Skog och skogsindustri: avverkningen, kolsänkan och reglerna
Kort svar: Skogen täcker två tredjedelar av Sveriges land. Den växer med omkring 128 miljoner skogskubikmeter om året och ungefär två tredjedelar av det avverkas, så virkesförrådet är dubbelt så stort som på 1920-talet. Hälften av den produktiva skogsmarken ägs av enskilda personer, en fjärdedel av skogsbolagen och nästan en femtedel av staten, mest genom Sveaskog. Skogsindustrin exporterade för omkring 185 miljarder kronor 2024. Skogen tog upp 55 miljoner ton koldioxid 2024, mer än Sveriges övriga utsläpp men mindre än på 1990-talet, och den är viktig för fler rödlistade arter än någon annan landskapstyp. Hur skogen ska brukas och skyddas är omstritt, både i riksdagen och mellan Sverige och EU.
Mer på sajten: Försvaret om beredskapslagren av läkemedel och bränsle, EU om vad Sverige betalar till och får från unionen Priserna om matpriserna sedan 2019, Böndernas villkor om inkomsten, priset till bonden och kostnaderna och Havet och fisket om fångsterna och fiskeflottan.
Skogen växer mer än vad som huggs ner.
Riksskogstaxeringen mäter varje år träd på tusentals provytor över hela landet och räknar fram hur mycket skogen växer och hur mycket som försvinner, antingen genom avverkning eller för att träden dör av ålder, storm, torka och insekter. Värdena är femårsmedel, i miljoner kubikmeter skog (skogskubikmeter, stammen ovan stubben med topp och bark). Året är mittåret i femårsperioden.
Avgången ökade
Den naturliga avgången, träd som dör av ålder, storm, torka och insekter, ökade efter stormarna Gudrun 2005 och Per 2007 och efter granbarkborrens angrepp efter torkan 2018. Den virkesvolym som dör utan att avverkas räknas inte som avverkning men minskar skogens nettotillväxt.
SLU, Riksskogstaxeringen; Naturvårdsverket, nettoupptag från markanvändning
SLU, Riksskogstaxeringen, figur 1.12: total årlig tillväxt, avverkning av levande träd och naturlig avgång, all mark, femårsmedel.
Det står dubbelt så mycket virke i skogen som för hundra år sedan.
Virkesförrådet är den samlade volymen av alla levande träd. Det har vuxit sedan den första riksskogstaxeringen på 1920-talet, när skogen var hårt huggen och betad. Sedan 2005 räknas även skogen i formellt skyddade områden, som nationalparker och naturreservat, med.
SLU, Riksskogstaxeringen, figur 1.7: totalt virkesförråd av levande träd, miljoner skogskubikmeter, femårsmedel.
Det mesta virket kommer från slutavverkningar.
I trakthyggesbruket, som dominerar i Sverige sedan 1950-talet, gallras skogen några gånger medan den växer och avverkas sedan på en gång när träden har vuxit färdigt. Marken planteras eller sås igen. Gallring tar bort en del av träden så att de kvarvarande växer bättre. I hyggesfritt skogsbruk tas träd ut lite i taget, och skogen står aldrig helt kal.
Hyggesfritt på några procent av marken
Enligt Skogsstyrelsen brukades 735 000 hektar hyggesfritt 2025, mindre än fem procent av skogsmarken. Enskilda ägare stod för 475 000 hektar och övriga ägare för 260 000. Statistiken bygger på ett urval, så förändringen mellan enskilda år är osäker.
Skogsstyrelsen, åtgärder i skogsbruket (augusti 2026); definitionen i rapport 2021/8
Anmälda avverkningar
År 2025 anmäldes föryngringsavverkning på 242 000 hektar, i snitt 4,1 hektar per anmälan. Enskilda ägare anmälde 135 000 hektar och övriga ägare 107 000. Anmälan visar vad som planeras, inte vad som faktiskt huggs.
Skogsstyrelsen, avverkningsanmälningar (september 2026)
SLU, Riksskogstaxeringen, tabell 4.3: genomsnittlig årlig avverkning per huggningsart på produktiv skogsmark, femårsmedel, miljoner skogskubikmeter och tusen hektar.
Hälften av skogen ägs av privatpersoner.
Skogsstyrelsen räknar ägandet ur fastighetstaxeringen. År 2025 ägde 307 665 personer skog, färre än de 354 288 som ägde skog 1999. Bolagen och staten äger mest i Norrland, de enskilda ägarna mest i södra Sverige och på Gotland. Fördelningen per län står i tabellen längre ner.
| Ägarklass | Andel, procent | Areal, miljoner hektar |
|---|---|---|
| Enskilda personer | 49 | 11,3 |
| Privatägda aktiebolag | 25 | 5,8 |
| Statliga aktiebolag, i praktiken Sveaskog | 13 | 3,0 |
| Staten | 5 | 1,3 |
| Övriga privata, bland annat Svenska kyrkan och allmänningar | 6 | 1,5 |
| Övriga allmänna, bland annat kommunerna | 2 | 0,4 |
Sveaskog
Det statliga Sveaskog äger 14 procent av Sveriges skogsmark, 3,9 miljoner hektar, och har omkring 850 anställda. År 2025 omsatte bolaget 8,7 miljarder kronor och delade ut 1,3 miljarder till staten. Sveaskog säljer också mark som ersättning till markägare vars skog skyddas. Mer om de statliga bolagen står på Statens bolag.
Sveaskog, delårsrapport januari till juni 2026
Skogsstyrelsen, fastighets och ägarstruktur i skogsbruket (tabell PX01), produktiv skogsmark 2025.
Sågverk, massa och papper för export.
Enligt branschorganisationen Skogsindustrierna exporterade skogsindustrin för omkring 185 miljarder kronor 2024, 6 procent av Sveriges totala export och 9 procent av varuexporten. Samma år producerades 17,8 miljoner kubikmeter sågade trävaror, omkring 11 miljoner ton massa och 8 miljoner ton papper och kartong. Organisationen uppskattar att omkring 140 000 personer arbetar i skogsnäringen, räknat med jobben hos leverantörer och underentreprenörer.
| Bransch | 2010 | 2015 | 2020 | 2022 | 2024 |
|---|---|---|---|---|---|
| Skogsbruk | 28 200 | 26 600 | 27 800 | 30 200 | 31 900 |
| Trävaruindustri, bland annat sågverk | 34 900 | 29 700 | 32 100 | 34 100 | 25 000 |
| Massa och pappersindustri | 30 700 | 25 800 | 22 800 | 20 300 | 23 400 |
Ett urval, inte en räkning
Arbetskraftsundersökningen bygger på intervjuer med ett urval, så hoppen mellan enskilda år är osäkra. Enligt Skogsstyrelsen har antalet sysselsatta i skogsbruket legat mellan 25 000 och 32 000 sedan 2007.
Skogsstyrelsen, sysselsättning i skogsbruket
Flest jobb i Västra Götaland
Räknat med de indirekta jobben har Västra Götaland flest sysselsatta i skogsnäringen, omkring 14 900, följt av Jönköping, Värmland, Gävleborg och Västernorrland.
Skogsindustrierna, Koll på svensk skogsindustri 2025
Skogsindustrierna, Koll på svensk skogsindustri 2025 och statistik 2025; Skogsstyrelsen, antal sysselsatta enligt AKU, 15 till 74 år, efter näringsgren (SNI 02, 16 och 17).
Skogen tar upp koldioxid, men mindre än på 1990-talet.
När skogen växer mer än vad som avverkas och dör binds kol i träden och marken. Upptaget räknas i klimatrapporteringen under sektorn markanvändning (LULUCF) och visas här som positiva tal, i miljoner ton koldioxidekvivalenter. Som jämförelse visas Sveriges utsläpp utan LULUCF. Naturvårdsverket bytte metod i december 2025 och räknade om hela serien; siffror ur äldre rapporter går därför inte att jämföra med dessa.
Varför sänkan krympte
Enligt Naturvårdsverket minskade nettoupptaget kraftigt 2010 till 2021, eftersom tillväxten minskade samtidigt som både avverkningen och den naturliga avgången, bland annat genom granbarkborre, var höga. Avverkningen 2021 och 2022 var den högsta sedan stormarna Gudrun och Per.
Naturvårdsverket, nettoutsläpp och nettoupptag från markanvändning
Återhämtningen 2023 och 2024
År 2024 var nettoupptaget 54 miljoner ton, 8 miljoner mer än året före. Naturvårdsverket förklarar det med att tillväxten ökade något, att avverkningen var den lägsta på tio år och med bättre metoder, och påpekar att osäkerheten är stor.
Naturvårdsverket, pressmeddelande 16 december 2025
EU:s mål för 2030
EU:s LULUCF-förordning, ändrad 2023, kräver att Sverige ökar nettoupptaget med omkring 4 miljoner ton till 2030 jämfört med 2016 till 2018. Naturvårdsverket bedömde våren 2026 preliminärt att Sverige klarar åtagandet för 2021 till 2025, men att det är osäkert för 2026 till 2030. Avräkningen görs först 2032.
Förordning (EU) 2018/841 och 2023/839; Naturvårdsverket, underlag till klimatredovisningen 2026
Naturvårdsverket och SCB, växthusgasutsläpp och upptag (MI0107), miljoner ton koldioxidekvivalenter. Skogsmark och träprodukter är delar av LULUCF.
Skogen är hem för flest rödlistade arter.
SLU Artdatabanken bedömde 23 103 arter i Rödlistan 2025. Av dem är 5 217 rödlistade, och 2 373 räknas som hotade. För 2 235 av de rödlistade arterna har skogen stor betydelse, fler än för någon annan landskapstyp. Jordbrukslandskapet kommer därefter med 1 704 arter. De vanligaste hoten mot skogsarterna är brist på skog som stått orörd länge (kontinuitetsskog), brist på grova och gamla träd och brist på död ved.
| Hot | Arter med stor negativ effekt |
|---|---|
| Brist på kontinuitetsskog | 901 |
| Brist på grova eller gamla träd | 687 |
| Markstörning vid skogsbruk | 600 |
| Brist på död ved | 575 |
| Förändrad beståndsstruktur | 320 |
| Ökad slutenhet i skogen | 304 |
| Ökad öppenhet, bland annat kalavverkning | 111 |
Riksskogstaxeringen räknar skog som gammal när den är minst 140 år i den boreala regionen i norr och minst 120 år i den boreonemorala och nemorala regionen i söder. Här visas den gamla skogen utanför formellt skyddade områden. Arealen har ökat sedan 1980-talet i båda regionerna.
Rödlistorna går inte att jämföra rakt av
Rödlistan 2020 hade 4 740 rödlistade arter. Ökningen till 2025 beror delvis på att fler arter bedömdes och att listan över hot gjordes om, så den är ingen ren trend.
SLU Artdatabanken, Rödlistade arter i Sverige 2025 och öppna data 2020 och 2025
SLU Artdatabanken, Rödlistade arter i Sverige 2025, öppna data (CC0), egen räkning. SLU, Riksskogstaxeringen: areal gammal skog utanför formellt skyddade områden, tusen hektar, femårsmedel.
Skydd av skog med frivillighet som grund.
En nyckelbiotop är enligt Skogsstyrelsen en skog med höga naturvärden, ofta med hotade arter. Myndighetens databas har omkring 115 000 kända nyckelbiotoper och objekt med naturvärden. Registreringen har ingen egen rättsverkan, men både FSC och PEFC förbjuder certifierade skogsägare att avverka i nyckelbiotoper, så den påverkar markägarens möjlighet att bruka skogen.
Registreringen upphörde 2021
Regeringen föreslog i propositionen om stärkt äganderätt att Skogsstyrelsen skulle sluta inventera och registrera nyckelbiotoper, och att frivilligt formellt skydd skulle vara utgångspunkten. Myndigheten slutade den 21 december 2021. Befintliga uppgifter finns kvar.
Prop. 2021/22:58; Skogsstyrelsen, nyckelbiotoper
Domen 2024
Högsta förvaltningsdomstolen fann i januari 2024 att en registrering inte går att överklaga. Skogsstyrelsen avregistrerar därefter inte längre områden som registrerats efter den 26 juni 2019.
HFD 2024 ref. 1; Skogsstyrelsen
Ersättningen till markägarna
Den som får sin skog skyddad som naturreservat, biotopskydd eller med naturvårdsavtal får ersättning av staten, i pengar eller i ersättningsmark från bland annat Sveaskog. Anslaget för åtgärder för värdefull natur i statsbudgeten används för detta; för 2026 föreslog regeringen 1,8 miljarder kronor.
Prop. 2021/22:58; budgetpropositionen för 2026, utgiftsområde 20
Skogsstyrelsen, nyckelbiotoper (uppdaterad november 2025); regeringen, prop. 2021/22:58.
Tre EU-förordningar som rör den svenska skogen.
Skogspolitiken är enligt EU:s fördrag i huvudsak nationell, men EU styr skogen genom klimat, miljö och handel.
LULUCF, kolsänkan
Förordningen om markanvändning ger varje land ett mål för nettoupptaget. Sveriges mål för 2030 är ett upptag på drygt 50 miljoner ton, omkring 4 miljoner mer än 2016 till 2018.
Förordning (EU) 2018/841, ändrad genom (EU) 2023/839; prop. 2025/26:1 bilaga 4
Restaureringsförordningen
Förordningen om restaurering av natur trädde i kraft den 18 augusti 2024. För skogen krävs att bland annat mängden död ved, andelen olikåldrig skog och ett index för skogsfåglar ska öka. Regeringen beslutade den 3 september 2026 ett utkast till nationell plan med 39 åtgärdspaket. Myndigheternas underlag i februari 2026 innehöll 201 föreslagna åtgärder.
Förordning (EU) 2024/1991; regeringen, utkast till nationell restaureringsplan 4 september 2026; Naturvårdsverket februari 2026
Avskogningsförordningen
Förordningen kräver att den som säljer trä och vissa andra varor i EU kan visa att varan inte kommer från mark som avskogats efter 2020, med geografisk position för avverkningen. Tillämpningen har skjutits upp två gånger och ska enligt beslutet i december 2025 gälla stora företag från den 30 december 2026.
Förordning (EU) 2023/1115 och ändringarna 2024 och 2025
EU:s förordningar i EUR-Lex; regeringen; Naturvårdsverket. Hur Sverige betalar till och får från EU står på EU.
Skogen, ägarna och virket i varje län.
Skogsmark och ägare är femårsmedel kring 2023, tillväxten kring 2020. Privata aktiebolag är skogsbolagen. Övriga ägare är bland annat staten och det statliga Sveaskog, Svenska kyrkan, kommunerna och allmänningarna. Virkesförrådet och den döda veden räknas på all mark, även skyddad.
| Län | Skogsmark, tusen hektar | Andel av landarealen, procent | Enskilda ägare, procent | Privata aktiebolag, procent | Övriga ägare, procent | Virkesförråd, miljoner m³sk | Tillväxt per år, miljoner m³sk | Död ved, miljoner m³ |
|---|
SLU, Riksskogstaxeringen: tabell 2.3 skogsmark per ägargrupp, areal per ägoslag, virkesförråd per trädslag, tillväxt och död ved, per län. Skogsmarken i din kommun syns på kartan i lagret Energi och skog.
Vad partierna vill med skogen.
Regeringen lade under riksmötet 2025/26 tre propositioner om skogen. Den största, prop. 2025/26:242, tar bort kopplingen mellan avverkningsanmälan och samråd enligt miljöbalken och begränsar markägarens kostnad för att utreda naturvärden. Tabellen återger partiernas egna formuleringar ur riksdagsmotionerna. För M, KD och L är motionerna skrivna av enskilda ledamöter och visar en riktning inom partiet, inte nödvändigtvis partiets officiella linje.
| Parti | Linje | Källa |
|---|---|---|
| Regeringen (M, KD, L) | Ett tydligare regelverk för aktivt skogsbruk, ersättning när artskyddet begränsar markanvändningen, och ett naturvårdskonto i skattereglerna för den som får ersättning för naturvårdsavtal. | Prop. 2025/26:242, 2025/26:230 och 2025/26:69 |
| Sverigedemokraterna | Välkomnar prop. 242 med hänvisning till principen frihet under eget ansvar. Ledamöter vill ersätta avverkningsanmälan med egenkontroll. | Motion 2025/26:4143 och 2025/26:524 |
| Socialdemokraterna | Vill ha en fullständig konsekvensanalys av prop. 242, är emot att förkorta tiden för avverkningsanmälan från sex till tre veckor och vill ha balans mellan skogspolitikens två jämställda mål, produktion och miljö. | Motion 2025/26:4144 |
| Centerpartiet | Prop. 242 ligger i linje med partiets politik. Vill därtill ha åtgärder för högre tillväxt i skogen. | Motion 2025/26:4145 |
| Vänsterpartiet | Avslå prop. 242, utom rätten att överklaga till mark och miljödomstol. | Motion 2025/26:4141 |
| Miljöpartiet | Avslå prop. 242, som enligt partiet ger ett intensivare skogsbruk. Vill öka skyddet, minska avverkningen och införa bonus och malus i skogsbruket. | Motion 2025/26:4147 och 2025/26:3777 |
| Moderaterna, ledamöter | Stärkt ägande och brukanderätt, och en plan för att sälja delar av Sveaskogs skog till mindre och nya skogsägare. | Motion 2025/26:3259 och 2025/26:2213 |
| Kristdemokraterna, ledamot | Sekretess för avverkningsanmälningar. | Motion 2025/26:3129 |
| Liberalerna, ledamöter | Utred om vinsten från avverkning i statens skog ska delas med kommunerna där träden vuxit. | Motion 2025/26:3614 |
Riksdagens öppna data, propositioner och motioner riksmötet 2025/26.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Tillväxt, avverkning, virkesförråd, gammal skog, ägare och länen: SLU, Riksskogstaxeringen, officiell statistik i SLU:s skogsstatistikdatabas. Femårsmedel, med mittåret som år.
- Kolsänkan och utsläppen: Naturvårdsverket och SCB, växthusgasutsläpp och upptag (MI0107), CC BY 4.0.
- Rödlistan: SLU Artdatabanken, Rödlistade arter i Sverige 2025, öppna data (CC0), egen räkning.
- Hyggesfritt, avverkningsanmälningar och nyckelbiotoper: Skogsstyrelsen.
- Export, produktion och sysselsättning i skogsnäringen: Skogsindustrierna, Koll på svensk skogsindustri 2025. Sysselsättning enligt AKU och ägarstruktur: Skogsstyrelsen.
- Sveaskog: bolagets delårsrapport januari till juni 2026.
- EU:s regler: EUR-Lex, regeringen och Naturvårdsverket. Partierna: riksdagens öppna data och partiernas program.
Serierna hämtades i oktober 2026.