Mår vi sämre psykiskt?

I december 2025 pågick 85 370 sjukfall med en psykisk diagnos, 59 626 bland kvinnor och 25 744 bland män. Det var 46 procent av alla pågående sjukfall. 2005 var andelen 30 procent, lika stor som för sjukdomar i rörelseorganen, som ryggont, som sedan dess har minskat till 19 procent.

Antalet sjönk kraftigt efter 2008, när rehabiliteringskedjan med fasta tidsgränser infördes, och var som lägst 2009. Sedan dess har det nästan tredubblats, till som mest 99 300 sjukfall 2024. Kvinnor är sjukskrivna oftare än män oavsett diagnos, men skillnaden är störst för de psykiska: hälften av kvinnornas sjukfall har en psykisk diagnos, mot fyra av tio av männens.

Två saker har ökat samtidigt: hur många unga som säger att de mår dåligt och hur många som får en psykiatrisk diagnos. Andelen 15-åriga flickor som har känt sig nere mer än en gång i veckan har ökat från 14 procent 1985 till 54 procent 2021, och bland pojkarna från 5 till 25 procent. I den specialiserade vården har antalet unga med en psykiatrisk diagnos per invånare ungefär tredubblats sedan 2008.

Folkhälsomyndigheten bedömer att ökningen av besvären är verklig. I en analys 2018 kom myndigheten fram till att besvären bland 13-åringar och 15-åringar hade fördubblats sedan mitten av 1980-talet, mer än i de andra nordiska länderna. En del av förklaringen är sämre skolresultat och mer stress i skolan, och en svårare väg in på arbetsmarknaden bidrar troligen också (Folkhälsomyndigheten 2018).

Socialstyrelsen konstaterade 2017 att diagnoserna av depression och ångest bland barn och unga hade ökat kraftigt på tio år, och att en del av ökningen kan förklaras av att kunskapen om psykisk ohälsa har ökat och att fler söker och får vård (Socialstyrelsen 2017). Forskare vid Linköpings universitet har frågat 15-åringar hur de tolkar enkätens frågor. En del läste att vara nere eller nervös som allvarlig psykisk ohälsa, andra som vardagliga bekymmer, och forskarna varnar för att lägga för stor vikt vid svaren (Linköpings universitet 2019).

Förklaringarna utesluter inte varandra. Att både enkätsvaren och vårdkontakterna har ökat talar för att en del av ökningen är verklig. Att diagnoserna har ökat mer än besvären talar för att en del beror på att vården möter och diagnostiserar fler. Arbetet, bostaden, brotten och valen för unga står på Unga.

I hela landet fick 90 procent av barnen ett första besök inom 90 dagar 2025, men skillnaderna mellan regionerna är stora. I Västerbotten fick bara 20 procent det och i Sörmland 44 procent. Till fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar kom 52 procent, från 5 procent i Örebro till nästan alla i Skåne.

Köerna växte när fler sökte sig till barnpsykiatrin. Socialstyrelsen rapporterade 2020 att andelen som fick en första bedömning inom 30 dagar hade sjunkit från 90 procent 2015 till 62 procent 2018 (Socialstyrelsen 2020).

155 av 1 000 kvinnor och 83 av 1 000 män hämtade ut antidepressiva 2025, ungefär hälften fler än 2006. Ökningen är störst bland unga kvinnor 15 till 24 år, där andelen nästan har tredubblats till 119 per 1 000.

ADHD-läkemedlen har ökat ännu mer: från 2 av 1 000 invånare 2006 till 26 av 1 000 2025, och 76 av 1 000 unga kvinnor. Länge var det fler män än kvinnor som fick dem, men 2025 var det lika många.

1 220 personer tog sitt liv 2025, och antalet har legat mellan 1 100 och 1 350 om året sedan 2006. Det är nästan tre gånger så vanligt bland män som bland kvinnor: 16,8 per 100 000 män och 6,2 per 100 000 kvinnor 2025. Bland unga 15 till 24 år har nivån inte ökat under samma tid, trots att besvären och diagnoserna har gjort det.

Självmord går att förebygga, och de flesta som har tankar på att ta sitt liv får hjälp och mår bättre. Har du sådana tankar, eller oroar du dig för någon annan, finns det någon att prata med: