Hur mycket släpper vi ut, och var kommer elen ifrån?
Kort svar: Utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser var 4,5 ton per invånare 2024, nästan hälften av nivån 1990. Transporterna står för mer än en tredjedel. Elen kom 2025 till 40 procent från vattenkraft, 27 procent från kärnkraft och 23 procent från vindkraft, som har blivit elva gånger större sedan 2010. De senaste tio åren har landet i snitt varit 1,8 grader varmare än 1961 till 1990. 35 procent av de nya bilarna 2025 var elbilar, men bara 9 procent av alla bilar i trafik.
Elpriset, export och vem som bestämmer: Elpriset. Oljan, laddningen och vad en mil kostar: Elbilen. Skogens kolsänka och avverkningen: Skog och skogsindustri. På kartan: Energi och skog, Klimat, Bil och trafik. Skiljedomarna om kärnkraften, kolet och oljan: Investeringsskydd och ISDS.
Växthusgaser per invånare och sektor.
Ton koldioxidekvivalenter per invånare och år, utsläpp som sker inom kommunens gränser. Utrikes flyg och sjöfart och det vi konsumerar men som tillverkas utomlands räknas inte. En kommun med en stor fabrik eller ett kraftverk får höga tal oavsett hur invånarna lever. Kommunerna finns 1990, 2000, 2005, 2010, 2015 och varje år från 2020; riket varje år.
Produktion per kraftslag och vart elen tar vägen.
Terawattimmar per år för hela landet, nettoproduktion. Värmekraft är kraftvärme i fjärrvärmeverk och industrin plus kondens och gasturbiner, oftast med biobränsle. Användningen är slutlig förbrukning inom landet: industrin, bostäderna (med fritidshus och egen solel) och allt annat som service, transporter och fjärrvärme, plus förlusterna i näten. Skillnaden mot produktionen är främst export.
Vad elen kostar i de fyra elområdena.
Årsmedel av hushållens elhandelspris med rörligt avtal, öre per kilowattimme utan elskatt, moms och nätavgift. Bara hela år; 2021 saknas eftersom en månad inte finns i statistiken. Före elområdena fanns ett pris för hela landet. Norr om Dalälven (SE1 och SE2) finns mer produktion än förbrukning, därför är priset ofta lägre där.
Elen som produceras och används i kommunen.
Hur mycket varmare det har blivit sedan 1961 till 1990.
Årets medeltemperatur minus medlet för 1961 till 1990 på samma plats, i grader. Över noll är varmare än då. Enskilda år hoppar mycket; det är trenden över flera år som säger något om klimatet.
Hur stor del av bilarna som går på el.
Elbilar är bilar som bara går på el. Laddbara räknar också in laddhybrider. Nya bilar räknas i kommunen där ägaren är skriven, så företag med många leasingbilar drar upp talen i sin hemkommun. Före 2017 var elbilarna så få att andelen ligger nära noll men inte på noll. Andelen i trafik finns för riket från 2001 och per kommun från 2010, nya bilar från 2006.
Koldioxidskatt, biodrivmedel och el.
Sveriges utsläpp av växthusgaser var 46,7 miljoner ton år 2025 enligt Naturvårdsverkets preliminära statistik. Det är ungefär en tredjedel lägre än 1990. Men trenden bröts 2024, då utsläppen ökade med drygt 7 procent. Klimatpolitiska rådet förklarar ökningen till stor del med två politiska beslut: lägre skatt på bensin och diesel och ett mycket lägre krav på inblandning av biodrivmedel. Naturvårdsverket bedömer att dagens styrmedel inte räcker för att nå de svenska klimatmålen eller Sveriges åtagande mot EU till 2030. Rådet konstaterade 2026 att regeringens politik under mandatperioden har varit otillräcklig, men att målen fortfarande går att nå om besluten kommer snart.
Elen är redan nästan fossilfri. År 2024 producerade Sverige omkring 170 TWh, främst vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, och mindre än en procent kom från fossila bränslen. Sverige exporterade netto omkring 33 TWh. Problemet är snarare var elen finns: i södra Sverige produceras lite el och ledningarna norrifrån räcker inte alltid till, så priset kan periodvis bli högt där.
Jämfört med grannländerna har Sverige lägst utsläpp per invånare, men Danmark och Finland har minskat sina utsläpp mer sedan 1990. Norge har minskat minst, trots att nästan alla nya bilar där är elbilar. Island är det enda nordiska landet med högre utsläpp än 1990. Den förnybara andelen av Sveriges energi sjönk 2024, eftersom andelen förnybart i transporterna föll från 33,6 till 26,4 procent på ett år.
Utsläpp, förnybar energi och elbilar i Norden
| Land | Utsläpp per invånare 2024 | Utsläpp jämfört med 1990 | Förnybart av all energi 2024 | Elbilar av nya personbilar 2025 |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 4,5 ton | 33 procent lägre | 62,8 procent | 36 procent |
| Norge | 8,0 ton | 13 procent lägre | 77,9 procent | 95 procent |
| Danmark | 6,1 ton | 49 procent lägre | 46,5 procent | 68 procent |
| Finland | 7,0 ton | 45 procent lägre | 52,1 procent | 37 procent |
| Island | 12,4 ton | 30 procent högre | 79,3 procent | 41 procent |
| EU totalt | 6,7 ton | 38 procent lägre | 25,2 procent | 17 procent |
Källor: Eurostat (utsläpp av växthusgaser env_air_gge, befolkning demo_gind, förnybar andel enligt SHARES nrg_ind_ren, nyregistrerade personbilar road_eqr_carpda). Utsläppen är territoriella i koldioxidekvivalenter, utan skog och mark (LULUCF) och utan utrikes flyg och sjöfart. Elbilar avser bara rena batteribilar, inte laddhybrider. Norge och Island är inte med i EU men rapporterar samma statistik genom EES. Naturvårdsverket har sedan dess räknat upp Sveriges utsläpp 2024 från 47,5 till 48,1 miljoner ton, så den svenska siffran per invånare är något för låg.
-
Fungerar koldioxidskatten?
Ja, åtminstone för trafiken. Sverige införde koldioxidskatt 1991. Jämfört med ett vägt genomsnitt av liknande OECD-länder minskade utsläppen från transporter med nästan 11 procent, och den största delen förklaras av skatten. Bilisterna reagerade tre gånger starkare på koldioxidskatten än på lika stora prisändringar av andra skäl.
Andersson (2019), American Economic Journal: Economic Policy.
-
Vad gjorde den sänkta reduktionsplikten med utsläppen?
De ökade tydligt. I januari 2024 sänktes kravet på inblandning av biodrivmedel från EU:s högsta nivå till en av de lägsta, samtidigt som skatten på bensin och diesel sänktes. Transporternas användning av fossila drivmedel steg då med omkring 22 procent, eller 3 miljoner ton, vilket motsvarar ungefär 7 procent av Sveriges totala utsläpp. Den 1 juli 2025 höjdes kravet från 6 till 10 procent, och 2025 minskade transporternas utsläpp med 0,7 miljoner ton tack vare mer biodrivmedel och fler elbilar.
Klimatpolitiska rådet (2025), Klimatpolitiska rådets rapport 2025. Naturvårdsverket (2026), Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser.
-
Blir elen dyrare med mer vindkraft?
Inte de timmar det blåser, då pressas priset nedåt. I Norden fungerar vattenkraften som ett batteri: dansk vindkraft sänkte priset något i södra Norge på kort sikt, och upp till 40 procent av den danska vindkraften sparades i praktiken i norska vattenmagasin. Baksidan är att varje ny kilowattimme vind blir mindre värd ju mer vindkraft som finns. I en stor modellstudie föll vindkraftens värde från 110 procent av det genomsnittliga elpriset till mellan 50 och 80 procent när vinden står för 30 procent av elen. Mer vindkraft kräver därför mer lagring, flexibel elanvändning och starkare nät.
Mauritzen (2013), The Energy Journal. Hirth (2013), Energy Economics.
-
Behövs ny kärnkraft?
Inte för att klara de närmaste tio åren. Klimatpolitiska rådet bedömer, precis som Energimyndigheten, att ny kärnkraft inte hinner bidra före ungefär 2035, medan vindkraft kan stå för en stor del av den nya elen fram till dess. Rådet varnar för att staten subventionerar ny kärnkraft utan att ha analyserat om det är det billigaste sättet att få fossilfri el, och återger risken att kostnaderna kan bli mycket stora för skattebetalare och elkunder. Rådet vill att regeringen först analyserar vilka kraftslag som ger fossilfri el billigast.
Klimatpolitiska rådet (2026), Klimatpolitiska rådets rapport 2026.
-
Hjälper elbilspremier?
Ja, men laddstolpar kan ge mer för pengarna. I Norge ledde både lägre bilpriser och stöd till laddstationer till fler köpta elbilar. Mellan 2010 och 2015 gav en krona till laddstationer mer än dubbelt så många extra elbilar som en krona i prisstöd. Fördelen krymper när satsningen blir större, eftersom effekten av fler laddstationer avtar snabbare.
Springel (2021), American Economic Journal: Economic Policy.
-
Hur mycket hjälper skogen som kolsänka?
Mycket. Skog och mark tog 2024 upp ungefär 54 miljoner ton koldioxidekvivalenter, mer än Sveriges samlade utsläpp. Men upptaget minskade kraftigt mellan 2010 och 2021, eftersom skogen växte långsammare samtidigt som avverkningen och insektsangreppen var stora. Nu ökar upptaget i levande träd igen. Klimatpolitiska rådet bedömde 2026 att det ökade upptaget har förbättrat möjligheterna att klara Sveriges åtagande mot EU för skog och mark, men att upptaget måste fortsätta vara högt.
Naturvårdsverket (2026), Nettoutsläpp och nettoupptag av växthusgaser från markanvändning. Klimatpolitiska rådet (2026), Klimatpolitiska rådets rapport 2026.
-
Kostar klimatpolitiken jobb?
Det syns inte i forskningen om EU:s utsläppshandel. I Frankrike, Nederländerna, Norge och Storbritannien minskade utsläppen från de anläggningar som omfattades med ungefär 10 procent mellan 2005 och 2012. Data för företag i alla länder i handeln visar ingen påverkan på vinster eller antal anställda, och intäkterna ökade snarare. Franska industriföretag i handeln minskade sina utsläpp med 14 till 16 procent utan någon märkbar minskning av produktionen, och studien fann inga tecken på att utsläppen flyttade till andra företag eller länder. Studierna gäller utsläppshandelns första år.
Dechezleprêtre, Nachtigall och Venmans (2023), Journal of Environmental Economics and Management. Colmer, Martin, Muûls och Wagner (2025), Review of Economic Studies.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Nationella emissionsdatabasen (Naturvårdsverket och RUS, SMED, drift SMHI): växthusgaser per kommun och sektor. Databasen anger ingen licens; vi har frågat Naturvårdsverket och visar siffrorna i väntan på svar.
- SCB (CC0): elproduktion per kraftslag och elanvändning för riket, hushållens elpris per elområde och före dem för hela landet, kommunernas elproduktion och elanvändning 1990 till 2008, nya bilar per drivmedel 2006 till 2016, utsläppen för riket från 1990 (Naturvårdsverkets klimatrapportering) och folkmängden.
- Bearbetad statistik från Energimyndigheten: elproduktion per kraftslag och elanvändning 1970 till 1985.
- Jones m.fl. 2025, Our World in Data (CC BY 4.0): utsläppen av växthusgaser för riket 1860 till 1989.
- Egen bearbetning av data från Energimyndigheten och SCB via Kolada: elproduktion, vindkraft, solceller och elanvändning per kommun. Riket är vägt med folkmängden.
- Trafikanalys, via Kolada och direkt: elbilar av bilarna i trafik och av de nyregistrerade.
- SMHI PTHBV (CC BY 4.0): årsmedeltemperatur på ett rutnät med fyra kilometers rutor, medel över kommunens rutor.
- Inte med: Klimatkollens kommundata, eftersom villkoren inte tillåter återpublicering här, och timpriser från elbörsen, som månadspriserna redan täcker.
Siffrorna per kommun finns också som kartlager på kartan.