2025 och maj 2026.
-
Får invånarna ut mer av en högre skatt?
De har mer pengar att röra sig med, men pengarna går mest till det kommunerna måste göra enligt lag. De 15 kommunerna med högst skatt tar i snitt ut 5,20 kronor mer per hundralapp än de 15 med lägst. De har 36 procent mer intäkter per invånare. Merkostnaden ligger mest i äldreomsorg och grundskola, inte i frivilliga verksamheter. SKR kan inte säga om skillnaden beror på effektivitet, ambition eller kommunens förutsättningar.
-
Leder fler statsbidrag till lägre skatt?
Nej. När svenska kommuner fick mer i generella statsbidrag ökade de sina utgifter, men de sänkte inte skatten. Ekonomer kallar det flugpapperseffekten, eftersom pengarna fastnar där de landar.
Dahlberg, Mörk, Rattsø och Ågren (2008), Journal of Public Economics.
-
Kan utjämningssystemet bromsa sammanslagningar?
Ja, enligt Kommunutredningen. Kommuner som går samman kan förlora bidrag i den kommunalekonomiska utjämningen, och det är ett hinder för sammanslagningar. Utredningen ville därför se över hela systemet.
Kommunutredningen, SOU 2020:8.
-
Spelar det roll vilka partier som styr?
Lite. I svenska kommuner där vänstersidan precis vann majoriteten var utgifterna och skatten 2 till 3 procent högre än där högersidan precis vann. Arbetslösheten var ungefär 7 procent lägre, delvis för att kommunen själv anställde fler. Studien gäller åren 1974 till 1994.
Pettersson-Lidbom (2008), Journal of the European Economic Association.
-
Blir det billigare när barnen blir färre?
Inte direkt. Två av tre kommuner har minskat kostnaderna för förskolan. Ändå steg kostnaden per inskrivet barn med knappt 1 procent i fasta priser 2024, och lokalkostnaden per barn steg med 4,5 procent i fasta priser. Lokaler går inte att ställa om lika snabbt som verksamheten. Samtidigt minskar intäkterna i takt med att invånarna blir färre, och äldreomsorgen behöver växa.
SKR, Ekonomirapporten oktober 2025 och maj 2026.
Var siffrorna kommer ifrån.
- SCB, räkenskapssammandraget (OE0107): nettokostnad per verksamhet, intäkter, investeringar, skulder och räntor, kostnad per elev och brukare.
- SCB, kommunalekonomisk utjämning (OE0115): alla delar av utjämningen per kommun och år.
- SCB, kommunalskatterna (OE0101): skattesatsen per kommun 1974 till 1994 och för riket sedan 1930.
- Källa: Kolada. Skattesats, resultat, balanskravsresultat, soliditet, självfinansiering och kostnadsläge.
- Där en serie byter källa eller definition står en lodrät streckad linje i diagrammet, och linjen bryts. Åren före 2011 kommer ur SCB:s äldre tabeller, utjämningen före 2005 ur det gamla systemet.
- Egen bearbetning: mittenkommunen är medianen av alla kommuner det året, räknad av oss. Den visas där riket saknas.
Kommunernas årsredovisningar finns inte med här men sammanfattas på varje kommunsida. Vad staten lägger på kommunerna står på statsbudgeten, och samma siffror finns som kartlagren Kommunens pengar och Utjämning mellan kommuner på kartan.