Socialdemokraterna

Kort svar: Socialdemokraterna säger att partiet bygger på demokratisk socialism, med frihet, jämlikhet och solidaritet som grundbegrepp. Partiet blev största parti i riksdagsvalet 2026 med 28,02 procent och 99 mandat. Partiordföranden Magdalena Andersson röstades ned som statsminister den 15 oktober 2026.

Grundat
April 1889, som Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (partiets historik)
Partiordförande
Magdalena Andersson, sedan 2021 (riksdagen.se).
Riksdagsvalet 2026
28,02 procent och 99 av 349 mandat, en minskning med 8 mandat (Valmyndigheten).
Ideologi med egna ord
"Socialdemokratin vill forma ett jämlikt samhälle grundat på alla människors lika värde" (partiprogrammet 2025).
Efter valet
I opposition. Riksdagen röstade ned Magdalena Andersson som statsminister den 15 oktober 2026 (riksdagen). Den 27 oktober 2026 var regeringsfrågan inte avgjord.
Historia

Var partiet kommer ifrån och hur väljarna röstat.

Socialdemokraterna bildades 1889 på en kongress i Stockholm, ur arbetarrörelsen. Partiet satt i regeringen första gången 1917, och Hjalmar Branting bildade 1920 den första socialdemokratiska regeringen. Från 1932 styrde partiet i 44 år i följd, med ett kort avbrott 1936, med Per Albin Hansson, Tage Erlander och Olof Palme som statsministrar. Under den tiden byggdes den svenska välfärdsstaten ut.

Partiet återkom till makten 1982 och styrde sedan 1982 till 1991, 1994 till 2006 och 2014 till 2022, med statsministrarna Palme, Ingvar Carlsson, Göran Persson, Stefan Löfven och Magdalena Andersson, som blev Sveriges första kvinnliga statsminister 2021. Partiet har varit största parti i varje riksdagsval sedan 1973, men andelen har minskat från 45,6 procent 1982 till omkring 30 procent. Kongressen 2025 antog ett nytt partiprogram.

Socialdemokraternas röstandel i riksdagsvalen

ValårProcentValårProcent
197045,3199836,4
197343,6200239,9
197642,7200635,0
197943,2201030,7
198245,6201431,0
198544,7201828,3
198843,2202230,3
199137,7202628,0
199445,3

Källor: SCB, historisk valstatistik 1910 till 2022, och Valmyndigheten för valet 2026. Andel av de giltiga rösterna.

Mål och vision

Vad partiet säger att det vill.

Partiprogrammet från 2025 beskriver demokratisk socialism med begreppen frihet, jämlikhet och solidaritet, och skriver att "jämlikhet en förutsättning för friheten". Om ekonomin säger programmet att "Full sysselsättning är det övergripande målet för socialdemokratisk ekonomisk politik."

Valprogrammet 2026 heter "Dags att ta Sverige på allvar". Där skriver partiet att "Sverige ska bli rikare" och att "Hårt arbete ska löna sig." Om skolan säger programmet att "Alla skolor ska fokusera på elevernas kunskap och utveckling, inte vinstjakt." och om äldreomsorgen att "Det ska vara tryggt att bli gammal i Sverige."

Förslagen

Sju frågor, samma för alla partier.

Ekonomi och skatt

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på den del av storbankernas räntenetto som överstiger det historiska genomsnittet och föra tillbaka pengarna till hushåll och välfärd. I budgetmotionen för 2026 beräknar partiet skatten till 12,6 miljarder kronor. Partiet stöder regeringens jobbskatteavdrag för inkomster upp till 66 750 kronor i månaden men vill återinföra avtrappningen för högre inkomster. Det vill också införa en tredje skattenivå för stora innehav på investeringssparkonton och säger nej till fastighetsskatt.

Partiet vill höja barnbidraget med 200 kronor per barn och månad och sänka matmomsen tillfälligt till 6 procent. Ett program mot slöseri med skattepengar, bland annat vinstförbud i skolan och åtgärder mot kriminell ekonomi, ska enligt partiet frigöra 75 till 95 miljarder kronor om året över två mandatperioder. Finansiering enligt budgetmotionen för 2026: 32,4 miljarder kronor mer i inkomster än regeringens förslag, mot 27,2 miljarder kronor mer i utgifter.

Arbete

Socialdemokraterna vill ta bort karensavdraget och införa ett högkostnadsskydd för sjuklöner i små och medelstora företag, för 500 miljoner kronor. Partiet vill höja taket i a-kassan och ta bort den brantare avtrappningen. Unga arbetslösa ska få ett jobbkontrakt med arbete, utbildning eller praktik inom 90 dagar. Partiet vill flerdubbla antalet arbetsmarknadsutbildningar i bristyrken och återinföra extratjänster. Den som får försörjningsstöd ska följa anvisade insatser i en "jobbtrappa", och Arbetsförmedlingen ska finnas på fler orter. Partiet vill också införa en behovsprövad pension för den som inte orkar arbeta till pensionsåldern.

Brott och straff

Socialdemokraterna vill införa en svensk maffialag och låta staten ta brottslingars egendom och använda den i utsatta områden. Ekobrottsmyndigheten ska bli en myndighet mot organiserad brottslighet. Partiet vill slopa mängdrabatten, med start för sexualbrott, och skärpa straffen för att rekrytera barn till brott, för grova ekonomiska brott och för kvinnofridskränkning. Övervakningstiden efter fängelse för män som utövat våld mot kvinnor och barn ska fördubblas.

Partiet vill också lägga mer resurser på att förebygga brott, med ett nationellt program för familjer i riskzonen och 1,7 miljarder kronor till socialtjänsten i budgetmotionen. Mot brott i arbetslivet föreslår partiet 10 000 fler arbetsplatskontroller om året och högst två led av underentreprenörer i utsatta branscher.

Migration och integration

Socialdemokraterna säger att den strama migrationspolitiken ska ligga fast, i linje med EU:s miniminivåer, och vill öka återvändandet för den som fått avslag. Partiet säger nej till utvisningar av barn och unga som rotat sig i Sverige och till att redan beviljade permanenta uppehållstillstånd återkallas. Arbetskraftsinvandringen ska prövas mot arbetsmarknadens behov igen, utformat tillsammans med arbetsmarknadens parter. Partiet vill reformera svenska för invandrare, ställa krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd och språkkrav för personal i förskola och äldreomsorg. Asylsökandes eget boende ska avskaffas och ersättas av statliga boenden.

Klimat och energi

Socialdemokraterna vill ha en energiöverenskommelse över blockgränsen för mer el från alla fossilfria kraftslag, både kärnkraft och vindkraft till havs. Kommuner som bygger vindkraft på land ska få starkare ersättning, och budgetmotionen avsätter 100 miljoner kronor till en bonus för snabba vindkraftsbeslut. Partiet vill återinföra gröna krediter för industrin, bygga ut Industriklivet och Klimatklivet och bredda stödet till elbilar. Elnätsavgifterna ska regleras på nytt och staten ta större kontroll över flaskhalsintäkterna. Unga ska kunna åka avgiftsfritt med kollektivtrafiken på kvällar, helger och lov, för 750 miljoner kronor.

Vård och omsorg

Socialdemokraterna vill att 80 procent av befolkningen ska ha en fast läkarkontakt i ett första steg. Partiet vill ha en nationell digital läkartjänst i 1177 utan vinstsyfte och nationella vårdkontrakt med regionerna mot köerna, och budgetmotionen avsätter 2,4 miljarder kronor till personal mot vårdköer. Privatförsäkrade ska inte få förtur hos vårdgivare som får offentliga pengar. Inom äldreomsorgen vill partiet ha en äldreomsorgslag och en värdighetsgaranti och avskaffa minutstyrningen. Tandvården ska åter vara avgiftsfri för 19 till 23 år, för 576 miljoner kronor, och läkemedel bli billigare, för 2,2 miljarder.

Skola

Socialdemokraterna vill förbjuda vinster i skola och förskola och stoppa nya vinstdrivande huvudmän. Det ska finnas ett gemensamt skolval utan separata köer till friskolor, och inga nya religiösa friskolor. Partiet vill införa bindande regler om högst 12 elever per lärare i de yngre årskurserna och finansiera det med pengar som i dag går till friskolekoncernerna. Partiet vill förbjuda mobiler i skolan och införa daglig läsning för yngre barn. I budgetmotionen avsätter partiet 3,7 miljarder kronor till skolan, vilket enligt partiet motsvarar omkring 5 500 lärare.

Vad säger myndigheterna?

Myndigheternas bedömningar, fråga för fråga.

Här återges vad myndigheter och statliga råd har sagt om partiets förslag eller om samma typ av förslag, med myndighetens egna ord eller i nära sammanfattning, både när de tillstyrker och när de avstyrker. Partier som har suttit i regering får ofta fler remissvar, eftersom deras förslag har blivit utredningar och propositioner, så en skillnad i mängd är ingen värdering.

Ekonomi och skatt

Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om en tillfällig skatt på bankernas räntenetto. Socialdemokraterna vill sänka matmomsen tillfälligt till 6 procent, samma åtgärd som regeringen genomförde från 1 april 2026. Konjunkturinstitutet bedömde i sitt remissvar att den kan stärka hushållens ekonomi men att stimulanseffekten är begränsad, och såg en betydande risk att den blir permanent. Ekonomistyrningsverket avstyrkte förslaget och bedömde att ett riktat stöd hade varit effektivare, och Finanspolitiska rådet skriver att sänkningen ökar snedvridningarna i skattesystemet.

Arbete

Om karensavdraget skriver Inspektionen för socialförsäkringen 2025 att avdraget kan minska korttidsfrånvaron men kan bidra till längre frånvaro bland dem som är sjukskrivna, och att det empiriska underlaget är begränsat. IFAU fann 2016 att jobbgarantin för ungdomar fick unga arbetslösa i arbete något snabbare, men att en stor del av effekten kom innan de började i programmet och att det inte fanns några långsiktiga effekter. Arbetsförmedlingens utvärdering av extratjänsterna 2024 visade över lag små effekter, främst en övergång till andra subventionerade jobb, och en negativ effekt på osubventionerat arbete för alla grupper utom nyanlända kvinnor. Om nedtrappningen av ersättningen i a-kassan tog IFAU 2020 inte ställning, men avstyrkte att taket inte skulle indexeras.

Brott och straff

Om förslagstypen en lag mot deltagande i kriminella sammanslutningar, som partiets maffialag: i maj 2026 tillstyrkte Åklagarmyndigheten och var Polismyndigheten positiv till straffansvar för deltagande i och samröre med kriminella sammanslutningar, medan Brå avstyrkte och skrev att definitionen är mycket bred. Om slopad mängdrabatt: Lagrådet avstyrkte 25 juni 2026 regeringens förslag om hur straffet ska bestämmas vid flera brott, eftersom det inte ger tillräcklig grund för en enhetlig rättstillämpning, medan Åklagarmyndigheten tidigare hade tillstyrkt en skärpt straffskala vid flerfaldig brottslighet. Om skärpta straff för att rekrytera barn: Brå avstyrkte 1 september 2026 promemorian om ett grovt brott för involvering av underåriga och ville att bestämmelsen först utvärderas, medan Polismyndigheten var positiv. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om partiets förslag om längre övervakningstid efter fängelse eller fler arbetsplatskontroller.

Migration och integration

Om förslaget att ändra redan beviljade permanenta uppehållstillstånd, som partiet säger nej till, skrev Migrationsverket den 19 december 2025 att det behövs starka skäl för att ändra ett sådant beslut och att reformen skulle innebära en enorm ökning av ärenden och kostnader i miljardklassen. Om förslagstypen krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap tog Skolverket den 13 april 2021 inte ställning till själva kravet för medborgarskap, men avstyrkte att Skolverket skulle ansvara för proven och bedömde tidsplanen som orealistisk. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om arbetsmarknadsprövning eller om att avskaffa eget boende för asylsökande.

Klimat och energi

Klimatpolitiska rådet rekommenderar i sin rapport från 19 mars 2026 en bred och långsiktig energiöverenskommelse i riksdagen. Rådet bedömer att statliga gröna kreditgarantier är ett av de mer kostnadseffektiva sätten för staten att dela risken i stora investeringar och att de bör återupptas, och att Industriklivet och Klimatklivet bör fortsätta utvecklas. Rådet välkomnar ersättning till kommuner med vindkraft men anser att den bör motsvara den fastighetsskatt som vindkraftverken genererar. Uttalandena gäller förslagstypen.

Vård och omsorg

Om fast läkare: Vård- och omsorgsanalys redovisade 31 mars 2026 att andelen som uppger att de har en fast läkare steg från 26 procent 2024 till 31 procent 2025, medan nära sex av tio säger att de behöver en. Myndigheten skriver att tillgången varierar mellan regionerna och kopplar det till brist på läkare i primärvården. Om en äldreomsorgslag (förslagstypen i SOU 2022:41): Socialstyrelsen tillstyrkte en särskild lag om äldreomsorg, medan Vård- och omsorgsanalys avstyrkte och skrev att lagförslaget är svårläst och delvis dubbelreglerar socialtjänstlagen. Om avgiftsfri tandvård för unga vuxna: Inspektionen för socialförsäkringen fann i rapport 2021:4 att andelen som går till tandvården varje år ökade med 25,5 procentenheter när åldersgränsen höjdes, mest för dem med sämre tandhälsa eller låg inkomst i hemmet. ISF skriver samtidigt att det inte går att avgöra hur stor del som beror på avgiftsfriheten.

Skola

Om förslagstypen vinstbegränsning tillstyrker Skolverket ett tidsbegränsat förbud mot värdeöverföringar i friskolor (SOU 2025:37, yttrande 25 juni 2025), men bedömer att det sannolikt skulle stoppa etableringen av nya friskolor; förslaget är snävare än ett generellt vinstförbud. Om ett gemensamt skolval tillstyrker Skolverket, i sitt yttrande den 11 november 2020 över SOU 2020:28, ett gemensamt skolvalssystem och bedömer att det kan vara ett steg mot minskad skolsegregation, och delar bilden att urval efter kötid har negativa effekter. Skolinspektionen behöver däremot mer analys innan myndigheten kan ta ställning till ett gemensamt skolvalssystem. Om ett nationellt mobilförbud tar Skolverket i sitt yttrande den 18 juni 2025 inte ställning till om förbudet bör införas och skriver att det saknas ett tydligt vetenskapligt stöd för de möjliga positiva effekterna.

Vad säger forskningen?

Forskningen om frågorna, utan dom över partiet.

Här är sex frågor som rör förslag Socialdemokraterna lyfter fram, formulerade som frågor om sakfrågan och inte om partiet. Svaren beskriver vad forskningen har kommit fram till, åt båda hållen, och var forskarna är oeniga. De säger inget om hur ett visst förslag skulle fungera i dag.

  1. Påverkar fristående skolor kunskaperna och betygen?

    En svensk studie finner att kommuner där andelen elever i fristående skolor växte snabbt fick något bättre resultat i genomsnitt, främst genom konkurrens, men effekterna är små och syns först efter omkring tio år. En annan studie finner att gymnasieelever i fristående skolor presterade något sämre på externt rättade prov och fick mer generösa betyg än elever i kommunala skolor. Forskarna är oeniga om nettoeffekten på kunskaperna. Det finns i stort sett ingen forskning som utvärderar ett vinstförbud direkt.

    Böhlmark och Lindahl (2015), Independent Schools and Long-run Educational Outcomes, Economica 82. Tyrefors Hinnerich och Vlachos (2017), The impact of upper-secondary voucher school attendance on student achievement, Labour Economics 47.

  2. Ger färre elever per lärare bättre resultat?

    I STAR-experimentet i Tennessee, där elever lottades till klasser av olika storlek, låg elever i små klasser före efter första året, och effekten var störst för elever från familjer med låga inkomster. En svensk studie finner att mindre klasser vid 10 till 13 års ålder gav längre utbildning och högre lön i vuxen ålder. Andra forskare menar att effekterna är små i förhållande till kostnaden och att lärarnas kvalitet betyder mer. Effekten beror också på om det finns behöriga lärare, och elever per lärare är inte samma mått som klasstorlek.

    Krueger (1999), Experimental Estimates of Education Production Functions, Quarterly Journal of Economics 114(2). Fredriksson, Öckert och Oosterbeek (2013), Long-Term Effects of Class Size, Quarterly Journal of Economics 128(1).

  3. Ökar sjukfrånvaron om karensavdraget tas bort?

    Teorin säger att en karens minskar korta sjukfall, eftersom frånvaron kostar den anställde mer. När karensdagen avskaffades i Sverige 1987 minskade ändå det totala antalet sjukdagar, och forskarna förklarar det med att färre korta sjukfall blev långa. Någon utvärdering av karensavdraget som infördes 2019 har vi inte hittat, så forskningsläget är tunnare än debatten.

    Pettersson-Lidbom och Skogman Thoursie (2013), Temporary Disability Insurance and Labor Supply: Evidence from a Natural Experiment, Scandinavian Journal of Economics 115(2).

  4. Minskar strängare straff brottsligheten?

    Översikter av forskningen drar slutsatsen att risken att åka fast avskräcker mer än straffets längd, och att längre straff som redan är långa ger liten avskräckande effekt. En studie av en italiensk amnesti 2006 finner däremot att ett längre förväntat straff vid nytt brott minskade återfallen. Längre straff hindrar också den som sitter inne från att begå brott ute, en effekt som många forskare ser som verklig men dyr. Forskningen om just gängbrott och lagar mot organiserad brottslighet är begränsad.

    Nagin (2013), Deterrence in the Twenty-First Century, Crime and Justice 42(1). Drago, Galbiati och Vertova (2009), The Deterrent Effects of Prison: Evidence from a Natural Experiment, Journal of Political Economy 117(2).

  5. Får fler arbetslösa jobb med fler arbetsmarknadsutbildningar?

    En metaanalys av över 200 utvärderingar finner att arbetsmarknadsprogram har effekter nära noll på kort sikt men mer positiva effekter två till tre år senare, och att utbildning ger störst vinster på lång sikt. Svensk forskning visar att arbetsmarknadsutbildning gav högre inkomster tre år efter start under åren 1996 till 2010, men att effekten varierade mellan åren. Under 1990-talet, när programmen var mycket stora, var effekterna svaga. Forskarna är oeniga om effekterna håller när antalet platser mångdubblas.

    Card, Kluve och Weber (2018), What Works? A Meta Analysis of Recent Active Labor Market Program Evaluations, Journal of the European Economic Association 16(3). Vikström och van den Berg (2017), Långsiktiga effekter av arbetsmarknadsutbildning, IFAU rapport 2017:17.

  6. Ger en fast läkarkontakt bättre hälsa?

    En systematisk översikt fann 22 studier från nio länder, och 18 av dem visade lägre dödlighet när patienten träffade samma läkare. Tre fann inget samband och en gav blandade resultat. Alla studierna är observationsstudier, så det är svårt att skilja orsak från samband, och de mätte kontinuitet på så olika sätt att resultaten inte kunde vägas samman. Hur ett nationellt mål om fast läkarkontakt påverkar väntetider och läkarnas arbetsbörda är mindre studerat.

    Pereira Gray m.fl. (2018), Continuity of care with doctors: a matter of life and death? A systematic review of continuity of care and mortality, BMJ Open 8(6).

Läs vidare

Frågorna på våra temasidor.

  • Statsbudgeten: skatter, utgifter och statsskulden.
  • Arbete: sysselsättning och arbetslöshet per kommun.
  • Skyddsnätet: a-kassa, sjukförsäkring och barnbidrag.
  • Brott: anmälda brott, dödligt våld och förebyggande.
  • Befolkningen: invandring och utvandring över tid.
  • Klimat och energi: utsläpp och elproduktion över tid.
  • Elpriset: vad som styr priset och vem som bestämmer.
  • Vården: väntetider och kostnader.
  • Skolan: resultat och betyg per kommun.

Sidan återger vad Socialdemokraterna själva skriver i sitt partiprogram, sitt valprogram och sin budgetmotion, hämtat 27 oktober 2026. Forskningsdelen beskriver forskningen om sakfrågorna, inte partiet.