Centerpartiet

Centerpartiet bildades 1910 och har sina rötter i bonderörelsen på landsbygden. Enligt partiets egen historik lade partiet den första miljömotionen i riksdagen och var det första riksdagspartiet med en kvinna som partiledare. Partiet har sedan dess haft fem kvinnliga partiledare (Centerpartiet).

Partiets största väljarstöd under perioden i tabellen nåddes 1973, med 25,1 procent och 90 mandat. Under 1980- och 1990-talen minskade stödet, och 1998 fick partiet 5,1 procent, det lägsta resultatet i tabellen. Därefter har stödet legat mellan drygt 6 och knappt 9 procent.

Elisabeth Thand Ringqvist valdes till partiledare den 13 november 2025 och efterträdde Anna-Karin Hatt (riksdagen.se). I valet 2026 ökade partiet från 6,7 till 7,03 procent.

Partiets idéprogram från 2013 beskriver en liberalism som enligt texten "är jordnära och frihetlig" och bygger på rättvisa och hållbarhet. Programmet tar upp frihet, lika möjligheter, decentralisering, självägande, kretsloppstänkande, öppenhet och jämställdhet som grundidéer.

Valmanifestet 2026 heter "Sverige kan mer." och inleds med orden "Sverige är inte färdigt. Sverige kan mer." Partiet beskriver där ett Sverige med fler jobb, lägre utsläpp, en välfärd som fungerar i vardagen och ökad trygghet.

Manifestet innehåller tio vallöften: fler jobb, att fler ska ha råd med mer, lägre utsläpp, tillgänglig vård, en skola där alla barn kan lyckas, bättre psykisk hälsa, att bryta gängens rekrytering, ett samhälle som fungerar i hela landet, makt från stat till människa, svensk mat och beredskap samt ansvar för frihet och säkerhet i Europa.

Centerpartiet vill sänka skatten på arbete, främst för låga inkomster, och föreslår ett nytt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare samt att matmomsen halveras. Partiet vill också bromsa elnätsavgifterna, pausa effektavgifterna och sänka elskatten, stärka Konkurrensverket och inrätta en regelförenklingsmyndighet som ska avskaffa eller reformera minst 100 regler. Finansiering enligt budgetmotionen för 2026: bland annat en ny modell för a-kassan, ett avskaffat tvåbarnstillägg, ett halverat flerbarnstillägg från tredje barnet, slopat ränteavdrag för fossila billån, höjd cigarettskatt och breddad trängselskatt.

Partiet säger att det "kan skapa 150 000 nya jobb" med sina reformer. Det vill ta bort den del av arbetsgivaravgiften som partiet kallar anställningsskatt för unga, för ingångslöner, för långtidsarbetslösa och för de tio första anställda i växande företag. Partiet föreslår också förenklade jobb, ett högkostnadsskydd för sjuklöner i småföretag, ett lärlingssystem med handledaravdrag, fler platser i yrkeshögskolan och ett omställningsstudiestöd som partiet kallar kunskapsväxel. För arbetskraftsinvandring vill partiet ta bort det höga lönegolvet och låta arbetsmarknadens parter bestämma. Arbetstid och karens ska enligt partiet hanteras av parterna. Budgetmotionen anger kostnader på drygt 10 miljarder kronor för sänkta avgifter för unga och ingångslöner.

Centerpartiet vill ha "dubbla straff för den som rekryterar barn till kriminalitet" och säger nej till sänkt straffmyndighetsålder. Partiet vill ha fler synliga poliser, poliskontor eller lokala polisnav i alla 290 kommuner och en högre uppklarningsgrad. Det föreslår också permanent snabbare lagföring, ett snabbspår för brott mot småföretagare, ett nationellt centrum för brottsförebyggande arbete, hårdare straff för övergrepp i rättssak och mened samt mer användning av fotboja. Partiet säger att straff ska skärpas där det gör skillnad och att åtgärder ska utvärderas. I budgetmotionen avsätter partiet pengar till poliser i yttre tjänst och en ny myndighet för ekonomisk brottslighet.

Partiet vill ersätta SFI med jobbsvenska och införa ett obligatoriskt nystartsår, med lägre bidrag för den som inte fullföljer det. Bidrag ska enligt partiet villkoras av att man deltar i svenskundervisning, står till arbetsmarknadens förfogande och låter barnen gå i skolan. Partiet vill stoppa utvisningar av personer som arbetar och sköter sig och av tonåringar som vuxit upp i Sverige, men utvisa den som begått brott eller fått avslag snabbare. Det vill prioritera kvotflyktingar, i budgetmotionen 5 000 per år, införa tidsgränser för handläggningen och stärka Frontex med krav på rättssäkerhet. I budgetmotionen finansieras integrationsinsatser med pengar som regeringen avsatt för ett höjt återvandringsbidrag.

Partiet vill ha "ett Sverige som återtar ledningen i klimatomställningen". Det föreslår en elbilspremie på 50 000 kronor eller leasing av elbil för 1 500 kronor i månaden, en utbyggnad av elproduktionen och en teknikneutral energiöverenskommelse. Partiet vill halvera tillståndstiderna enligt miljöbalken och ledtiderna för elnät, auktionera ut områden för havsvind, ge kommuner och lokalsamhällen del av värdet från vatten- och vindkraft och betala för systemnytta från bland annat batterier, vattenkraft och kärnkraft. Budgetmotionen avsätter 7,9 miljarder kronor till klimatet, och partiet anger att utsläppen då minskar med över 8 miljoner ton till 2030.

Centerpartiet vill att alla ska ha en fast läkarkontakt och kunna få kontakt med vårdcentralen samma dag. Patienter ska enligt partiet kunna söka specialistvård var som helst i landet via 1177, och staten ska ta ansvar för vårdens kompetensförsörjning. Partiet vill lägga mer resurser på ungas psykiska hälsa, elevhälsan och psykiatrin, minska administrationen och stoppa oseriösa aktörer. För äldre föreslår partiet rätt att välja om en man eller kvinna ska ge personlig omsorg, ett matlyft och ett tandvårdsstöd. I budgetmotionen avsätter partiet 2 miljarder kronor till primärvården och 1 miljard till fler läkare och sjuksköterskor på landsbygden, delvis finansierat genom färre så kallade kömiljarder.

Partiet säger att "om tio år ska alla lärare vara behöriga" och vill införa ett nationellt lönetillägg för lärare i skolor med få behöriga lärare. Det föreslår allmän förskola från två års ålder, obligatorisk svenskundervisning även på lov, en reformerad skolplikt med lovskola och intensivstöd, mindre klasser och en elevlag där stöd ges efter behov och inte efter diagnos. Partiet vill också att elever ska kunna gå yrkesprogram utan full behörighet, och nämner NPF-säkra skolor och kunskap om AI. Budgetmotionen avsätter 3 miljarder kronor till skolor på landsbygden, varav 1 miljard till lärarbehörighet.

Här återges vad myndigheter och statliga råd har sagt om partiets förslag eller om samma typ av förslag, med myndighetens egna ord eller i nära sammanfattning, både när de tillstyrker och när de avstyrker. Partier som har suttit i regering får ofta fler remissvar, eftersom deras förslag har blivit utredningar och propositioner, så en skillnad i mängd är ingen värdering.

Centerpartiets förslag om halverad matmoms är samma åtgärd som regeringen genomförde tillfälligt från 1 april 2026. Ekonomistyrningsverket avstyrkte den och bedömde att en sänkt moms inte är kostnadseffektiv jämfört med ett stöd riktat till en särskild grupp. Konjunkturinstitutet bedömde att den kan stärka hushållens ekonomi genom lägre matpriser, men att stimulanseffekten är begränsad och att en stor del av lättnaden går till hushåll med högre inkomster. Om jobbskatteavdrag som förslagstyp skriver Finanspolitiska rådet att ytterligare avdrag är kostsamma eftersom de bara påverkar sysselsättningen marginellt. Om sänkt elskatt bedömer Klimatpolitiska rådet att ett lägre elpris i viss utsträckning kan stimulera elektrifiering men att beslutet motverkar en effektiv energianvändning.

IFAU utvärderade sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga 2007 och fann positiva men förhållandevis små effekter, 6 000 till 10 000 nya jobb på kort sikt, med ett intäktsbortfall på 1,0 till 1,6 miljoner kronor per skapat jobb. Hösten 2025 avstyrkte både IFAU och Konjunkturinstitutet en tillfällig sänkning för 19 till 23 år, och IFAU skrev att forskningen visar att det i slutändan handlar om ”dyra jobb” i förhållande till skattebortfallet. Om sänkta avgifter för de första anställda avstyrkte IFAU 2024 att växa-stödet utvidgas, med hänvisning till att stödet aldrig utvärderats systematiskt och att nyttjandet varit lågt. Om lönekravet för arbetstillstånd, en förslagstyp och inte partiets eget förslag, hade Migrationsverket 2024 inget att invända mot att kravet utgår från medianlönen men tog inte ställning till beloppet.

Om förslagstypen skärpta straff för att rekrytera barn till brott: Brå avstyrkte 1 september 2026 regeringens promemoria om ett grovt brott för involvering av underåriga i brottslighet och skrev att det nuvarande brottet först borde utvärderas, medan Polismyndigheten var positiv till förslaget. Om sänkt straffbarhetsålder, som partiet säger nej till: Lagrådet avstyrkte 12 mars 2026 förslaget att sänka åldern till 13 år för vissa brott och skrev att förslaget inte kan antas tillgodose syftet att möta ungdomsbrottsligheten. Brå har avstyrkt både en sänkning till 14 år och en sänkning till 13 år. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om partiets övriga förslag, som poliskontor i alla kommuner eller snabbspår för brott mot småföretagare.

Centerpartiet vill använda pengarna som regeringen avsatt för ett höjt återvandringsbidrag till integration i stället. Om det höjda återvandringsbidraget avstyrkte Delegationen för migrationsstudier (Delmi) den 22 augusti 2025 förslaget och skrev att det saknas vetenskapligt stöd för att höjda bidrag framgångsrikt kan öka återvandringen. Ekonomistyrningsverket bedömde det som svårt att avgöra om bidraget leder till ökad frivillig återvandring, medan Migrationsverket inte lämnade synpunkter på själva förslaget men såg en ökad risk för fusk. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om jobbsvenska i stället för sfi eller ett obligatoriskt nystartsår.

Riksrevisionen fann 2020 att den dåvarande breda klimatbonusen för elbilar kostade ungefär fem gånger mer per minskat kilo koldioxid än koldioxidskatten och att styrmedlen för miljöbilar särskilt gynnade förmånsbilister. Klimatpolitiska rådet skriver i sin rapport från 19 mars 2026 att avskaffandet av den breda elbilsbonusen har lett till färre sålda elbilar. Rådet bedömer att ett auktionsbaserat system för havsbaserad vindkraft kan förbättra förutsättningarna för investeringar, och rekommenderar intäktsdelning med närboende och en bred energiöverenskommelse i riksdagen. Uttalandena gäller förslagstypen och inte partiets förslag.

Om fast läkare: Vård- och omsorgsanalys redovisade 31 mars 2026 att andelen som uppger att de har en fast läkare steg från 26 procent 2024 till 31 procent 2025, medan nära sex av tio säger att de behöver en. Myndigheten skriver att tillgången varierar mellan regionerna och kopplar det till brist på läkare i primärvården. Om statens ansvar för kompetensförsörjningen skrev Socialstyrelsen 21 oktober 2025 att det är svårt att ta ställning eftersom det är oklart vad ett utökat ansvar innebär, men att myndigheten är positiv till en tydlig stödjande statlig roll.

Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om Centerpartiets förslag om ett nationellt lönetillägg för lärare på skolor med få behöriga lärare, eller om allmän förskola från två års ålder. Om förslagstypen statligt finansierade lönepåslag för lärare har IFAU utvärderat karriärstegsreformen med förstelärare. IFAU fann att skolor med förstelärare fick lägre personalomsättning, lite fler erfarna och behöriga lärare och i viss utsträckning bättre resultat på nationella proven i årskurs 3 och 6. Den reformen riktade sig till yrkesskickliga lärare och inte särskilt till skolor med få behöriga lärare.