Forskning och innovation: vad Sverige lägger och vad det ger

Forskning och utveckling, FoU, räknas på samma sätt i alla EU-länder enligt OECD:s Frascatimanual. Sektorn är den som utför arbetet: företagen, universiteten och högskolorna eller de statliga myndigheterna. Den privata ideella sektorn är så liten att den inte syns i diagrammet. Före 2005 mättes FoU bara vartannat år.

FoU som andel av BNP, senaste året Eurostat har uppgift för. Länder utanför EU kommer från OECD:s statistik som Eurostat återger. Storbritannien saknas eftersom Eurostat inte har uppgifter därifrån efter 2019.

Företagen betalar nästan två tredjedelar av all FoU i Sverige, och nästan allt går till deras egen forskning. Staten betalar drygt en femtedel, mest som anslag till högskolorna och till forskningsråden.

Basanslaget är pengar som riksdagen ger lärosätena direkt för forskning och forskarutbildning, och som de själva bestämmer över. Resten söker forskarna i konkurrens, från Vetenskapsrådet, Vinnova, Formas och Forte, från stiftelser, EU och företag, eller får som ALF-medel för klinisk forskning i regionerna. Hur stor del som ska vara basanslag är en av de stora frågorna i forskningspolitiken. Beloppen är i löpande priser.

FoU-utgifter 2025 i miljoner kronor, och hur stor del av dem som är basanslag. Med är lärosäten med minst 300 miljoner kronor. Handelshögskolan i Stockholm är privat och får inget basanslag för forskning, och Chalmers och Jönköping drivs som stiftelser men får statliga anslag genom avtal.

FoU som andel av regionens BNP i de åtta riksområdena. Finare än så redovisas inte FoU längre: SCB:s siffror per län slutar 2017. Västsverige ligger högst eftersom stora industriföretag har sin forskning där, Östra Mellansverige har Uppsala och Linköping.

Var fjärde år lägger regeringen en forskningsproposition som anger inriktningen och ramarna för de kommande åren. SCB räknar varje år hur mycket av statsbudgetens anslag som går till FoU, i löpande priser. Med är också försvarets forskning.

Propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta sätter excellens som utgångspunkt. Höjningen går till lärosätena, till forskningsråden och Vinnova och till bland annat drygt 1,2 miljarder kronor om året från 2028 till excellenskluster för banbrytande teknik. Riksdagen sa ja den 22 maj 2025 (betänkande 2024/25:UbU15).

Ansökningar till Europeiska patentverket, EPO, 2025, efter landet där den först nämnda sökanden finns. Sverige stod för 4 724 av 201 974 ansökningar, 4,3 procent färre än 2024. Svenska uppfinningar som bara patenteras i Sverige, hos Patent- och registreringsverket, är inte med.

European Innovation Scoreboard väger samman 32 mått på forskning, företagens innovation och resultat till ett index där EU:s nivå 2019 är 100. Sverige har 139,0 och ligger först i EU. Sverige, Danmark och Nederländerna är de tre innovationsledarna, med 133,7 i snitt. Sedan 2019 har Sverige ökat med 7,6 enheter, mindre än EU som helhet (11,6).

Sammanfattat ur regeringens proposition och partiernas reservationer i utbildningsutskottets betänkande 2024/25:UbU15, våren 2025. Betänkandet har 110 reservationer; här är de som handlar om hur mycket pengar forskningen ska få och vem som ska fördela dem.

Riksdagen sa ja till propositionen. Mot regeringens vilja riktade riksdagen samtidigt ett tillkännagivande om att den aviserade utredningen av lärosätenas myndighetsform inte ska göras; M, C, KD och L reserverade sig mot det (reservation 92).