Havet och fisket: Östersjön, torsken, kvoterna och havsplanerna

Kväve och fosfor från jordbruk, avlopp och luft göder alger. När algerna dör och bryts ner på botten går syret åt, och i de djupa bassängerna blandas vattnet sällan om. SMHI mäter varje höst hur stor del av bottnarna i egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten som har för lite syre för fisk och bottendjur, under 2 milliliter per liter, och hur stor del som saknar syre helt.

HELCOM, Östersjöländernas miljösamarbete, har satt ett tak för hur mycket kväve och fosfor som får tillföras varje havsbassäng. Diagrammet visar hur mycket tillförseln till hela Östersjön låg över taket, justerat för hur mycket vatten som rann ut från älvarna.

1. Nästan hela havet är övergött

   I HELCOM:s senaste helhetsbedömning, för 2016 till 2021, nådde minst 93,8 procent av Östersjön inte god status för övergödning. Inget av de 19 områdena i öppna havet nådde god status.

   HELCOM, Thematic assessment of eutrophication 2016–2021 (HOLAS 3), 2023

2. Fosforn har minskat mer än kvävet

   Den flödesjusterade tillförseln 2023 var 33 procent lägre för fosfor och 11 procent lägre för kväve än i referensperioden 1997 till 2003. Taket nås för både kväve och fosfor i Bottniska viken, Kattegatt och de danska sunden, men inte i egentliga Östersjön och Finska viken.

   HELCOM, kärnindikatorn Inputs of nutrients, 1995–2023, 2026

3. Syrebristen har blivit vanligare

   Sedan 1999 har den syrefria ytan legat mellan 10 och 24 procent av bottnarna, mot i genomsnitt 5 procent under perioden före. Halten av svavelväte i Gotlandsdjupen är den högsta som uppmätts.

   SMHI, Report Oceanography No. 80, 2025

SMHI, Oxygen Survey in the Baltic Sea 2024, tabell 1; andel av bottenytan. HELCOM, kärnindikatorn Inputs of nutrients, överskridande av högsta tillåtna tillförsel (MAI) för hela Östersjön, flödesnormaliserat. Kväve och fosfor från svenska reningsverk står på Vatten och avlopp.

Lekbiomassan är vikten av all könsmogen torsk i beståndet, som ICES, det internationella havsforskningsrådet, uppskattar den. Fångsten är vad alla länder tillsammans tog upp ur det östra beståndet, landat och utkastat. Sedan 2024 anger ICES bara ett index för beståndet, så lekbiomassan i ton slutar 2023.

1. Fiskestoppet 2019

   I juli 2019 stoppade EU-kommissionen det riktade fisket efter östlig torsk som en akutåtgärd, och stoppet har sedan förlängts varje år. Det riktade fisket efter västlig torsk är stängt sedan 2021, och sedan 2025 är fritidsfiske efter torsk förbjudet i hela Östersjön. Kvar finns en kvot för torsk som fångas som bifångst.

   Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1248; kommissionens förslag om fiskemöjligheter 2027, rådets handling ST 12522/26

2. Noll för åttonde året

   ICES har sedan rådet för 2020 sagt att ingen östlig torsk alls bör fångas. Rådet för 2027 och 2028, som kom i maj 2026, är också noll. Torsken är liten och mager, och beståndet växer inte tillbaka trots stoppet.

   ICES Advice 2026, cod.27.24-32

3. Fler orsaker än fisket

   Regeringen återger att ICES pekar på syrebristen, brist på föda, parasiter från säl och skarvens predation som förklaringar till att beståndet inte återhämtar sig. Ryssland har tillåtit riktat torskfiske i sina vatten hela tiden.

   Regeringens faktapromemoria 2025/26:FPM116

ICES Stock Assessment Graphs, östra torsken (cod.27.24-32): fångst ur bedömningen 2026, lekbiomassa ur bedömningen 2023, tusen ton.

Strömming är sill som lever i Östersjön. Den och skarpsillen fiskas mest med stora trålare, och en stor del blir fiskmjöl och fiskolja till foder. Diagrammet visar lekbiomassan och fångsten för de tre stora bestånden. För sillen i centrala Östersjön anger ICES sedan 2024 bara en kvot mot målnivån, så tonnen slutar 2022.

1. Trålgränsen

   I dag får stora trålare fiska fyra nautiska mil från kusten i Östersjön. Kustfiskare och flera forskare menar att det storskaliga fisket tömmer strömmingen nära land, medan det pelagiska fisket menar att bestånden förvaltas efter ICES:s råd och att gränsen slår mot svenska fiskare som säljer till människoföda.

   Havs- och vattenmyndigheten, redovisning av uppdraget om utflyttad trålgräns, 2025

2. Försöket med 12 nautiska mil

   Sedan 1 februari 2025 är pelagisk trålning förbjuden innanför 12 nautiska mil från norra Öland upp till norra egentliga Östersjön, som ett vetenskapligt projekt som slutrapporteras 30 april 2027.

   Regeringen, pressmeddelande 23 januari 2025

3. Permanent utflyttning

   Den 1 september 2026 meddelade regeringen att den avser flytta ut trålgränsen permanent till 12 nautiska mil från Skanör till Haparanda, runt Öland och Gotland, för fartyg över 24 meter med aktiva redskap. Det kräver att EU ändrar sin förordning, och något startdatum finns inte.

   Regeringen, pressmeddelande 1 september 2026

ICES Stock Assessment Graphs: sill i centrala Östersjön (her.27.25-2932, lekbiomassa ur bedömningen 2022), strömming i Bottniska viken (her.27.3031) och skarpsill (spr.27.22-32), tusen ton.

Varje vår ger ICES råd om hur mycket som kan fångas av varje bestånd nästa år. I oktober beslutar EU:s fiskeministrar om den totala kvoten för Östersjön, TAC. Kvoten här är EU:s och Rysslands sammanlagt. Där rådet var ett intervall utan ett enskilt värde saknas det i diagrammet. Från 2020 är kvoten för torsk bara till för bifångst.

1. Sverige röstade nej 2025

   När kvoterna för 2026 beslutades i oktober 2025 röstade Sverige ensamt nej, med motiveringen att kvoterna för sill och strömming låg för högt.

   Regeringen, pressmeddelande 28 oktober 2025

2. Kvoterna för 2027

   I oktober 2026 beslutades kvoterna för 2027. Regeringen skriver att strömmingskvoterna ligger under ICES:s intervall med marginal, och att Sverige drev den mest restriktiva linjen. Sex länder, bland dem Sverige, uttalade samtidigt att säl och skarv behöver förvaltas.

   Regeringen, pressmeddelande oktober 2026; rådets handling ST 14874/26

ICES:s rådgivningsblad, historiktabellerna: östra torsken, västra torsken, sill i centrala Östersjön, strömming i Bottniska viken och skarpsill, 2010 till 2026, ton. Östra torsken 2010 och 2012 till 2014 är råd om landningar. 2018 till 2020 för sill och skarpsill är fångsten vid maximal hållbar avkastning inom förvaltningsplanens intervall. Strömmingens kvot 2026 är den preliminära. Hur ministerrådet fattar beslut står på EU.

Svenska fartygs fångst i alla hav, i levande vikt. Sill och strömming räknas som samma art.

Antalet fartyg i det svenska fiskefartygsregistret vid årets slut.

1. Mest foderfisk, mest landat i Danmark

   2025 var två tredjedelar av fångsten foderfisk, mest tobis och skarpsill, men den stod för bara 28 procent av värdet. Fångstens värde var omkring 828 miljoner kronor. 65 procent landades utomlands, mest i Danmark.

   Havs- och vattenmyndigheten, Det yrkesmässiga fisket i havet 2025 (JO 55 SM 2601)

2. Färre och större

   När kvoterna i det pelagiska fisket blev överlåtbara 2009 fanns 81 fartyg i det systemet. Vid slutet av 2025 var de 28. Fartygen i havsfisket var 879 vid slutet av 2025, mot 1 273 år 2016.

   Havs- och vattenmyndigheten, JO 55 SM 2601

3. Fiskarna

   2010 fanns 1 495 licensierade yrkesfiskare i havet. I dag finns omkring 1 200 licenser för yrkesfiske i havet och 200 i insjöarna. Fiskberedningsindustrin har 347 företag med drygt 2 200 sysselsatta.

   Sveriges rapportering till EU enligt havsmiljödirektivet 2012; Havs- och vattenmyndigheten, beskrivning av fiskesektorn, 2024

Eurostat, fish_ca_main (fångst i levande vikt, alla fångstområden) och fish_fleet_alt (fiskefartyg), CC BY 4.0. Eurostats register visar 761 fartyg 2024; Havs- och vattenmyndigheten redovisar 902 vid slutet av 2024.

Jakt och miljögifter som PCB och DDT slog nästan ut gråsälen i Östersjön under 1900-talet. Sedan jakten förbjöds och gifterna minskade har den vuxit med omkring fem procent om året. Skarven var nästan borta från Sverige under stora delar av 1900-talet. Fiskarna vittnar om sälar som tar fisk ur näten och skarvar som äter kustfisk, medan forskarna är oeniga om hur stor effekten är på bestånden.

1. Licensjakt på säl

   Sverige återinförde skyddsjakt på gråsäl 2001 och licensjakt 2020. För jaktåret 2026/27 får 1 350 gråsälar skjutas, mot 1 000 året innan.

   HELCOM, Population trends and abundance of seals, 2023; Naturvårdsverket, beslut 23 februari 2026, enligt TT

2. Nya jakttider från 2027

   Från 1 juli 2027 blir jakttiden på skarv en och en halv månad längre, skarv får jagas året runt i fiskevårdsområden, och säl får jagas året runt i sötvatten.

   Regeringen, pressmeddelande 20 augusti 2026

Antalet bon är ett minsta mått och kan inte räknas om till antal fåglar. Gråsälens tillväxt var 5,1 procent om året 2003 till 2021 enligt HELCOM.

Havsplanerna anger vad olika delar av havet ska användas till: sjöfart, fiske, naturvård, försvar och energi. Regeringen beslutade de första planerna för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet 10 februari 2022. De pekar ut områden för vindkraft som kan ge 20 till 30 terawattimmar om året, och Havs- och vattenmyndigheten fick i uppdrag att ta fram områden för ytterligare 90 terawattimmar. Varje park prövas sedan för sig, och utanför territorialhavet beslutar regeringen.

1. Försvaret mot elbehovet

   Försvarsmakten har bedömt att parker i Östersjön stör radar, sensorer och övervakningen av havet. Branschen och flera remissinstanser menar att elbehovet i södra Sverige gör parkerna viktiga och att störningarna kan hanteras.

   Regeringen, pressmeddelanden 4 november 2024 och 16 juli 2026

2. Vem betalar

   Utredningen SOU 2024:89 föreslog ett statligt auktionssystem med differenskontrakt i båda riktningarna: staten garanterar ett pris och tar in intäkterna när marknadspriset är högre. Regeringen säger att den går över till auktioner. Hösten 2023 tog regeringen bort Svenska kraftnäts uppdrag att bekosta anslutningen av parkerna till stamnätet.

   SOU 2024:89; regeringen, pressmeddelande 16 juli 2026; motion 2025/26:3594

Regeringen, havsbaserad vindkraft, sammanställning av besluten oktober 2026. Elpriset och elproduktionen står på Klimat och energi.