Hur mycket pension får man, och hur är det att bli gammal i kommunen?

Garantipensionen äter upp en låg inkomstpension

Källa: Pensionsmyndigheten, Garantipension, belopp före skatt för en ensamstående som bott 40 år i Sverige, enligt sidan uppdaterad 14 oktober 2026. Upp till 6 216 kronor dras garantipensionen av krona för krona, därefter med 48 procent av det som ligger över. Inkomstpensionstillägget, högst 600 kronor, betalas bara till den som har mellan 10 166 och 19 202 kronor i inkomstgrundad pension och ingår inte i tabellen. Bostadstillägget, som också minskar när inkomsten ökar, ingår inte heller. Summorna i de två högra kolumnerna är vår egen uträkning.

1. Livsinkomstprincipen: lönen räknas, inte åren

   Varje krona man tjänar ger pensionsrätt, och den allmänna pensionen bygger på summan av hela livets inkomster. Därför ger 43 år med låg lön, deltid eller avbrott för små barn mindre än färre år med högre lön. År 2024 var kvinnors medianpension 82 procent av mäns, 229 600 mot 279 400 kronor om året före skatt. Gapet är minst i den allmänna pensionen, 89 procent, och störst i tjänstepensionen, 61 procent, eftersom den följer den lön som faktiskt betalats ut.

   SCB (2026), Kvinnors pensioner är lägre än mäns. Kirs och Johannisson (2022), Kan pensionerna bli mer jämställda?, Pensionsmyndigheten.

2. Samma avgift sedan 1999, fler år att dela på

   Avgiften till den allmänna pensionen har varit 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten sedan 1999, varav 16 till inkomstpensionen och 2,5 till premiepensionen. Räknat på lönen blir det 17,21 procent. Samtidigt lever vi längre, och pensionskapitalet delas med ett delningstal som följer den väntade livslängden. För den som var född 1938 och gick i pension vid 65 var talet 15,56. För den som är född 1960 är det 17,07 vid samma ålder, så samma kapital ger ungefär 9 procent mindre i månaden. Någon höjd avgift är inte beslutad. Pensionsavgiftsutredningen räknade 2025 på 18,5 procent av lönen och fann att det på lång sikt kan höja den allmänna pensionen med ungefär 7 procent men knappt märks de första åren. Pensionsgruppen skickade analysen på remiss i juni 2026.

   SOU 2025:41, Pensionsnivåer och pensionsavgiften. Pensionsmyndighetens föreskrifter om delningstal, PFS 2002:11 och PFS 2021:6. Regeringskansliet (2026), Pensionsgruppen överens.

3. Samordningen: grundskyddet trappas av

   Garantipensionen fyller ut en låg inkomstpension men minskar när den egna pensionen ökar, och bostadstillägget gör detsamma. Den som har 6 216 kronor i inkomstgrundad pension får därför lika mycket sammanlagt som den som aldrig har arbetat, och vid 9 840 kronor är skillnaden 1 884 kronor i månaden före skatt. Först vid 18 241 kronor upphör garantipensionen. Tabellen ovan visar stegen.

   Pensionsmyndigheten, Garantipension, räkneexemplen på sidan.

4. Höjda åldrar och riktåldern

   Den lägsta åldern för allmän pension höjdes från 61 till 62 år 2020 och till 63 år 2023, och garantipensionen gick samma år från 65 till 66 år. Sedan 2026 följer åldrarna en riktålder som är 67 år för den som är född 1960 till 1966 och väntas bli 68, 69 och sedan 70 år för senare årskullar. Garantipension och bostadstillägg kan först betalas ut vid riktåldern. Den som har ett slitsamt yrke och inte orkar arbeta längre, men inte heller får sjukersättning eller a-kassa, lever då fler år på enbart sin egen inkomstpension. Pensionsmyndigheten bedömde att upp till en fjärdedel av befolkningen förlorar ekonomiskt på en riktålder, främst de med låg lön, och att kvinnor är fler bland dem.

   Pensionsmyndigheten, Riktålder för allmän pension. Granbom och Norrby (2016), Vilka grupper gynnas eller missgynnas av en höjd pensionsålder?, Pensionsmyndigheten.

5. Lägre andel av lönen, och en broms

   Den allmänna pensionen var tänkt att ge omkring 56 procent av lönen. Med riktåldern väntas den ge 51 till 53 procent från 2026. Nivån föll länge eftersom livslängden steg utan att pensionsåldern följde med. År 2024 fick nyblivna pensionärer med medelinkomst i median 50 procent av lönen i allmän pension om de var kvinnor och 53 procent om de var män. Därtill finns balanseringen, kallad bromsen: blir pensionsskulderna större än tillgångarna, till exempel för att lönerna växer långsamt eller färre arbetar, räknas pensionerna upp mindre. Bromsen sänkte inkomstpensionerna 2010, 2011 och 2014.

   SOU 2025:41, Pensionsnivåer och pensionsavgiften. Berlin Jarhamn och Kirs (2026), Nyblivna pensionärers kompensationsgrader. Prop. 2014/15:125, En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna.

6. Reformerna, och kritiken mot dem

   Sedan 2021 har pensionerna för dem med lägst inkomst höjts i flera steg. Inkomstpensionstillägget infördes i september 2021 och ger upp till 600 kronor i månaden till den som har arbetat länge med låg lön. I augusti 2022 höjdes garantipensionen med upp till cirka 1 000 kronor i månaden, och fribeloppet i bostadstillägget höjdes så att höjningen inte åts upp. Omkring en miljon pensionärer fick mer. Höjningen ersatte ett tidigare förslag om ett garantitillägg i bostadstillägget. Kritikerna menar att grundskyddet nu når så högt att skillnaden mellan att ha arbetat och inte ha arbetat krymper, och IFAU varnade för att det i vissa fall kunde löna sig sämre att ha arbetat. Försvararna, bland dem pensionärsorganisationerna, menar att de lägsta pensionerna var för låga att leva på, och SPF Seniorerna ville höja garantipensionen och bostadstillägget direkt. I juni 2026 enades Pensionsgruppen om att utreda hela grundskyddet.

   Pensionsmyndigheten, Inkomstpensionstillägg och Effekter av lagändringen för garantipension och bostadstillägg augusti 2022. Remissvar på Ds 2022:3 från IFAU och SPF Seniorerna. Svenskt Näringsliv (2024), Nu lönar det sig mindre att jobba.

Avsnittet beskriver hur reglerna slår för många och bygger inte på något enskilt fall. Beloppen gäller den allmänna pensionen. Tjänstepension och eget sparande kommer utöver.

Pension och fattigdomsrisk bland äldre i Norden

Källor: OECD, Pensions at a Glance 2025 (nettopension för den som börjar arbeta 2024 med genomsnittslön och arbetar ett helt liv, lagstadgad pension och de avtalspensioner som nästan alla omfattas av), Eurostat tabell ilc_li02 (andel med disponibel inkomst under 60 procent av landets medianinkomst, hämtad 2026-10-27), Pensionsmyndigheten, Stortinget, Folketinget, Eläketurvakeskus och Nordiska ministerrådets Info Norden. Fattigdomsrisken är relativ till varje lands egen medianinkomst, så den visar hur långt efter de äldre ligger och inte hur mycket de har. OECD:s siffror är beräknade typfall för framtida pensionärer och inte vad dagens pensionärer får.

1. Arbetar folk längre när pensionsåldern höjs?

   Lite grann. När den lägsta åldern för allmän pension höjdes från 62 till 63 år 2023 tog uppskattningsvis 11 procentenheter färre ut pension vid 62, men andelen som arbetade ökade bara med cirka 3 procentenheter. En del fick i stället sjukpenning eller ersättning från a-kassan. Höjningen av åldern för garantipension från 65 till 66 år ökade sysselsättningen med drygt en procentenhet. I Norge ledde 2011 års reform, där man fick behålla hela pensionen och samtidigt arbeta, till ungefär 7 timmar mer arbete i veckan vid 63 års ålder.

   ISF (2025), Effekter av höjda åldersgränser i pensionssystemet, rapport 2025:12. Schaftenaar och Sundén (2025), Fler äldre i arbete?, Pensionsmyndigheten. Hernæs, Markussen, Piggott och Røed (2016), Journal of Public Economics.

2. Varför får kvinnor lägre pension?

   Framför allt för att pensionen bygger på hela livets inkomster, och kvinnor har i genomsnitt lägre lön och arbetar oftare deltid. Skillnaden i allmän pension har krympt till 20 procent (2021). Räknar man in tjänstepension och andra inkomster har pensionerade kvinnor nästan 30 procent lägre disponibel inkomst än män (2019). Garantipension och bostadstillägg jämnar ut en del. Även om arbetslivet blev helt jämställt i dag skulle det ta 40 till 50 år innan nya pensioner blev det.

   Kirs och Johannisson (2022), Kan pensionerna bli mer jämställda?, Pensionsmyndigheten.

3. Hur mår man av att gå i pension?

   Det kan vara bra för hälsan, åtminstone i vissa yrken. När anställda i Försvarsmakten från 55 år fick ett erbjudande om att gå i pension tidigt minskade både dödligheten och sjukhusvården bland dem mellan 56 och 70 år. Studien gäller en enda yrkesgrupp, så resultatet går inte att föra över på alla.

   Hallberg, Johansson och Josephson (2015), Journal of Health Economics.

4. Blir äldreomsorgen bättre eller sämre när privata företag driver den?

   Det beror på vem som äger. När kommuner öppnade äldreomsorgen för privata utförare mellan 1990 och 2009 sjönk dödligheten bland de äldre, och förbättringen hängde ihop med ökad konkurrens. En senare studie av 2 639 särskilda boenden mellan 2012 och 2019 fann att boenden som drivs av riskkapitalbolag och börsnoterade koncerner klarade sig sämre på de flesta kvalitetsmått än andra privata bolag och ideella utförare.

   Bergman, Johansson, Lundberg och Spagnolo (2016), Journal of Health Economics. Broms, Dahlström och Nistotskaya (2024), Journal of Public Administration Research and Theory.

5. Vad händer när färre får plats på äldreboende?

   Familjen tar över. Mellan 2000 och början av 2010-talet försvann var fjärde plats på särskilt boende, och hemtjänsten växte inte tillräckligt för att väga upp det. I stället ökade hjälpen från vuxna barn i alla grupper. Döttrar hjälpte framför allt äldre med kortare utbildning, medan äldre med längre utbildning oftare fick hjälp av söner eller köpte hjälp privat. Arbetarklassens döttrar påverkas mest av neddragningarna.

   Ulmanen och Szebehely (2015), International Journal of Social Welfare. Socialstyrelsen (2026), Vård och omsorg för äldre, lägesrapport 2026.

6. Hur påverkas anhöriga, oftast döttrar, när omsorgen dras ner?

   Det märks på jobbet. När Norge byggde ut hemtjänsten efter en reform 1998 minskade de långa frånvaroperioderna från arbetet bland döttrar till ensamstående äldre föräldrar, mest bland döttrar utan syskon. Hos söner syntes ingen effekt. Det tyder på att offentlig omsorg kan ersätta döttrarnas hjälp, så att döttrarna kan arbeta mer när omsorgen byggs ut.

   Løken, Lundberg och Riise (2017), Journal of Human Resources.

7. Gäller den nordiska omsorgen fortfarande alla?

   Mindre än förr. I alla fyra länder som studerades har äldreomsorgen blivit mindre generell, men mer i Finland och Sverige än i Danmark och Norge. Fler får omsorg av vinstdrivande företag, mer hjälp kommer från familjen och fler betalar själva. Det har skett utan att rättigheterna formellt tagits bort, men det hotar den utjämning mellan klasser och mellan kvinnor och män som de nordiska välfärdsstaterna har stått för.

   Szebehely och Meagher (2018), Journal of European Social Policy.

8. Klarar pensionssystemet att vi lever längre?

   Ja, ekonomiskt, men priset tas ut i pensionens storlek. Inkomstpensionen delas upp efter hur många år den väntas betalas ut, så ett längre liv ger lägre belopp varje månad om man inte går i pension senare. Vid utgången av 2025 var tillgångarna i inkomstpensionen 15 procent större än skulderna. Pensionsnivåerna föll länge men har vänt uppåt sedan åldersgränserna höjdes 2023, eftersom fler skjuter upp sitt uttag.

   Pensionsmyndigheten (2026), Orange rapport 2025. Berlin Jarhamn och Kirs (2026), Nyblivna pensionärers kompensationsgrader.