Handel, export och import: vad Sverige säljer, till vem och vad tullarna gör
Kort svar: Sverige sålde varor för 2 038 miljarder kronor och tjänster för 1 321 miljarder kronor till utlandet 2025. Exporten motsvarar ungefär hälften av BNP, dubbelt så mycket som 1970. Bytesbalansen har gått med överskott varje år sedan 1994. Maskiner och fordon är den största varugruppen, och Norge, Tyskland, USA, Danmark och Finland köper mest. Tre län, Västra Götaland, Stockholm och Skåne, står för drygt hälften av varuexporten. Efter USA:s tullar i april 2025 föll exporten dit, och EU och USA kom i augusti 2025 överens om ett tak på 15 procent för de flesta varor.
Mer på sajten: EU om den inre marknaden och vad Sverige betalar, Sverige i världen jämför Sverige med andra länder, Företagandet om företagen som exporterar, Den ekonomiska modellen om hur ekonomin hänger ihop och Investeringsskydd och ISDS om skiljedomarna i investeringsavtalen.
Handels- och bytesbalansen över tid.
Handelsbalansen är varuexporten minus varuimporten, tjänstebalansen samma sak för tjänster. Bytesbalansen lägger till löner, räntor och utdelningar till och från utlandet och transfereringar som EU-avgiften och biståndet. Ett överskott betyder att Sverige tjänar mer på utlandet än det gör av med där, och sparar mellanskillnaden i tillgångar utomlands.
SCB, betalningsbalansen (TAB1215), transaktioner i miljarder kronor, löpande priser.
Exporten som andel av BNP.
Export och import av varor och tjänster delade med BNP, i löpande priser. Andelen säger hur öppen ekonomin är, inte hur mycket exporten bidrar till BNP: en stor del av exporten innehåller importerade delar.
Små länder handlar mer med omvärlden än stora. Tabellen jämför med grannländerna, några stora ekonomier och genomsnitten för EU, OECD och världen.
| Land | 2000 | Senast | År |
|---|
SCB, nationalräkenskaperna (TAB5621), löpande priser. Jämförelsen: Världsbanken, World Development Indicators (NE.EXP.GNFS.ZS), CC BY 4.0.
Vad Sverige säljer och köper.
Varuhandeln och tjänstehandeln i miljarder kronor. Tjänsterna är allt från licenser och dataprogram till transporter, konsulter och utländska turisters resor i Sverige.
Varorna efter varugrupp, 2025
| Varugrupp | Export | Andel | Import | Export sedan 2015 |
|---|
Tjänsterna efter slag, 2025
| Tjänst | Export | Import | Netto |
|---|
SCB, utrikeshandel med varor (TAB5390, TAB1643, varugrupper enligt SITC rev. 3, bortfallsjusterat) och utrikeshandel med tjänster (TAB5148), löpande priser.
Vilka länder Sverige handlar med.
Andelen av varuexporten eller varuimporten per land, för de sex största det senaste året. Exporten räknas efter landet där varan ska användas, importen efter landet den skickades från, så import via Nederländerna och Tyskland kan ha tillverkats någon annanstans.
| Land | Miljarder kronor 2025 | Andel 2025 | Andel 2000 |
|---|
SCB, varuexport och varuimport per handelspartner (TAB3195), bortfallsjusterat, löpande priser.
Exporten per län.
SCB fördelar varuexporten på län efter var företagens anställda arbetar. Exporten från ett företag med huvudkontor i Stockholm och fabrik i Västerbotten delas alltså efter de anställda. Omkring en tiondel av exporten går inte att placera i något län och ingår inte i tabellen, och inte heller företag med liten export till andra EU-länder. Per invånare exporterar Blekinge mest, följt av Västra Götaland och Norrbotten.
| Län | 2015 | 2025 | Andel 2025 | Sedan 2024 | Sedan 2015 |
|---|
Kommerskollegium, Svensk export per län, uppdaterad 2 september 2026, ur SCB:s utrikeshandelsstatistik kopplad till företagsregistret. Miljarder kronor, löpande priser. Uppsala 2022 är röjandeskyddat.
Direktinvesteringar in och ut.
En direktinvestering är ett ägande på minst tio procent i ett företag i ett annat land. Diagrammet visar de samlade tillgångarna: vad svenska företag äger i dotterbolag utomlands och vad utländska ägare har i Sverige.
Tabellen visar de utländska investeringarna i Sverige efter landet där den yttersta ägaren finns, inte landet där holdingbolaget är registrerat.
| Ägarens land | Miljarder kronor 2024 | Andel |
|---|
SCB, direktinvesteringar (TAB4405, TAB6754), miljarder kronor vid årets slut.
USA:s tullar 2025 och exporten dit.
I april 2025 införde USA tilläggstullar på import från nästan alla länder. Diagrammet visar varuexporten till USA per månad.
Avtalet mellan EU och USA
EU och USA nådde en politisk överenskommelse 27 juli 2025 och ett gemensamt uttalande 21 augusti. USA tar högst 15 procent i tull på nästan alla varor från EU, den vanliga tullen inräknad. EU tar bort sina tullar på industrivaror från USA; förordningarna antogs i juni 2026 och gäller från 1 juli 2026 till och med 2029.
Kommerskollegium, Handeln mellan USA och EU, 2026
Domstolen och de nya tullarna
I februari 2026 underkände USA:s högsta domstol de tullar som byggde på nödlagen IEEPA. USA införde då en tillfällig tull på 10 procent och från 24 juli 2026 en tull på 10 procent på de flesta varor med stöd av en annan lag.
Kommerskollegium, Handeln mellan USA och EU, 2026
Egna tullar per bransch
Utöver den allmänna tullen har USA särskilda tullar med hänvisning till säkerhet: 50 procent på stål, aluminium och koppar, 25 procent på halvledare och tunga fordon, 15 procent på bilar och bildelar från EU och från 31 juli 2026 15 procent på läkemedel från EU.
Kommerskollegium, Handeln mellan USA och EU, 2026
Fordon föll mest
Exporten till USA föll direkt efter april 2025 och steg något från slutet av året. Fordon minskade mest, därefter läkemedel och elektronik. Kommerskollegium hade räknat med en minskning på omkring 16 procent, och för april till november 2025 blev det ungefär så.
Kommerskollegium, Sveriges handel med USA, 2026; SVT, intervju med Kommerskollegiums analytiker, december 2025
SCB, varuexport per handelspartner och månad (TAB3196), miljarder kronor, löpande priser. Månadssiffrorna revideras.
EU:s handelsavtal.
Sverige förhandlar inte egna handelsavtal; det gör EU för alla medlemsländer. Ett frihandelsavtal sänker eller tar bort tullar och kan också gälla tjänster, offentlig upphandling och regler. Tabellen visar läget för EU:s viktigaste avtal hösten 2026.
| Partner | Läge |
|---|---|
| Norge, Island, Liechtenstein | Del av den inre marknaden genom EES |
| Schweiz | Ett stort antal bilaterala avtal |
| Storbritannien | Handels- och samarbetsavtal i kraft |
| Turkiet | Tullunion sedan 1995 |
| Ukraina | Frihandelsavtal i kraft sedan 2016 |
| Kanada (Ceta) | Till största delen tillämpat sedan 2017 |
| Japan | I kraft sedan 2019 |
| Singapore | I kraft sedan november 2019 |
| Sydkorea | I kraft; ett avtal om digital handel förhandlas |
| Vietnam | I kraft |
| Mexiko | I kraft sedan 2000; ett moderniserat avtal 2026 |
| Nya Zeeland | I kraft sedan 1 maj 2024 |
| Chile | Handelsdelen tillämpas sedan 1 februari 2025 |
| Mercosur | Tillämpas provisoriskt; prövas av EU-domstolen |
| Indien | Förhandlingarna avslutade januari 2026 |
| Australien | Förhandlingarna avslutade mars 2026 |
| Indonesien | Politisk överenskommelse |
| Filippinerna | Överens om huvuddelarna |
| Malaysia, Thailand, Förenade arabemiraten | Förhandlingar pågår |
| USA | Politisk överenskommelse om tullar 2025, inget frihandelsavtal |
| Kina | Handel enligt WTO:s regler; investeringsavtalet vilande |
Kommerskollegium, EU:s handelsavtal, läst oktober 2026.
Vad partierna vill med handelspolitiken.
Alla riksdagspartier stöder i grunden att Sverige handlar med omvärlden. De skiljer sig i hur mycket krav på miljö, klimat och mänskliga rättigheter ett handelsavtal ska ställa, och i synen på enskilda avtal som Mercosur.
| Parti | Förslag | Källa |
|---|---|---|
| Regeringen (M, KD, L) och SD | Driver på för fler frihandelsavtal i EU. Bistånds- och utrikeshandelsministern uppmanade EU att slutföra avtalet med Mercosur. | Regeringen, pressmeddelande november 2024 |
| Liberalerna | Sverige ska vara en ännu tydligare röst för frihandel i EU och i världen. | Motion 2025/26:3809 |
| Socialdemokraterna | Fri och rättvis handel och nya frihandelsavtal. Ett stöd för företag som drabbas av tullar, att EU slopar eller sänker tullar på insatsvaror och krav på mänskliga rättigheter i EU:s avtal. | Motion 2025/26:3593 |
| Centerpartiet | Motverka protektionism och arbeta för öppenhet och frihandel, med höga krav på miljö och mänskliga rättigheter i frihandelsavtalen. | Motion 2025/26:3729 |
| Vänsterpartiet | Bindande miljö- och klimatkrav i alla EU:s handelsavtal, inga avtal med länder utanför Parisavtalet och inga tvistlösningar där företag kan stämma stater. | Motion 2025/26:3988 |
| Miljöpartiet | EU:s handelspolitik ska vara strategisk och styras av värderingar, med klimat och mänskliga rättigheter som villkor. | Motion 2025/26:4189 |
Riksdagens öppna data, motioner riksmötet 2025/26, och regeringen.se. Hur partierna röstade om Mercosur i Europaparlamentet står på EU.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Betalningsbalansen, nationalräkenskaperna, varu- och tjänstehandeln, handelspartnerna och direktinvesteringarna: SCB:s statistikdatabas, CC BY 4.0.
- Exporten per län, tullarna och handelsavtalen: Kommerskollegium, den statliga myndigheten för handelspolitik.
- Jämförelsen med andra länder: Världsbanken, World Development Indicators, CC BY 4.0.
- Partierna: riksdagens öppna data, motioner, och regeringen.se.
Serierna hämtades i oktober 2026.