Liberalerna

Liberalerna räknar sin historia från de liberala riksdagsgrupperna på 1800-talet. Enligt partiprogrammet fick Liberala samlingspartiet en nationell organisation 1902 i form av Frisinnade landsföreningen, med starka band till rösträttsrörelsen. Efter en splittring 1923 fanns två liberala partier fram till 1934, då de gick samman under namnet Folkpartiet. Partiet lyfter själv fram Bertil Ohlin, som enligt programmet formulerade den moderna socialliberalismens grunder på 1930-talet. Namnet kompletterades till Folkpartiet liberalerna 1990 och ändrades till Liberalerna 2015 (partiprogrammet).

Folkpartiet satt i borgerliga regeringar åren 1976 till 1982, och Ola Ullsten ledde en folkpartistisk minoritetsregering 1978 och 1979. Under Jan Björklunds ledning ingick partiet i Fredrik Reinfeldts alliansregering från 2006 till 2014. Efter valet 2022 gick Liberalerna in i Ulf Kristerssons regering tillsammans med M och KD, med stöd av SD enligt Tidöavtalet. Partiledare har därefter varit Nyamko Sabuni (2019 till 2022), Johan Persson (2022 till 2025) och Simona Mohamsson (Den Store Danske).

Väljarstödet har varierat över tid. Partiets högsta resultat i SCB:s serie är 24,4 procent 1952. I modern tid nådde partiet 14,2 procent 1985 och 13,4 procent 2002, medan 2022 års 4,6 procent var det lägsta. I valet 2026 ökade partiet till 5,34 procent.

Partiprogrammet anger att Liberalernas uppdrag är att "ta strid för varje människas frihet att forma sitt eget liv". Partiet beskriver sitt socialliberala uppdrag som att utjämna de förutsättningar som ligger utanför den enskildes kontroll, och skriver att liberal rättvisa handlar om "lika förutsättningar, inte om lika resultat" (partiprogrammet). Programmet förenar marknadsekonomi och äganderätt med offentligt finansierad skola, vård och socialförsäkring.

Valmanifestet 2026 heter "För din frihet" och är ordnat som en livsresa, från förlossningsvård och förskola till äldreomsorg. Skolan har störst utrymme. Partiet säger att det tror på "ett samhälle som backar upp, men inte står i vägen" (valmanifestet).

Andra återkommande frågor är EU och försvar, där partiet vill införa euron och ta bort vetorätten i EU:s utrikespolitik, samt kampen mot hedersförtryck och för hbtqi-personers rättigheter. Partiet anger också att det vill fortsätta regera med M, KD och SD.

Liberalerna vill sänka den statliga inkomstskatten på högre inkomster, med målet att halvera den, och fortsätta med breda skattesänkningar för den som arbetar eller har arbetat. Partiet vill att upp till en halv miljon kronor ska kunna sparas skattefritt på investeringssparkonto, och föreslår ett barnavdrag på 10 000 kronor per år och barn på arbetsinkomster. Andra förslag är bredare RUT-avdrag, särskilt för äldre, och att Sverige folkomröstar om euron på valdagen 2030. Finansiering enligt valmanifestet: 20 000 färre tjänster i byråkratiska kringfunktioner i offentlig sektor till 2030. Partiprogrammet säger att skattesänkningar inte ska finansieras genom sänkta ambitioner i välfärden.

Partiet vill göra det billigare att anställa, bland annat genom att permanenta den halverade arbetsgivaravgiften för unga och sänka avgiften första året för den som anställer en nyexaminerad akademiker. Liberalerna vill ha en helt statlig arbetslöshetsförsäkring i stället för dagens a-kassor och fler yrkes- och lärlingsutbildningar samt en större yrkeshögskola. Närvaro i SFI ska vara ett krav för bidrag. För arbetskraftsinvandring vill partiet sänka lönekravet för arbetstillstånd och införa start-up-visum och ett poängsystem som enligt partiet är inspirerat av Kanada. Den som går från försörjningsstöd till jobb ska få behålla mer av bidraget under en övergångstid.

Liberalerna säger att de vill "utrota gängbrottsligheten" och att skjutningar och sprängningar ska vara borta inom fem år. Partiet vill höja straffen för rekrytering av barn, utvisa fler gängkriminella utan svenskt medborgarskap och låta staten finansiera fler synliga poliser i hela landet. En finansiell styrka med personal från Polisen, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Kronofogden ska slå mot den kriminella ekonomin. På EU-nivå vill partiet ha en gemensam europeisk polis och ett EU-gemensamt brottsregister. Elektronisk fotboja ska enligt förslaget vara huvudregel vid kontaktförbud, och villkorlig frigivning för sexualbrottsdömda ska kopplas till fortsatt behandling, bland annat medicinsk kastrering. I förskola och skola vill partiet stärka det förebyggande arbetet.

Partiet vill föra en "stram och human asylpolitik" där den som får avslag ska återvända och den som sköter sig ska ha goda möjligheter att stanna. Liberalerna lyfter fram språktest och medborgarskapsprov och vill att fler som bott länge i Sverige blir medborgare. Partiet vill förbjuda religiösa förskolor och skolor, med undantag för skolor med profil mot nationella minoriteter, och säger nej till könsuppdelad skol- och simundervisning. Det vill också stoppa finansiering av religiösa samfund från odemokratiska regimer. För barn som behöver stärka sin svenska föreslår partiet obligatorisk språkförskola från tre års ålder och screening av språket på BVC.

Liberalerna vill ha mer kärnkraft och att staten ger garantier för kärnreaktorer och andra långsiktiga investeringar. Partiet vill samtidigt bygga ut sol- och vindkraft och förenkla tillståndsprocessen för havsbaserad vindkraft, men behålla lokalbefolkningens inflytande. Enligt valmanifestet ska EU:s mål om nettonollutsläpp 2050 ligga fast och handeln med utsläppsrätter fortsatt vara "motorn" i klimatpolitiken. För hushållen föreslår partiet sänkt elskatt vid laddstolpe, slopad förmånsbeskattning av kollektivtrafikkort och ett bredare avdrag för grön teknik. Partiet vill också skydda mer natur, stoppa trålning nära kusterna och tillåta allmän jakt på skarv.

Partiet vill utbilda 4 500 fler allmänläkare och stärka lagen så att alla kan lista sig hos en fast läkare. Vårdcentraler ska ha längre öppettider, och staten ska enligt partiet styra sjukvården tydligare för att korta köerna. Liberalerna vill att varje födande kvinna ska ha en egen barnmorska och att den som föder ska kunna välja kejsarsnitt. Partiet beskriver höjda ambitioner i äldreomsorgen som "nästa stora välfärdsreform" och vill att den som har mycket hemtjänst ska kunna välja sitt team. Staten ska ta över ansvaret för personlig assistans. I missbruksvården vill partiet bygga ut sprututbyte och pröva injektionsrum, samtidigt som narkotikabruk förblir kriminaliserat.

Liberalerna vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna, med en nationell skolpeng som första steg. Partiet föreslår ett tak på tjugo elever per klass med början i lågstadiet, halvklass i svenska och matematik och att lärarens bestämmanderätt över undervisningen skrivs in i skollagen. Läsplattor och personliga elevdatorer ska bort i förskolan och lågstadiet, och alla elever ska ha rätt till läroböcker. Partiet säger att det försvarar rätten att välja skola men vill fasa ut vinstintresset ur skolan. Andra förslag är hjälpklasser för elever med utåtagerande beteende, försök med ordningsskolor i utanförskapsområden och en återgång till ett ämnesgymnasium. Målet är att lärare ska ha "bäst villkor i världen" år 2035.

Här återges vad myndigheter och statliga råd har sagt om partiets förslag eller om samma typ av förslag, med myndighetens egna ord eller i nära sammanfattning, både när de tillstyrker och när de avstyrker. Partier som har suttit i regering får ofta fler remissvar, eftersom deras förslag har blivit utredningar och propositioner, så en skillnad i mängd är ingen värdering.

Om skattefritt sparande på investeringssparkonto som förslagstyp avstyrkte både Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket regeringens förslag om en skattefri grundnivå 2024. Konjunkturinstitutet bedömde att förslaget är ineffektivt eftersom skattesänkningen i stor utsträckning går till personer som redan sparar, och Ekonomistyrningsverket att en stor del av sänkningen går till en relativt liten grupp med stort sparande. Om rutavdraget konstaterade Riksrevisionen 2020 att det har gett mer arbete och högre inkomster för vissa grupper, men att regeringens bedömning att reformen finansierar sig själv har svagt empiriskt stöd. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om förslaget att halvera den statliga inkomstskatten.

IFAU utvärderade sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga 2007 och fann positiva men förhållandevis små effekter, 6 000 till 10 000 nya jobb på kort sikt, med ett intäktsbortfall på 1,0 till 1,6 miljoner kronor per skapat jobb. I ett remissvar 2025 skrev IFAU att forskningen visar att sådana sänkningar ger ”dyra jobb” i förhållande till skattebortfallet, och att tillfälliga sänkningar troligen har mindre effekt än permanenta. Om lönekravet för arbetstillstånd hade Migrationsverket 2024 inget att invända mot att kravet utgår från medianlönen men tog inte ställning till beloppet. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om en helt statlig arbetslöshetsförsäkring.

Om förslagstypen höjda straff för att rekrytera barn: Brå avstyrkte 1 september 2026 promemorian om ett grovt brott för involvering av underåriga i brottslighet och ville att bestämmelsen först utvärderas, medan Polismyndigheten var positiv till förslaget. Om förslagstypen att utvisa fler som begått brott: Lagrådet avstyrkte 18 mars 2026 regeringens förslag om skärpt regelverk för utvisning på grund av brott, bland annat eftersom reglerna ändrades så sent som 2022 och utfallet inte hunnit bedömas. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om partiets förslag om fotboja som huvudregel vid kontaktförbud, en finansiell styrka mot den kriminella ekonomin eller en EU-gemensam polis.

Om förslagstypen språktest och medborgarskapsprov tog Skolverket den 13 april 2021 inte ställning till själva kravet, men avstyrkte att Skolverket skulle ansvara för proven och varnade för att lärare kan bli utövare av migrationsbeslut. Migrationsverket tillstyrkte samma månad att kunskaperna också ska kunna visas med betyg, och tillstyrkte den 25 mars 2025 i stort förslagen om skärpta krav för medborgarskap. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om förbud mot religiösa skolor eller om obligatorisk språkförskola från tre års ålder.

Om statligt stöd till ny kärnkraft ansåg Energimyndigheten i sitt remissvar 27 november 2024 att en modell för finansiering och riskdelning bör vara marknadsbaserad med ett transparent och konkurrensutsatt förfarande, och att kostnaderna för elkunderna var otillräckligt utredda. Klimatpolitiska rådet skriver i sin rapport från 19 mars 2026 att i princip samtliga remissinstanser, utom några aktörer som kan bli direkt berörda, var kritiska till förslaget om kärnkraftssubventioner. Rådet rekommenderar förenklade tillståndsprocesser för havsbaserad vindkraft och att Sverige verkar för en stärkt utsläppshandel inom EU. Uttalandena gäller förslagstypen.

Om fast läkare: Vård- och omsorgsanalys redovisade 31 mars 2026 att andelen som uppger att de har en fast läkare steg från 26 procent 2024 till 31 procent 2025, medan nära sex av tio säger att de behöver en. Myndigheten skriver att tillgången varierar mellan regionerna och kopplar det till brist på läkare i primärvården. Om statlig personlig assistans (förslagstypen i SOU 2023:9): Försäkringskassan tillstyrkte ett samlat statligt huvudmannaskap men skrev att reformen kräver tydliga regler, tid och finansiering och avstyrkte start 1 januari 2026. Ekonomistyrningsverket tillstyrkte också, men bedömde att kommunernas kontroll försvagas och att slopad kommunal medfinansiering troligen ökar statens kostnader.

Om ett förstatligande av skolan bedömer Skolverket, i sitt yttrande den 22 mars 2023 över utredningen Statens ansvar för skolan (SOU 2022:53), att ett ökat statligt ansvar är nödvändigt men att ett fullt statligt huvudmannaskap skulle bli alltför ingripande, tidskrävande och kostnadsdrivande i förhållande till de behov som identifierats. Skolverket förordar i stället en starkare statlig roll utan statligt huvudmannaskap. Om rätten till läroböcker delar Skolverket, i yttrandet över Läromedelsutredningen (SOU 2021:70), bilden att tillgång till läromedel kan vara avgörande för undervisningens kvalitet och likvärdighet, men anser att det inte är lämpligt att i lag reglera vilket medium innehållet förmedlas i. Om mindre klasser skriver Skolverket i en kunskapsöversikt från 2009 att klasstorlek och lärartäthet har betydligt större effekt för elever med sämre studieförutsättningar och svagt stöd hemifrån.