Södermanlands län

Södermanland är ett län där Stockholms inflytande tunnas ut åt sydväst. Längs Mälaren och Sörmlandskusten ligger småstäder som Strängnäs, Trosa och Nyköping. Längre in, mot Flen, Katrineholm och Vingåker, tar skog, sjöar och landsbygd över. Runt 300 000 människor bor här, fördelade på nio kommuner som skiljer sig mer från varandra än länsnamnet låter påstå. Och nästan överallt är frågan densamma: hur långt är det till Stockholm, och vad får man för pengarna på vägen dit?

Kust och Mälaren mot bruk och inland

De välbeställda kommunerna ligger vid vattnet och nära huvudstaden. Trosa har högst medianinkomst i länet, drygt 383 000 kronor, och lägst arbetslöshet. Strängnäs är länets snabbast växande kommun, med en befolkning som ökat med drygt tre procent de senaste åren, och där är utbildningsnivån högst. Gnesta och Nyköping ligger i mitten, med inkomster strax över rikssnittet för kommunerna.

Längst ner i tabellen står Flen, med en median på knappt 300 000 kronor, länets högsta arbetslöshet och en befolkning som krympt med nästan sex procent. Vingåker och Katrineholm ligger också klart under rikets nivå. Flen har dessutom länets äldsta befolkning, Eskilstuna den yngsta. Som helhet ligger länet under rikssnittet på inkomster och utbildning, och har den högsta arbetslösheten av landets 21 län.

Pendling, jobb och tåg

Mycket av länet pendlar. Trosa och Gnesta skickar iväg mer än hälften av sina förvärvsarbetande till andra kommuner, Strängnäs närmare hälften. Tåget mot Stockholm tar ungefär en timme från Eskilstuna och under timmen från Strängnäs, och i Gnesta går pendeltåget. Trosa har ingen tågstation i själva staden, bara i Vagnhärad, så där är det buss som gäller.

Oxelösund drar tvärtom in pendlare, eftersom stålverket är en stor arbetsgivare, och Nyköping fungerar som arbetsnav för grannarna. Katrineholm ligger på pappret nära Stockholm, men med förseningar blir restiden längre än den ser ut, och hyresvinsten äts upp av månadskortet. Unga vuxna har det svårt i Oxelösund och i Gnesta, där de flesta jobb finns någon annanstans.

Vardag, utbud och baksidor

Eskilstuna är länets stora stad med drygt 106 000 invånare och ett fullt utbud av restauranger, biografer, teater och badhus. Nyköping är nästan lika komplett i mindre skala. I de andra kommunerna samlas allt i centralorten, och bor man på landet hör bilen till vardagen. Flen, Vingåker och Oxelösund har ett tunt utbud.

Baksidorna är tydliga. Eskilstuna har en arbetslöshet nästan lika hög som Flens, en hög andel med låg ekonomisk standard och tre stadsdelar som polisen pekar ut som utsatta områden: Skiftinge, Fröslunda och Årby. Det är också Eskilstuna som drar upp länets brottsstatistik, som ligger bland de högsta i landet. Inom Flen och Vingåker är klyftorna mellan tätort och omland stora, och utsattheten ligger i tätorterna snarare än på landsbygden. I Katrineholm skiljer sig stadsdelarna kraftigt åt. Här pekar bilden åt samma håll som i Eskilstuna: billigt boende, men med verkliga sociala utmaningar.

Det som talar för länet är bostadsmarknaden. Hus och lägenheter är billigare än närmare Stockholm, och i Strängnäs, Trosa och Gnesta finns både natur och vatten inpå knuten. Den som kan jobba på distans eller har försörjningen ordnad på annat håll kan få mycket för pengarna. Den som behöver en stark lokal arbetsmarknad bör se sig om noga, den som hyr i Katrineholm bör vara kräsen med fastighet och kvarter, och den som köper billigt i Oxelösund bör fundera på hur lätt bostaden går att sälja igen.