Hur mycket av jorden gör Sverige av med?
Kort svar: Om alla i världen levde som en genomsnittlig svensk skulle det behövas ungefär fyra jordklot, enligt Global Footprint Network, och 2026 var Sveriges överskridandedag den 4 april. Måttet är omstritt, eftersom nästan hela underskottet kommer från koldioxid. Varje svensk gör av med drygt 22 ton material om året, mer än EU:s snitt på 14 ton men mindre än finländare och norrmän. De konsumtionsbaserade utsläppen var 7,5 ton per person 2024, och sex av tio ton släpptes ut i andra länder. Avverkningen har ökat med en tredjedel sedan 1990, men skogen växer fortfarande mer än den avverkas och tar upp lika mycket koldioxid som Sverige släpper ut. Sverige står för en fjärdedel av EU:s gruvavfall men har också EU:s största andel förnybar energi och har minskat svavelutsläppen med 86 procent sedan 1990.
Mer om miljön: Klimat och energi visar utsläppen och elen kommun för kommun, Sverige i världen jämför med andra länder, Djurhållning visar köttets och mjölkens klimatavtryck, Vatten och avlopp grundvattnet och dricksvattnet, Havet och fisket övergödningen i Östersjön och torskens kollaps, Skog och skogsindustri avverkningen, kolsänkan och de rödlistade arterna och Vår ekonomiska modell förklarar hur tillväxtekonomin fungerar. De stora rovdjuren och EU:s skydd för dem står på Rovdjuren. Gruvavfallet, utsläppen och efterbehandlingen står på Gruvor och kritiska mineraler.
Hur många jordklot det skulle behövas om alla levde som vi.
Jordklot för 2026 ur Global Footprint Networks lista över ländernas överskridandedagar, som bygger på 2025 års utgåva av fotavtrycksräkenskaperna. Norge och Island finns inte med, eftersom datakvaliteten bedöms vara för låg. Världen är 365 dagar delat med de 211 dagarna fram till den globala överskridandedagen den 30 juli 2026.
Konsumtionens fotavtryck 2023 i globala hektar per person, det vill säga hektar med världens genomsnittliga biologiska produktivitet. Ur Footprint Data Foundations räkenskaper, utgåvan 2026 (CC BY-SA 4.0). Finlands konsumtionsfotavtryck publiceras inte i den utgåvan.
Biokapacitet 2023 i globala hektar per person: hur mycket skog, åker, betesmark och fiskevatten landet har, räknat med världens genomsnittliga produktivitet. Ur Footprint Data Foundations räkenskaper, utgåvan 2026 (CC BY-SA 4.0).
Det ekologiska fotavtrycket räknar om allt ett land konsumerar till den yta av mark och hav som behövs för att producera det och för att binda koldioxiden från det. Fotavtrycket per svensk var 5,2 globala hektar 2023, och jorden har 1,5 hektar per människa. Kvoten mellan dem är antalet jordklot. Sverige har gott om skog och få invånare och har därför mer biokapacitet än svenskarna gör av med, 8,3 hektar per person; Finland och Norge likaså. Danmark och Tyskland använder mer än deras egen natur ger.
Av det svenska fotavtrycket var 45 procent koldioxid, 29 procent skogsprodukter och 16 procent åkermark. Metoden är kritiserad just för koldioxiden. Nästan hela det globala underskottet kommer från att utsläppen räknas om till den skog som skulle behövas för att binda dem, medan åkermark, betesmark och fiske går ungefär jämnt upp i beräkningen; utan koldioxiden använder världen ungefär 0,7 jordklot. Kritikerna menar därför att måttet säger lite om hur marken faktiskt utarmas (Blomqvist m.fl. 2013, Giampietro och Saltelli 2014). Global Footprint Network svarar att koldioxiden är just den del av människans påverkan som naturen inte hinner ta hand om (Goldfinger m.fl. 2014).
Siffrorna ändras också mellan utgåvorna. I 2026 års utgåva räknades havens upptag av koldioxid upp, och då blir Sverige ungefär 3,4 jordklot i stället för 3,9. Global Footprint Network kallar det ett brott i serien, inte en förbättring.
Hur många ton material varje invånare gör av med.
Materialfotavtryck (RMC) i ton per invånare och år ur Eurostat (env_ac_rme, CC BY 4.0). Det räknar med alla råvaror som behövs för det landet konsumerar, också det som bryts och odlas utomlands för importen, men inte det som exporteras. Siffrorna är modellskattningar. Senaste året är 2025, för Norge 2023. Världens snitt var 13,8 ton per person 2022 enligt FN:s miljöprogram, med en annan modell.
Mer än hälften av allt material som världen använder är sand, grus och sten till byggen, en fjärdedel är biomassa som mat och trä, och resten fossila bränslen och malm. Finland och Norge ligger högt bland annat för att de bryter mycket malm och sten, och i Finland också torv, i förhållande till hur många invånarna är. Sverige ligger på samma nivå som Danmark, ungefär en och en halv gång EU:s snitt.
Svenskarnas materialfotavtryck har legat mellan 22 och 27 ton per person sedan 2008, utan någon tydlig trend förrän det sjönk 2023. Ett mål för hållbar användning som ofta nämns i forskningen är 6 till 8 ton per person.
Utsläppen i Sverige och utsläppen från det vi köper.
Ton koldioxidekvivalenter per invånare, alla växthusgaser, beräknat från SCB:s miljöräkenskaper och utsläppsstatistik (CC0) och folkmängden den 31 december. Konsumtionsbaserade utsläpp är de som uppstår i Sverige och i andra länder för det hushåll, offentlig sektor och investeringar i Sverige använder, utom det som exporteras. Territoriella är de som släpps ut inom landets gränser, utan skog och mark och utan utrikes flyg och sjöfart.
Konsumtionsbaserad fossil koldioxid i ton per person 2023, utan utrikes flyg och sjöfart, ur Global Carbon Budget 2025 via Our World in Data (CC BY 4.0). Bara koldioxid, inte metan och lustgas, och därför lägre än SCB:s siffror och inte jämförbart med dem.
De konsumtionsbaserade utsläppen var 79 miljoner ton 2024, och 48 miljoner av dem släpptes ut i andra länder, främst där varorna som Sverige importerar tillverkades. Per person har de minskat från 11,5 ton 2008 till 7,5 ton 2024. De territoriella utsläppen var 47 miljoner ton 2024, en tredjedel lägre än 1990. Naturvårdsverkets preliminära siffra för 2025 är 46,7 miljoner ton.
Räknat på koldioxid och per invånare har Sverige lägre konsumtionsbaserade utsläpp än de andra nordiska länderna och Tyskland, men högre än världens snitt. Skillnaden mot grannländerna kommer till stor del från att svensk el och fjärrvärme nästan inte släpper ut någon fossil koldioxid.
Sju gränser för vad jorden tål, delat lika per människa.
Kvoten mellan landets användning per invånare och en lika stor andel per människa av vad jorden tål, ur O'Neill m.fl. 2018, A good life for all within planetary boundaries, Nature Sustainability 1, s. 88 till 95, och studiens data på goodlife.leeds.ac.uk. Över 1 betyder att landet ligger över gränsen och står i fet stil. Uppgifterna bygger på data från tiden före studien.
De planetära gränserna är ett försök att ange hur mycket koldioxid, kväve, fosfor, vatten och mark mänskligheten kan använda utan att riskera att jordens system förändras i grunden. Forskare vid universitetet i Leeds delade gränserna lika mellan alla människor och jämförde med vad varje land använder. Sverige låg över gränsen för sex av sju mått, liksom Danmark, Finland och Norge; bara sötvattnet låg under.
En uppföljning med sex mått från 1992 till 2015 kom fram till samma sak: Sverige låg över alla sex gränserna 2015 (Fanning m.fl. 2022). I den studien krymper gränsen för koldioxid varje år i takt med den koldioxidbudget som återstår, så kvoten kan öka fast utsläppen minskar.
Hur mycket skog som avverkas, växer och skyddas.
Miljoner kubikmeter stamvolym per år. Bruttoavverkning ur Skogsstyrelsens statistik (JO0312), 2025 preliminär. Tillväxt på produktiv skogsmark utanför formellt skyddade områden ur SLU:s Riksskogstaxering, årtalet är mittåret i en femårsperiod och den senaste uppgiften gäller 2022. De två räknar inte på exakt samma areal och jämförs bäst som trender. Toppen 2005 är stormen Gudrun.
Nettoupptag av växthusgaser i hela sektorn markanvändning (LULUCF), miljoner ton koldioxidekvivalenter, ur Naturvårdsverkets statistik. Hela serien räknas om varje år, och osäkerheten är stor eftersom det handlar om små förändringar i mycket stora kolförråd.
Andel av skogsarealen med strikt skydd (FOREST EUROPE:s klasser 1.1 och 1.2) 2025, beräknat från Nordiska ministerrådets Nordic Forest Statistics 2026, tabell 19 (CC BY 4.0). Länderna rapporterar olika, så jämförelsen är ungefärlig. Danmark finns inte med i tabellen.
I Sverige avverkades 88 miljoner kubikmeter skog 2024, ungefär en tredjedel mer än 1990. Tillväxten har länge varit större än avverkningen, och virkesförrådet har ungefär fördubblats sedan 1920-talet. Två tredjedelar av avverkningen är slutavverkning, där i stort sett hela beståndet huggs ner. Hyggesfritt skogsbruk, där marken aldrig kalhuggs, bedrevs 2025 på omkring 3 procent av den produktiva skogsmarken enligt Skogsstyrelsen.
Skog och mark tog upp 54 miljoner ton koldioxidekvivalenter netto 2024, ungefär lika mycket som alla territoriella utsläpp. Upptaget minskade från 61 miljoner ton 2011 till 40 miljoner ton 2020, när avverkningen ökade och tillväxten minskade, och har sedan ökat igen. EU:s mål för Sverige är ett nettoupptag på 47 miljoner ton 2030.
6,2 procent av den produktiva skogsmarken är formellt skyddad, som naturreservat, nationalpark eller biotopskydd, och ytterligare 6,0 procent är frivilligt avsatt av skogsägarna. Mer än en tredjedel av det formella skyddet ligger i den fjällnära skogen; nedanför fjällen är andelen ungefär 4 procent. Räknat på all skog och med strikt skydd ligger Sverige på 7,8 procent, under Finland men över Norge och EU:s snitt.
Rödlistade arter
2 235 av de 5 217 arter som står på Rödlistan 2025 är beroende av skogen, och 1 100 av dem är hotade. Antalet rödlistade arter har ökat sedan 2020, men en del av skillnaden beror på bättre kunskap och ändrade bedömningar.
Kalhyggen
Det finns ingen officiell statistik över hur stor del av avverkningen som sker som kalhuggning. Siffran 97 procent som ofta nämns kommer från en riksdagsmotion, inte från statistiken.
Virkesförrådet
Det står 3 370 miljoner kubikmeter skog på den produktiva skogsmarken, dubbelt så mycket som 1926, när Riksskogstaxeringen började.
Hur mycket malm som bryts och hur mycket avfall det blir.
Miljoner ton bruten malm per år ur SGU:s Bergverksstatistik 2025, tabell 1. Järnmalm är sovrad malm, utan gråberg. Övrig malm är främst koppar, zink, bly, guld och silver.
Avfall från gruvor och annan utvinning av mineral, kilo per invånare 2022, ur Eurostat (env_wasgen, CC BY 4.0). Det mesta är gråberg, som bryts för att komma åt malmen, och anrikningssand, det som blir kvar när metallen har tagits ut.
Sverige bröt 80 miljoner ton malm 2025 i 13 metallgruvor, ungefär dubbelt så mycket som i början av 2000-talet. Sverige är EU:s största producent av järnmalm. Samma år blev det 164 miljoner ton gruvavfall enligt SGU, och 69 procent av det lades på deponi.
Enligt Eurostat stod svenska gruvor 2022 för en fjärdedel av allt gruvavfall i EU och för 77 procent av allt avfall i Sverige. En stor del kommer från Aitik utanför Gällivare, en av Europas största koppargruvor, där malmen innehåller så lite metall att nästan allt som bryts blir avfall. Vad det statliga LKAB tjänar och delar ut står på Statens bolag. Norge och Danmark ligger lågt främst för att de har få metallgruvor.
LKAB
Det statliga LKAB bryter järnmalm i Kiruna, Malmberget och Svappavaara och producerade 25,9 miljoner ton järnmalmsprodukter 2025, de flesta som pellets. Gruvorna under Kiruna och Malmberget gör att stora delar av städerna flyttas.
Boliden
Boliden malde 39 miljoner ton malm i Aitik 2025 och 3,6 miljoner ton i Garpenberg, som bryter zink, bly och silver. Aitik startade 1968 med 2 miljoner ton om året.
Kallak, Gállok
Regeringen gav i mars 2022 bearbetningskoncession för en järnmalmsgruva i Kallak utanför Jokkmokk, mot samebyarnas vilja. FN:s särskilda rapportörer hade uppmanat Sverige att säga nej. Högsta förvaltningsdomstolen lät beslutet stå 2024. Bolaget har ännu inte sökt miljötillstånd.
EU:s råvarulag
Enligt EU:s förordning om kritiska råvaror ska minst 10 procent av det EU använder av strategiska råvaror brytas inom unionen 2030. Fyra svenska projekt är utsedda som strategiska, bland dem LKAB:s sällsynta jordartsmetaller i Malmberget och Per Geijer i Kiruna och Viscarias koppargruva.
Prospektering
801 undersökningstillstånd för att leta efter mineral gällde vid slutet av 2025, mot 587 år 2021. 115 nya beviljades under året.
Där utvecklingen går åt rätt håll.
Svavlet
Utsläppen av svaveldioxid har minskat från 102 000 ton 1990 till 14 000 ton 2024, med 86 procent. Kväveoxiderna har minskat med 65 procent.
Försurade sjöar
15 procent av sjöarna var försurade 1990 och 5 procent i den senaste inventeringen 2019 till 2024, som har nya kriterier. I sydvästra Sverige är andelen fortfarande 30 procent. Nedfallet av svavel har minskat med 65 till 90 procent sedan 2001.
Förnybar energi
65 procent av energin som användes i Sverige 2025 var förnybar, den största andelen i EU, där snittet var 26 procent. 2004 var andelen 38 procent. Norge, som inte är med i EU, låg på 82 procent.
Utsläppen per person
De konsumtionsbaserade utsläppen per svensk har minskat med 35 procent sedan 2008, och de territoriella med en tredjedel sedan 1990, medan ekonomin har vuxit.
Och det som inte har det
Återvinningen av hushållsavfall var 46 procent 2024, under EU:s snitt på 49 procent. Materialfotavtrycket har knappt rört sig på femton år, och Sverige ligger över fem av de planetära gränserna med marginal.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Global Footprint Network, Country Overshoot Days 2026 och Earth Overshoot Day 2026; Footprint Data Foundation, National Ecological Footprint and Biocapacity Accounts 2026 (Lo m.fl. 2026, CC BY-SA 4.0).
- Kritiken av fotavtrycket: Blomqvist m.fl. 2013, PLoS Biology; Giampietro och Saltelli 2014 och svaret Goldfinger m.fl. 2014, Ecological Indicators.
- Eurostat (CC BY 4.0): materialfotavtryck env_ac_rme, avfall env_wasgen, förnybar energi nrg_ind_ren och återvinning cei_wm011.
- SCB (CC0): konsumtionsbaserade utsläpp ur miljöräkenskaperna (MI1301), territoriella utsläpp och luftföroreningar ur Naturvårdsverkets statistik (MI0107, MI0108) och folkmängden (BE0101). Utsläppen per person är beräknade från SCB:s siffror. Naturvårdsverket om konsumtionens utsläpp.
- Global Carbon Budget 2025 via Our World in Data (CC BY 4.0): konsumtionsbaserad koldioxid per person.
- O'Neill m.fl. 2018 och Fanning m.fl. 2022, Nature Sustainability, med data från University of Leeds: planetära gränser per land.
- Skogen: Skogsstyrelsen, avverkning, hyggesfritt och skyddad skog; SLU Riksskogstaxeringen, tillväxt och virkesförråd; SCB, skogsmark för naturvårdsändamål 2025; Naturvårdsverket, nettoupptag från markanvändning; Nordiska ministerrådet, Nordic Forest Statistics 2026 (CC BY 4.0); SLU Artdatabanken, Rödlistan 2025 (CC0); EU-förordning 2023/839 om LULUCF.
- SGU, Bergverksstatistik 2025 (Periodiska publikationer 2026:1): bruten malm, gruvavfall, gruvor och undersökningstillstånd. LKAB:s och Bolidens rapporter för 2025, Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål 3893-22 och Europeiska kommissionens beslut om strategiska projekt.