Var ligger Sverige i världen?
Kort svar: Nära toppen i det mesta som mäter samhället: plats 2 av 173 i demokrati, 6 av 193 i mänsklig utveckling (HDI) och 3 av 172 i jämställdhet. Ekonomin som helhet har halkat från plats 12 i världen 1960 till 25, men per invånare ligger Sverige kvar bland de 20 rikaste. Se varje mått år för år, mot de andra nordiska länderna och EU, med regeringarna i bakgrunden.
Forskningen som andel av BNP, patenten och EU:s innovationsresultattavla står på Forskning och innovation. Exporten som andel av BNP och handelspartnerna står på Handel, export och import. Tilliten till andra människor jämfört med andra länder och lyckan över tid står på Tillit och livskvalitet.
Sveriges plats, mått för mått.
Percentil 100 = bäst i världen det året, 0 = sämst; skalan börjar vid det lägsta värdet som syns. Grå band = regeringarna, se tabellen nedan. Streckad linje märkt ny källa = serien är skarvad där, peka på ett år före linjen för att se vad som ändrats. Klicka på ett diagram för att förstora det.
Ekonomi
Välfärd
Jämställdhet
Demokrati och styre
Klimat
Rankningar där bara Sveriges plats får visas
Sveriges avgift till EU och exporten dit står på Sverige i EU.
Platsen när de tillträdde och när de avgick.
| Statsminister | Partier | Period | Vid start | Vid slut | Förändring |
|---|---|---|---|---|---|
| Tage Erlander | S | 1946–1969 | |||
| Olof Palme | S | 1969–1976 | |||
| Thorbjörn Fälldin | C, M, FP | 1976–1978 | |||
| Ola Ullsten | FP | 1978–1979 | |||
| Thorbjörn Fälldin | C, M, FP (1981–1982 C, FP) | 1979–1982 | |||
| Olof Palme | S | 1982–1986 | |||
| Ingvar Carlsson | S | 1986–1991 | |||
| Carl Bildt | M, FP, C, KD | 1991–1994 | |||
| Ingvar Carlsson | S | 1994–1996 | |||
| Göran Persson | S | 1996–2006 | |||
| Fredrik Reinfeldt | M, FP, C, KD | 2006–2014 | |||
| Stefan Löfven | S, MP (2021 bara S) | 2014–2021 | |||
| Magdalena Andersson | S | 2021–2022 | |||
| Ulf Kristersson | M, KD, L | 2022– |
Vid start = året regeringen tillträdde, vid slut = året den avgick (eller närmaste år inom perioden med data). Förändringen räknas i percentil, så att fler länder i mätningen inte ser ut som ett ras. Regeringar kortare än ett år får ofta samma år i båda.
Det som hände runt omkring.
- 1973 Oljekrisen: oljepriset fyrdubblas och tillväxten i hela västvärlden bromsar.
- 1991–1993 Finanskrisen: bankerna räddas, arbetslösheten går från 3 till 10 procent.
- 1995 Sverige går med i EU.
- 2003 Folkomröstning: nej till euron.
- 2008 Finanskrisen i världen.
- 2015 163 000 asylsökande på ett år, flest per invånare i EU.
- 2020 Pandemin.
- 2022 Ryssland invaderar Ukraina, energikris och hög inflation.
- 2024 Sverige går med i Nato.
Sverige när du föddes, och nu.
Plats det år du föddes, eller första året måttet finns, mot senaste året.
Länderna som liknar Sverige mest.
Närmast i percentil på sex mått samtidigt: BNP per invånare i köpkraft, livslängd, demokrati, koldioxid per invånare, tillväxt och arbetslöshet.
Nära toppen, men skolan halkar efter.
Sverige hör fortfarande till världens tio främsta länder i de flesta stora jämförelser. I FN:s index för mänsklig utveckling delar Sverige femte plats, i World Happiness Report 2026 kommer Sverige femma och i V-Dems demokratiindex för 2025 är det bara Danmark som ligger före. Avstånden i toppen är små. Ofta skiljer det bara några tusendelar eller ett par poäng mellan andra och sjätte plats.
Riktningen är mer blandad. I Transparency Internationals korruptionsindex får Sverige 80 av 100 poäng 2025, lika mycket som året innan, och ligger efter Danmark, Finland och Norge. Skolresultaten har gått upp och ner. Svenska 15-åringar föll i PISA fram till 2012, återhämtade sig 2015 och 2018 och var 2022 tillbaka på 2012 års nivå. I PISA 2025 fick de sina lägsta resultat hittills i matematik och läsförståelse och ligger nu i nivå med OECD:s genomsnitt.
Ekonomin har inte halkat efter alla grannar. Enligt Världsbanken växte BNP per invånare i fasta priser med ungefär 14 procent i Sverige mellan 2010 och 2025. Det är snabbare än i Norge och Finland, men långsammare än i Danmark och på Island. Produktiviteten har däremot vuxit klart långsammare sedan finanskrisen än åren före, och det delar Sverige med många andra rika länder.
Norden i fem internationella jämförelser
| Land | Mänsklig utveckling 2023, plats (värde) | Korruptionsindex 2025, poäng av 100 | PISA 2025, matematik | Lycka 2023 till 2025, plats | Demokrati 2025, plats |
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 5, delad (0,959) | 80 | 464 | 5 | 2 |
| Norge | 2, delad (0,970) | 81 | 452 | 6 | 3 |
| Danmark | 4 (0,962) | 89 | 470 | 3 | 1 |
| Finland | 12 (0,948) | 88 | 469 | 1 | 8 |
| Island | 1 (0,972) | 77 | 450 | 2 | 25 |
Källor: UNDP Human Development Report 2025 (data för 2023), Transparency International CPI 2025, OECD PISA 2025 enligt Jyväskylä universitet och Skolverket (OECD:s genomsnitt 463), World Happiness Report 2026 (snitt för 2023 till 2025) och V-Dem Democracy Report 2026 (liberal demokrati, data för 2025). Poängen säger mer än placeringarna. I toppen är skillnaderna ofta mindre än felmarginalen: Sverige, Danmark och Finland ligger statistiskt på samma nivå i PISA matematik, och Island, Danmark och Costa Rica kan ligga var som helst mellan plats 2 och 4 i lyckomätningen. Varje index mäter dessutom något eget på sitt eget sätt.
-
Har Sverige vuxit långsammare än grannarna?
Både ja och nej. Mellan 2010 och 2025 växte BNP per invånare med ungefär 14 procent i Sverige, mot ungefär 21 i Danmark, 19 på Island, 12 i Norge och 3 i Finland. Produktivitetskommissionen konstaterar att produktiviteten har vuxit betydligt långsammare sedan finanskrisen än åren före. De viktigaste orsakerna är sannolikt globala, men kommissionen pekar också på svenska faktorer som regelbördan, bostadsmarknaden och välfärdskriminaliteten.
Världsbanken, World Development Indicators. Produktivitetskommissionen (2025), SOU 2025:96 Fler möjligheter till ökat välstånd.
-
Varför föll Sverige i PISA?
Ingen enskild reform förklarar fallet. IFAU gick igenom 1990-talets skolreformer och fann att resultaten började sjunka redan innan kommunaliseringen, skolvalet och friskolorna rimligen kunde ha påverkat eleverna, och att fallet syns redan på mellanstadiet. Skolvalet och friskolorna verkar ha höjt snittet något men också ökat sorteringen av elever. Skolverket påpekar att en del av uppgången 2015 och 2018 kan bero på att eleverna var mer motiverade att anstränga sig på provet.
Holmlund med flera (2014), IFAU rapport 2014:25. Skolverket (2023), PISA 2022.
-
Hur kom Sverige till låg korruption?
Forskarna gick igenom rättegångar mot ämbetsmän för tjänstefel mellan 1720 och 1850. De drar slutsatsen att det inte var krigen i sig som drev fram en hederlig förvaltning, utan nederlaget mot Ryssland 1809 och den nya författningen och det nya styret som följde.
Teorell och Rothstein (2015), Scandinavian Political Studies.
-
Varför är de nordiska länderna så lyckliga?
Forskarna pekar på välfärdsstaten, myndigheter som fungerar väl, hög tillit mellan människor och en stark känsla av att själv få styra sitt liv. Vädret och att länderna är små eller lika varandra förklarar däremot lite, och det är oklart om små inkomstskillnader spelar någon roll.
Martela, Greve, Rothstein och Saari (2020), World Happiness Report 2020.
-
Gör hög tillit länderna rikare?
Det finns stöd för det. En studie mätte tilliten hos ättlingar till invandrare i USA, eftersom den speglar tilliten i förfädernas hemländer. Den fann att tillit hade en stor effekt på tillväxten i världen under 1900-talet. Metoden har kritiserats: med mer pålitliga omgångar av enkätdata blir sambandet mellan den ärvda tilliten och tilliten i hemlandet betydligt svagare.
Algan och Cahuc (2010), American Economic Review. Müller, Torgler och Uslaner (2012), Economics Bulletin.
-
Hur pålitliga är rankingarna av länder?
Man ska läsa dem försiktigt. Index som väger ihop många mått har många delar som den som gör indexet själv väljer, och det är ofta oklart vad placeringen betyder och om den håller om man väger annorlunda. World Happiness Report anger därför också ett spann av möjliga placeringar för varje land, inte bara en plats.
Ravallion (2012), World Bank Research Observer. World Happiness Report 2026, kapitel 2.
-
Är den svenska demokratin fortfarande i världstoppen?
Ja. Danmark, Sverige och Norge har de högsta värdena i V-Dems index för liberal demokrati 2025. Sverige och Norge har samma värde, 0,85, mot 0,88 för Danmark, och skillnaden är mindre än osäkerheten i måttet. Finland kommer på åttonde plats och Island på tjugofemte.
V-Dem Institute (2026), Democracy Report 2026.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Världsbanken, World Development Indicators (BNP, tillväxt, arbetslöshet, Gini, livslängd), Worldwide Governance Indicators (rättsstat, förvaltning) och EdStats (PISA). CC BY 4.0.
- Our World in Data, som bearbetar V-Dem (liberal demokrati, CC BY-SA 4.0), UNDP (HDI och ojämställdhetsindex, CC BY 3.0 IGO), Transparency International (korruption) och Global Carbon Budget (koldioxid). CC BY 4.0.
- Längre bakåt: Maddison Project Database 2023 (BNP och tillväxt före 1990, CC BY 4.0), Our World in Data:s historiska livslängd (Riley, Clio Infra, Human Mortality Database och FN, före 1960) och Världsbankens nationella arbetslöshetstal (före 1991). Varje skarv är en streckad linje i diagrammet.
- Bara Sveriges plats, läst ur respektive rapport: WEF Global Gender Gap, WIPO Global Innovation Index, EIGE, Reportrar utan gränser, World Happiness Report, Brand Finance Global Soft Power Index och Anholt-Ipsos Nation Brands Index.
- Regeringarna: regeringen.se och riksdagen.se.
Plats räknas bland de länder som har ett värde det året (Världsbankens länder, inga regioner). Ett år räknas bara när minst 25 länder har värde. EU, median = mittersta platsen bland EU:s 27 nuvarande länder.