Hur uppkopplat är Sverige, och vem står utanför?
Kort svar: Den 1 oktober 2025 kunde 98,2 procent av hushållen och arbetsställena få minst 1 gigabit per sekund via fiber eller kabel-tv, enligt PTS, så målet på 98 procent till 2025 är nått. I glesbygden är det 88 procent. Att kunna få fiber är inte samma sak som att ha det: 61 procent har ett abonnemang på fast bredband. 97 procent av svenskarna använder internet, men bland dem över 75 år gör var femte det inte.
Mer om samma frågor: Landsbygd och stad visar avståndet till service, Infrastruktur vägarna och kollektivtrafiken, Sverige i världen hur Sverige står sig mot andra länder och Äldreomsorgen villkoren för dem som är äldst.
Fibern har nått nästan alla, men inte glesbygden.
Regeringens bredbandsstrategi från 2016 satte målet att 98 procent av hushållen och företagen skulle ha tillgång till minst 1 Gbit/s 2025. Det klarades redan 2023. I tätorterna är fibern i stort sett utbyggd, medan andelen i glesbygden har gått från hälften 2018 till nästan nio av tio 2025. Välj en kommun högst upp för att jämföra med riket.
Andel hushåll som har eller kan få minst 1 Gbit/s den 1 oktober varje år, i procent. Kan få betyder att fibern eller kabel-tv-nätet finns i eller alldeles intill byggnaden, även om ingen beställt något. Glesbebyggt är utanför tätorter och småorter; i storstadskommuner bor så få där att andelen hoppar mellan åren. Minst 100 Mbit/s räknas på hushållen till 2014 och på befolkningen från 2021, och rikets värde för 2025 visas inte eftersom det är avrundat till 100.
De 15 kommuner där färre kan få 1 Gbit/s.
155 av de 290 kommunerna har nått 98 procent. Längst kvar har mest glest befolkade kommuner i Norrlands inland, som Pajala, Arjeplog och Strömsund, där en större del av hushållen bor utanför tätorterna.
Andel hushåll med tillgång eller möjlighet till minst 1 Gbit/s den 1 oktober 2025.
Möjlig, indragen och betald är tre olika saker.
PTS räknar tillgång som att nätet finns tillräckligt nära för att byggnaden ska kunna anslutas. Färre har kabeln indragen, och ännu färre betalar för ett abonnemang. Bland hushållen som kan få 1 Gbit/s uppskattar PTS att 27 procent inte använder möjligheten: en del har inte anslutit huset, andra har en anslutning men inget abonnemang.
| Hushåll och arbetsställen, 1 oktober 2025 | Andel |
|---|---|
| Kan få minst 1 Gbit/s | 98,2 % |
| Kan få minst 1 Gbit/s, glesbygd | 88,1 % |
| Har fast bredband indraget i byggnaden | 86 % |
| Har ett abonnemang, uppskattat | 61 % |
PTS bredbandskartläggning 2025 (PTS-ER-2026:11). Tabellen räknar hushåll och arbetsställen tillsammans, diagrammet ovan bara hushållen, så siffrorna skiljer sig något.
Hur snabbt det går när folk själva mäter.
Bredbandskollen är Internetstiftelsens mätverktyg, där vem som helst kan testa sin uppkoppling. Snittet för nedladdning har ökat varje år sedan 2021, både i webbläsaren och i mobilappen. Det speglar vilka abonnemang folk har och vilka som mäter, inte bara vad nätet klarar.
Genomsnittlig nedladdningshastighet i Mbit/s bland mätningarna under året. Webbläsaren mäter oftast en fast uppkoppling via wifi, mobilappen oftast mobilnätet.
Täckning där folk bor, luckor där de reser.
Mobilnätet täcker i november 2025 nästan 90 procent av Sveriges hela yta, inklusive hav, sjöar och fjäll, med grundläggande kapacitet. I 81 procent av de befolkade områdena är kapaciteten god, men längs vägar och järnvägar bara i 63 procent. 5G når enligt EU:s mätning 99 procent av hushållen, och omkring 60 procent av mobilabonnemangen använde 5G under 2025.
| Mått | Andel | När |
|---|---|---|
| Sveriges yta med grundläggande mobiltäckning | 90 % | november 2025 (87 % året innan) |
| Befolkade områden med god kapacitet | 81 % | november 2025 |
| Vägar och järnvägar med god kapacitet | 63 % | november 2025 |
| Hushåll med 5G-täckning | 98,6 % | 2024, EU-mätningen |
| Mobilabonnemang som använder 5G | omkring 60 % | 2025 |
| 5G:s del av mobildatatrafiken | 30 % | 2025 |
PTS bredbandskartläggning 2025 och Svensk telekommarknad 2025; 5G-täckningen ur EU-kommissionens landsrapport om det digitala decenniet 2025. God kapacitet är omkring 50 Mbit/s enligt PTS. Mobiltäckningen mäts utomhus.
Nästan alla är uppkopplade, men inte de äldsta.
I Internetstiftelsens undersökning från början av 2025 använder 97 procent av dem som är 16 år och äldre internet, och 93 procent gör det varje dag. Den som står utanför är oftast gammal: 11 procent av pensionärerna använder inte internet, och bland dem som är 76 år och äldre är det 19 procent. Samma mönster syns i e-legitimationen, som behövs för att logga in hos banken, vården och myndigheterna.
| 2025 | Alla, 16 år och äldre | 18 till 64 år | 65 år och äldre | 76 år och äldre |
|---|---|---|---|---|
| Använder inte internet | 3 % | 11 % | 19 % | |
| Använder mobilt BankID | 99 % | 84 % | drygt 70 % | |
| Saknar digital brevlåda | 17 % | 44 % |
Svenskarna och internet 2025, Internetstiftelsen. Novus frågade 3 362 personer i januari 2025, viktat mot befolkningen. Tomma rutor redovisas inte i rapporten. Undersökningen delar inte upp internetanvändningen efter inkomst.
Över EU-snittet nästan överallt.
EU har satt mål för 2030 i programmet för det digitala decenniet, och kommissionen följer upp varje land. Sverige ligger över EU-snittet i digitala färdigheter, fiber, 5G, företagens digitalisering och offentliga e-tjänster. Under snittet ligger tillgången till den egna journalen på nätet, och färre beställer abonnemang på 1 Gbit/s. På landsbygden har 53 procent grundläggande digitala färdigheter, mot 72 procent i städerna.
| Mått | Sverige | EU |
|---|---|---|
| Grundläggande digitala färdigheter, 2023 | 66 % | 56 % |
| Fiber hela vägen in, hushåll 2024 | 86 % | 69 % |
| Mycket snabba fasta nät, hushåll 2024 | 90 % | 82 % |
| 5G-täckning, hushåll 2024 | 99 % | 94 % |
| Abonnemang på minst 1 Gbit/s, 2024 | 10 % | 22 % |
| Små och medelstora företag med grundläggande digitalisering, 2024 | 87 % | 73 % |
| Offentliga e-tjänster för medborgare, index 0 till 100 | 86 | 82 |
| Offentliga e-tjänster för företag, index 0 till 100 | 90 | 86 |
| Tillgång till den egna journalen på nätet, index 0 till 100 | 78 | 83 |
| IT-specialister, andel av de sysselsatta | 8,6 % | 5,0 % |
EU-kommissionens landsrapport för Sverige i rapporten om det digitala decenniet 2025. Målen för 2030 är bland annat att 80 procent av invånarna har grundläggande digitala färdigheter och att alla hushåll har gigabitnät. Mer om hur Sverige står sig mot andra länder på Sverige i världen.
Staten ger ut en egen e-legitimation.
95 procent av internetanvändarna använder en e-legitimation, enligt Internetstiftelsen. Hittills har den kommit från bankerna och andra privata utgivare. I januari 2026 föreslog regeringen en statlig e-legitimation som Polisen ger ut på ett fysiskt kort, med den högsta tillitsnivån. Den ska gå att få från 9 års ålder, tas fram tillsammans med Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och göra det lättare för den som i dag står utan e-legitimation. Lagen föreslås gälla från den 1 december 2026.
Regeringens pressmeddelande den 23 januari 2026 och Svenskarna och internet 2025.
Butiker och apotek ska ta emot kontanter.
De flesta betalar med kort eller mobil, men den som inte kan eller vill behöver kunna använda kontanter. Riksdagen beslutade den 27 maj 2026 om regeringens förslag i proposition 2025/26:199. Riksbanken rekommenderar att alla hushåll har flera sätt att betala och att handeln tar emot kontanter för köp upp till 10 000 kronor.
| Vad | Så blir det |
|---|---|
| Livsmedelsbutiker och apotek | Ska som huvudregel ta emot kontanter i bemannade kassor. Undantag finns för personalens säkerhet och om kostnaden blir för stor (lag 2026:769). |
| Insättning av kontanter | Konsumenter ska kunna sätta in kontanter i hela landet (ändring i betaltjänstlagen, lag 2026:770). |
| Bankerna | De största bankerna har sedan den 1 januari 2021 skyldighet att erbjuda kontanttjänster. |
| Myndigheter och kommuner | Riksdagen vill att regeringen utreder om vissa offentliga tjänster också ska omfattas. |
| Ikraftträdande | Föreslaget till den 1 juli 2026. |
Proposition 2025/26:199, finansutskottets betänkande 2025/26:FiU39 och Riksbankens sidor om betalningsvanor.
De flesta incidenter är misstag, inte angrepp.
- Under 2024 rapporterades 319 it-incidenter till MSB. Bara 163 av omkring 900 organisationer som är skyldiga att rapportera gjorde det, och 21 procent av incidenterna kom via en leverantör.
- För 2025 kom 266 rapporter till Myndigheten för civilt försvar, som tog över MSB:s uppgifter den 1 januari 2026. 10 procent var cyberangrepp mot 20 procent året före, nästan hälften gällde leverantörer, och misstag och systemfel var vanligast. Myndigheten skriver att mörkertalet är stort.
- Cybersäkerhetslagen (2025:1506) gäller från den 15 januari 2026 och inför EU:s NIS2-direktiv. Fler verksamheter, också kommuner och regioner, ska skydda sina system och rapportera incidenter.
- Regeringen satsar 300 miljoner kronor 2026, 350 miljoner 2027 och 400 miljoner 2028 på Nationellt cybersäkerhetscenter vid FRA och på kommunernas och regionernas cybersäkerhet.
MSB:s rapport om it-incidenter 2024, Myndigheten för civilt försvar i mars 2026, lagen och regeringens pressmeddelande den 9 september 2025.
Vad partierna vill.
| Parti | I korthet | Källa |
|---|---|---|
| Centerpartiet | Vill ha fiber och 5G i hela landet och en nationell strategi mot cyberhot | Centerpartiet, Digitalisering |
| Kristdemokraterna | Vill bygga ut bredbandet i hela landet och att digitaliseringen tar hänsyn till äldre och personer med intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning | Kristdemokraterna, Digitalisering |
| Liberalerna | Vill ha en nationell AI-strategi och att Europa blir mer tekniskt oberoende, också för skyddet av kritisk infrastruktur | Liberalerna, Digitalisering |
| Miljöpartiet | Vill att staten stöttar bredband och mobiltäckning där marknaden inte bygger, och att viktiga data hålls under svensk och europeisk kontroll | Miljöpartiet, AI och digitalisering |
| Moderaterna | Vill klassa bredband som nationell infrastruktur, låta stadsnät bygga över kommungränser, bygga ut 5G och sätta ett mätbart digitaliseringsmål | Moderaterna, Digitalisering |
| Socialdemokraterna | Vill ha ett starkare cyberförsvar för bland annat vården och elen och ett tydligare ansvar för staten | Socialdemokraterna, Cybersäkerhet |
| Sverigedemokraterna | Vill värna kontanterna | Sverigedemokraterna, Vad vi vill |
| Vänsterpartiet | Vill att fler verksamheter ska ta emot kontanter, bland annat kaféer, restauranger, bensinstationer, klädbutiker och kollektivtrafiken | Riksdagen, FiU39 reservation 5 |
Sammanfattat ur partiernas egna sidor och riksdagens betänkande, hämtade i oktober 2026. Mer om varje parti på Partierna.
Kommun för kommun.
Andelen hushåll som kan få fast bredband och den uppmätta hastigheten, senaste året. Sorterat efter namn.
| Kommun | 1 Gbit/s, % | 1 Gbit/s tätbebyggt, % | 1 Gbit/s glesbebyggt, % | Minst 100 Mbit/s, % | Nedladdning i webbläsaren, Mbit/s | Nedladdning i mobilappen, Mbit/s |
|---|
Andelarna gäller den 1 oktober 2025, hastigheterna är snittet av Bredbandskollens mätningar under 2025. Andelen i glesbebyggt område är osäker i kommuner där få bor utanför tätorterna.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Källa: Kolada. PTS andelar med 1 Gbit/s, totalt, i tätbebyggt och glesbebyggt område, och minst 100 Mbit/s, samt Bredbandskollens uppmätta hastigheter, per kommun 2010–2025.
- Källa: PTS bredbandskartläggning 2025 och uppföljningen av bredbandsstrategin. Abonnemang och mobiltäckning.
- Källa: Internetstiftelsen, Svenskarna och internet 2025.
- Källa: EU-kommissionen, rapporten om det digitala decenniet 2025 med landsrapporten för Sverige.
- Källa: Regeringen, statlig e-legitimation och nationell satsning på cybersäkerhet.
- Källa: proposition 2025/26:199, betänkande 2025/26:FiU39 och Riksbanken, betalningsvanor.
- Källa: MSB, it-incidenter 2024, Myndigheten för civilt försvar, incidenter 2025 och cybersäkerhetslagen (2025:1506).
- Inte med: hur många som har BankID och hur stor del av köpen som betalas kontant, eftersom vi inte hittat siffrorna i en källa vi kan kontrollera.
Inget är uppskattat av oss.