Hur beroende är Sverige av bensin och diesel?

Kort svar: Fortfarande mycket. 2024 var 80 procent av energin till inrikes transporter fossil bensin och diesel, mer än året innan eftersom kravet på biobränsle i dieseln sänktes. All råolja importeras, i dag mest från Norge. Elbilarna växer snabbt men från en låg nivå: 35 procent av de nya personbilarna 2025 var elbilar, men bara 8,6 procent av bilarna i trafik.

Mer om energin: Elpriset visar vad elen kostar per elområde och för hushållen, Klimat och energi har utsläppen och elbilarnas andel per kommun, Infrastruktur tågen, vägarna och vad ett månadskort kostar.

Drivmedlen

Vad Sveriges transporter går på.

Energi till inrikes transporter på väg, järnväg, till sjöss och i luften, terawattimmar per år. Bensin och diesel är den fossila delen; etanolen i bensinen och biodieseln som blandas in räknas som biobränsle, HVO för sig. El omfattar även tågen.

Bensinen har mer än halverats sedan 2004, när bilarna blev snålare och många bytte till diesel. Dieseln ersattes i sin tur allt mer av HVO, en diesel gjord av slaktavfall, frityrolja och restprodukter från skogen. 2022 var HVO ungefär en tredjedel av all diesel som tankades.

2024 vände det. Riksdagen sänkte kravet på hur mycket biobränsle som måste blandas in, och HVO föll från 12 till 5 terawattimmar på ett år medan den fossila dieseln ökade med 12. Elen ökar stadigt men är fortfarande liten: en elbil använder ungefär en tredjedel så mycket energi per mil som en bensinbil.

Importen

Varifrån oljan kommer.

Import per avsändarland, tusen ton per år, för länderna som var störst det senaste året eller under hela perioden. Avsändarlandet är där lasten skeppades ifrån, inte alltid där oljan pumpades upp; rysk olja kan ha passerat ett annat land. Råolja är KN 2709, diesel KN 27101943.

Sverige har ingen egen oljeutvinning, så all råolja importeras. Den raffineras främst i Lysekil och Göteborg, och en stor del av bensinen och dieseln exporteras sedan vidare. Därför är importen av råolja större än det Sverige själv använder.

Rysk olja var länge en stor del. Efter invasionen av Ukraina i februari 2022 föll importen därifrån, och sedan EU:s förbud mot rysk råolja till sjöss i december 2022 har den varit noll. Norge står nu för ungefär hälften. Dieseln som importeras färdig kommer mest från grannländerna.

Reduktionsplikten

Kravet på biobränsle i tanken, upp och ner.

FrånBensinDieselVad som hände
1 juli 20182,6 %19,3 %Reduktionsplikten införs
20204,2 %21 %Höjs varje år enligt plan
20216 %26 %
20227,8 %30,5 %Högsta nivån
20237,8 %30,5 %Den planerade höjningen stoppas
1 januari 20246 %6 %Sänks kraftigt
1 juli 202510 %10 %Höjs igen

Hur mycket utsläppen från drivmedlet måste minska genom att biobränsle blandas in, räknat över hela livscykeln. Källa: Energimyndigheten och lagen om reduktionsplikt (2017:1201) med ändringar.

Reduktionsplikten tvingar den som säljer bensin och diesel att blanda in så mycket biobränsle att utsläppen minskar med en viss procent. Den var tänkt att stiga till 2030 och var den åtgärd som minskade transporternas utsläpp mest. Utsläppen från inrikes transporter föll med en tredjedel mellan 2010 och 2023.

Kritiken gällde priset och råvaran. HVO är dyrare än fossil diesel och när plikten var som högst stod den för en stor del av dieselpriset 2022. Mycket av råvaran kom från andra länder, bland annat palmoljerester, och det fanns en oro för att efterfrågan drev upp priset på biomassa i hela världen. Regeringen sänkte därför plikten 2024 för att få ner priset vid pumpen. Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet varnade för att Sverige då missar sina klimatmål för 2030, och utsläppen från transporterna steg med 21 procent det året.

Utsläppen

Vad transporterna släpper ut.

Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter, miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, alla bränslen. Utrikes flyg och sjöfart räknas inte. Biobränslen räknas som noll vid avgasröret, enligt FN:s regler för utsläppsstatistik.

Riksdagens mål är att utsläppen från inrikes transporter utom flyget ska vara 70 procent lägre 2030 än 2010. Fram till 2023 hade de minskat med ungefär en tredjedel, mest tack vare biobränslena och snålare bilar. Ökningen 2024 kom nästan helt från dieseln när reduktionsplikten sänktes.

Personbilarna står för mer än hälften av utsläppen från vägtrafiken och tunga lastbilar för ungefär en fjärdedel. Eftersom biobränslen räknas som noll här syns inte utsläppen när de odlas och tillverkas, och inte heller utsläppen när elbilarnas batterier görs i andra länder.

Pumppriset

Vad en liter kostar, och hur mycket som är skatt.

Årsmedel av veckopriserna i kronor per liter, med och utan energiskatt, koldioxidskatt och moms. Priset rapporteras i euro till EU och räknas om med veckans växelkurs. Innevarande år är medel av veckorna hittills.

Ungefär hälften av priset är skatt. Energiskatten och koldioxidskatten är fasta belopp per liter, och på allt läggs 25 procent moms. Därför svänger priset mindre i procent än oljepriset: när råoljan blir billigare ligger skatten kvar.

2022 var dieseln dyrare än bensinen, eftersom kriget i Ukraina slog hårdare mot dieseln och reduktionsplikten krävde mycket HVO. Riksdagen har sänkt skatten på bensin och diesel flera gånger sedan dess.

Bilarna

Vilka bilar som rullar och vilka som köps.

Bland de nya bilarna gick det fort. 2019 var 4 procent elbilar, 2023 nästan 38 procent. Dieselbilarna, som var hälften av de nya bilarna 2010 till 2016, är nu under 8 procent. Laddhybriderna har legat runt en fjärdedel sedan 2020.

Bilparken byts långsamt. En personbil rullar ofta i 15 till 20 år, så även om alla nya bilar vore elbilar skulle det dröja över tio år innan de flesta i trafik var det.

Per län

Var elbilarna finns.

    Elbilar som andel av alla personbilar i trafik i länet vid årets slut, procent. Bilen räknas i länet där ägaren är registrerad. Elbilarnas andel per kommun finns på Klimat och energi.

    Stockholm sticker ut, delvis för att många leasingbolag och företag med tjänstebilar har sitt säte där. Bilen kan rulla i ett annat län men räknas i Stockholm. I glesbygden i norr är andelen lägst, där avstånden är längre, laddplatserna färre och kylan gör räckvidden kortare.

    Batterierna

    Vad en kilowattimme batteri kostar.

    Batteripack, dollar per kilowattimme

      Medelpris för litiumjonbatteripack i alla användningar, BloombergNEF:s årliga enkät. 2013 i 2023 års penningvärde, övriga år i löpande priser. Packen till elbilar kostade 2025 i snitt 99 dollar.

      Batteriet är den dyraste delen av en elbil, och priset har fallit med mer än 80 procent sedan 2013. Det är huvudskälet till att elbilarna blivit billigare och fått längre räckvidd. Billigast är batterierna i Kina; i Europa och USA kostar de mer.

      Även utsläppen från tillverkningen har minskat. IVL Svenska Miljöinstitutet uppskattade 2019 att ett batteri ger 61 till 106 kilo koldioxid per kilowattimme, mot 150 till 200 i deras rapport två år tidigare. Hur mycket beror mest på elen i fabriken.

      Hur begagnade elbilar håller sitt värde finns det ingen öppen statistik över; priserna finns bara i bilhandelns egna databaser.

      Räckvidden

      Hur långt en elbil kommer.

      Medianen över elbilsmodellerna varje årsmodell, i den amerikanska miljömyndigheten EPA:s test. Det är inte det som säljs mest, utan mitten av alla modeller. EPA:s siffror ligger nära verkligheten i milt väder; den europeiska WLTP lovar oftast 10 till 20 procent mer. Från 2011 och när minst fem modeller testats.

      De första elbilarna kom runt 13 mil. När Tesla och andra med större batterier kom 2016 steg medianen till över 35 mil, och i dag går mittenmodellen nästan 48 mil på en laddning. Förbrukningen har ökat lite, eftersom många nya elbilar är stora och tunga SUV:ar.

      I svensk vinterkyla kortas räckvidden ofta med 20 till 40 procent, eftersom batteriet och kupén måste värmas. En värmepump i bilen minskar förlusten.

      Laddningen

      Var man kan ladda utanför hemmet.

      Publika laddpunkter i Sverige vid årets slut. Normalladdning är växelström, ofta 11 till 22 kilowatt; snabbladdning är likström, oftast 50 kilowatt eller mer. Innevarande år visar läget hittills.

      De flesta elbilar laddas hemma eller på jobbet, och de publika laddarna behövs mest på långa resor och för den som bor i lägenhet. Antalet publika laddpunkter har mer än fyrdubblats sedan 2020. Snabbladdarna är färre men växer snabbare, längs de stora vägarna.

      EU kräver att det senast i slutet av 2025 finns snabbladdning minst var sjätte mil längs de största vägarna. I Norrlands inland är avstånden mellan laddarna fortfarande långa.

      Stöden

      Premier, bonus och malus.

      PeriodStödHur mycket
      2012 till juni 2018Supermiljöbilspremie40 000 kronor för elbilar, från 2016 20 000 för laddhybrider
      1 juli 2018 till 7 november 2022Bonus malusBonus upp till 60 000 kronor, från april 2020 70 000, till bilar med låga utsläpp
      8 november 2022Bonusen tas bortMalus, högre fordonsskatt de första tre åren för bilar med höga utsläpp, finns kvar
      18 mars 2026 till 30 juni 2029Elbilspremie1 300 kronor i månaden i upp till tre år för den som bor där kollektivtrafiken är gles, och 18 000 kronor extra vid låg inkomst. Bilen får kosta högst 450 000 kronor.

      Källor: Transportstyrelsen och Naturvårdsverket, förordningen om elbilspremie (2025:1574).

      Bonusen sänkte priset på en ny elbil med upp till 70 000 kronor och togs bort med kort varsel i november 2022. Försäljningen av elbilar planade ut under 2023 och 2024, och andelen sjönk något 2024. Förespråkarna menade att premien hade gjort sitt när elbilarna blivit vanliga, kritikerna att den mest gick till hushåll med höga inkomster i städerna. Det nya stödet 2026 riktas därför till landsbygden och till hushåll med låga inkomster.

      Kostnaden

      Vad en mil kostar, el mot bensin.

        Elpriset från början är hushållens snittpris med nätavgift, elskatt och moms, se Elpriset. Den som laddar hemma på natten med timpris betalar ofta mindre. Snabbladdning längs vägen kostar ofta 5 till 8 kronor per kilowattimme. Förbrukningen ska räknas från väggen, med förlusten vid laddning.

        Bara drivmedlet räknas här. En elbil kostar oftast mer att köpa men mindre att serva, och värdeminskningen och försäkringen skiljer sig mellan bilar mer än mellan drivmedel.

        Hela livet

        När elbilen har betalat tillbaka batteriet.

        Ton koldioxid efter så många tusen mil. Elbilen börjar med batteriets utsläpp, 61 eller 106 kilo per kilowattimme enligt IVL, och lägger sedan till elens utsläpp per mil. Bensinbilen släpper ut 2,35 kilo per liter vid avgasröret, förbrukningen tas från reglaget ovan. Inte med: resten av bilens tillverkning, som antas lika för båda, och utsläppen när bensinen utvinns och raffineras, som skulle ge bensinbilen ungefär en femtedel mer. Svensk el ligger ofta på 20 till 50 gram, EU:s snitt nära 250 och kolkraft runt 800.

        En elbil börjar med en större skuld än en bensinbil, eftersom batteriet ger stora utsläpp när det tillverkas. Den skulden betalas av mil för mil, och hur snabbt beror nästan helt på elen. Med svensk el är skulden betald efter några tusen mil; med kolkraft kan den ta över hela bilens liv.

        1. Hur mycket mindre släpper en elbil ut i Europa?

          En mellanstor elbil som registrerades i Europa 2021 ger 66 till 69 procent lägre utsläpp under hela livet än en jämförbar bensinbil, enligt ICCT. I USA är skillnaden 60 till 68 procent, i Kina 37 till 45 och i Indien 19 till 34, eftersom elen där görs mer av kol.

          ICCT (2021), A global comparison of the life-cycle greenhouse gas emissions of combustion engine and electric passenger cars.

        2. Efter hur många mil är elbilen bättre?

          Volvos egen livscykelanalys av C40 Recharge mot bensindrivna XC40 fann att elbilen gick om efter 7 700 mil med EU:s elmix, 11 000 mil med världens elmix och runt 5 000 mil med vindkraft. Kritiker har påpekat att Volvo räknade med en fast elmix under hela bilens liv, fast elen blir renare med åren, vilket gör elbilen sämre i kalkylen än i verkligheten.

          Volvo Cars (2021), Carbon footprint report, Volvo C40 Recharge.

        3. Hur stora är batteriets utsläpp?

          IVL gick igenom studierna om litiumjonbatterier till elbilar och kom fram till 61 till 106 kilo koldioxidekvivalenter per kilowattimme batteri. Den lägre siffran gäller fabriker med mycket förnybar el, den högre fabriker som drivs med kol.

          IVL Svenska Miljöinstitutet (2019), Lithium-Ion Vehicle Battery Production, rapport C444.

        Källor och metod

        Var siffrorna kommer ifrån.

        • Bearbetad statistik från Energimyndigheten: energi till inrikes transporter per bränsle från 1970 (EN0118).
        • SCB (CC0): import av råolja och diesel per avsändarland från 1995, nyregistrerade personbilar per drivmedel och månad från 2006 och, med Naturvårdsverket, utsläppen från inrikes transporter från 1990.
        • Trafikanalys: personbilar i trafik per drivmedel från 2001 och elbilar per län.
        • EU:s Weekly Oil Bulletin (EU-kommissionen, fri återanvändning med källa): pumppriset med och utan skatter varje vecka från 2005.
        • European Alternative Fuels Observatory (EU-kommissionen, CC BY 4.0): publika laddpunkter från 2020.
        • fueleconomy.gov (amerikanska EPA, fri): räckvidd och förbrukning per elbilsmodell.
        • BloombergNEF (2025): batteripriserna, citerade ur deras pressmeddelanden. IVL, ICCT och Volvo Cars: citerade rapporter. Energimyndigheten, Transportstyrelsen, Naturvårdsverket och lagtexterna: reduktionsplikten och stöden.
        • Inte med: begagnade elbilars priser, som bara finns i bilhandelns egna databaser, och elbilarnas andel per kommun, som finns på Klimat och energi.