Investeringsskydd och skiljedomar: när företag stämmer stater

1. Bilaterala investeringsavtal

   Ett bilateralt investeringsavtal, på engelska BIT, är ett avtal mellan två stater om att skydda varandras investerare. Staten lovar bland annat att inte expropriera utan ersättning, att behandla investeraren rättvist och skäligt och inte sämre än andra. Nästan alla sådana avtal ger investeraren rätt att själv väcka talan mot staten inför en skiljenämnd. Sverige har 52 bilaterala avtal, de flesta från 1980- och 1990-talen.

   Kommerskollegium, En modernisering av Sveriges investeringsskyddsavtal, 2024

2. Energistadgefördraget

   Energistadgefördraget, på engelska Energy Charter Treaty eller ECT, är ett multilateralt avtal från 1994 för energisektorn med samma slags investeringsskydd. Det är det avtal som oftast åberopas i tvister. Riksdagen godkände det 1996.

   Energistadgefördraget, artikel 47; riksdagen, bet. 2025/26:NU13; Eberhardt, Olivet och Steinfort, One Treaty to Rule Them All, TNI 2018

3. ICSID, UNCITRAL och PCA

   Tvisterna avgörs av en skiljenämnd, oftast tre skiljemän: en utsedd av investeraren, en av staten och en ordförande som de enas om. Världsbankens skiljeinstitut ICSID administrerar flest mål. Andra mål följer FN:s skiljeregler från UNCITRAL och administreras ofta av den permanenta skiljedomstolen PCA i Haag. Domen är bindande och kan som regel inte överklagas i sak, bara upphävas på snäva grunder som jäv eller allvarliga processfel.

   OECD, Gaukrodger och Gordon, Investor-State Dispute Settlement: A Scoping Paper, 2012

4. Klausulen som gäller efter uppsägning

   De flesta avtal har en så kallad sunset clause: investeringar som gjordes medan avtalet gällde fortsätter att vara skyddade i 10 till 20 år efter att avtalet sagts upp. I energistadgefördraget är tiden 20 år, enligt artikel 47.3. Kommerskollegium påpekar att en ensidig uppsägning av Sveriges avtal därför låser fast det gamla skyddet länge.

   Kommerskollegium, En modernisering av Sveriges investeringsskyddsavtal, 2024

Kända fördragsbaserade tvister, enligt UNCTAD, World Investment Report 2026, figur II.16 (ISDS Navigator den 1 april 2026). Siffrorna för de senaste åren höjs i efterhand när fler tvister blir kända; tvister som hålls helt hemliga syns inte alls.

Belopp i tvister som väcktes 2015 till 2024, utan ränta och utan Yukos mot Ryssland och Zeph mot Australien, enligt UNCTAD, IIA Issues Note 2025, figur 7. Kostnaderna är snittet i över 400 avgöranden fram till maj 2021 enligt BIICL och Allen & Overy, 2021 Empirical Study. Kronorna är omräknade med Riksbankens årsmedelkurs, 10,56 kronor per dollar 2024 och 8,58 kronor 2021.

1. Vattenfall mot Tyskland

   Efter Fukushima 2011 beslutade förbundsdagen att Tyskland skulle avveckla kärnkraften snabbare. Vattenfall, som ägs av svenska staten, stämde Tyskland 2012 under energistadgefördraget och krävde till slut 6,1 miljarder euro med ränta, omkring 65 miljarder kronor. Parallellt fann Tysklands författningsdomstol 2016 och 2020 att lagen delvis kränkte egendomsskyddet och att bolagen skulle ha skälig ersättning. År 2021 kom staten överens med de fyra kärnkraftsbolagen om 2,4 miljarder euro, varav 1,425 miljarder euro till Vattenfall, omkring 14,5 miljarder kronor eller 1,7 miljarder dollar. Tvisten avslutades. Tysklands kostnad för försvaret var 21,7 miljoner euro fram till augusti 2020. Redan 2009 hade Vattenfall stämt Tyskland om miljövillkoren för kolkraftverket Moorburg i Hamburg; den tvisten förliktes 2011.

   Vattenfall, 5 mars 2021; förbundsregeringen, Drucksache 19/22571; italaw, ICSID ARB/09/6

2. Philip Morris mot Uruguay

   Uruguay krävde 2008 och 2009 att varningstexten skulle täcka 80 procent av cigarettpaketet och att varje märke bara fick säljas i en variant. Philip Morris stämde Uruguay 2010 under avtalet med Schweiz. Skiljenämnden ogillade alla krav i juli 2016 och lät Philip Morris betala 7 miljoner dollar, omkring 60 miljoner kronor, av Uruguays kostnader samt nämndens avgifter. Enligt en studie i Tobacco Control aviserade regeringen först att den skulle mildra reglerna för att slippa tvisten, men ändrade sig.

   italaw, ICSID ARB/10/7; Crosbie, Sosa och Glantz, Tobacco Control 2018

3. Philip Morris mot Australien

   Australien införde 2011 neutrala cigarettförpackningar. Philip Morris Asia i Hongkong stämde under avtalet mellan Australien och Hongkong. Skiljenämnden avvisade talan i december 2015 utan att pröva den i sak. Australien fick hälften av sina kostnader på 23 miljoner australiska dollar ersatta och betalade själv omkring 12 miljoner. Medan tvisten pågick sa Nya Zeelands biträdande hälsominister 2013 att regeringen skulle avvakta utfallet innan den lagstiftade om samma sak, ett exempel som kritiker kallar regulatory chill.

   italaw, PCA 2012-12; IAReporter om kostnaderna; IAReporter om Nya Zeeland

4. RWE och Uniper mot Nederländerna

   Nederländernas parlament beslutade 2019 att kol inte får användas för elproduktion efter 2029. De tyska bolagen RWE och Uniper, som hade öppnat nya kolkraftverk 2015 och 2016, stämde 2021 under energistadgefördraget och krävde omkring 1,4 respektive 1 miljard euro. Uniper drog tillbaka sin talan 2022 som ett villkor för den tyska statens räddningspaket. RWE drog tillbaka sin 2023, sedan Tysklands högsta domstol funnit att fördragets skiljeklausul inte gäller mellan EU-länder. I nederländska domstolar förlorade bolagen: förbudet ingriper i egendomen men är lagligt utan ersättning, enligt tingsrätten 2022 och hovrätten 2025.

   ICSID, ARB/21/4 och ARB/21/22; SOMO om RWE; hovrätten i Haag 2025

5. Rockhopper mot Italien

   Italiens parlament förbjöd i december 2015 ny olje- och gasutvinning nära kusten, och året därpå fick det brittiska bolaget Rockhopper nej till fältet Ombrina Mare. Bolaget stämde under energistadgefördraget och fick 2022 omkring 190 miljoner euro plus ränta, ungefär 2 miljarder kronor. I juni 2025 upphävdes domen i sin helhet, eftersom den skiljeman bolaget utsett inte hade berättat om en gammal italiensk brottmålsprocess. Tvisten prövas nu av en ny skiljenämnd.

   ICSID, ARB/17/14; beslutet om upphävande 2025

6. Fler exempel

   Lone Pine stämde Kanada över Québecs moratorium för fracking och förlorade 2022. Eco Oro stämde Colombia över ett gruvförbud i ett skyddat högland; nämnden fann 2021 att Colombia brutit mot avtalet men dömde 2024 inte ut något skadestånd. TC Energy krävde 15 miljarder dollar av USA när tillståndet för oljeledningen Keystone XL drogs in, men talan avvisades 2024.

   italaw, Lone Pine; El Universal om Eco Oro; Offshore Technology om TC Energy

Beloppen i kronor och dollar är omräknade med Riksbankens årsmedelkurs för det år då domen eller uppgörelsen kom.

1. Achmea, 2018

   EU-domstolen slog den 6 mars 2018 fast att en skiljeklausul i ett investeringsavtal mellan två EU-länder strider mot EU-rätten, eftersom en skiljenämnd kan behöva tolka EU-rätt utan att kunna fråga EU-domstolen.

   EU-domstolen, mål C-284/16

2. Komstroy, 2021

   Den 2 september 2021 slog EU-domstolen fast att samma sak gäller energistadgefördraget: dess skiljeklausul kan inte användas i tvister mellan en investerare från ett EU-land och ett annat EU-land.

   EU-domstolen, mål C-741/19

3. PL Holdings, 2021

   I oktober 2021 lade EU-domstolen till att ett EU-land inte heller får gå med på ett särskilt skiljeavtal i efterhand med samma innehåll som en ogiltig klausul.

   EU-domstolen, mål C-109/20

1. Lagstiftare kan hålla tillbaka

   Kritiker menar att hotet om en dyr tvist får regeringar att avstå från eller mildra lagar, även när staten skulle vinna. Det kallas regulatory chill. Intervjuer med tjänstemän i Ontario visar att förslag började granskas internt för att undvika tvister. En studie av miljöregler fann att tvister följs av svagare reglering, tydligast i länder med stark förvaltning. Andra studier av Kanada fann att tjänstemän sällan kände till avtalen alls. Forskningen är alltså splittrad.

   Van Harten och Scott, JIDS 2016; Berge och Berger, JIDS 2021; Côté, LSE 2014

2. Klimatpolitiken

   Forskare har uppskattat att klimatpolitik kan leda till krav från olje- och gasinvesterare på upp till 340 miljarder dollar, och att energistadgefördraget skyddar den största enskilda delen av dessa tillgångar. FN:s klimatpanel IPCC skriver att avtal som fördraget har skiljeklausuler som skyddar investerare mot politik som kan göra deras tillgångar värdelösa.

   Tienhaara m.fl., Science 2022; IPCC AR6, arbetsgrupp III, kapitel 14

3. Skiljemännen är inte domare

   Skiljemännen utses för varje tvist och får betalt per uppdrag. Samma personer kan vara skiljeman i ett mål och advokat i ett annat. En studie av 1 039 tvister fann att en liten men betydande grupp har sådana dubbla roller, och en studie av alla ICSID-utnämningar fann att en liten krets dominerar. En studie fann att skiljemän tolkar sin behörighet till investerarens fördel; en annan fann inget samband mellan statens utvecklingsnivå och utfallet.

   Langford, Behn och Lie, JIEL 2017; Puig, EJIL 2014; Van Harten, Osgoode Hall LJ 2012; Franck, Harvard ILJ 2009

4. Bara investerare kan stämma

   Avtalen ger investeraren rätt att väcka talan, men staten kan bara svara. Utländska företag får dessutom en väg som inhemska företag saknar. Australiens produktivitetskommission avrådde 2010 regeringen från klausuler som ger utländska investerare större rättigheter än australiska. Motkrav från staten är möjliga men ovanliga.

   Productivity Commission, Bilateral and Regional Trade Agreements, 2010, rekommendation 4c; Urbaser mot Argentina

5. Sekretessen

   Många tvister förs utan insyn. UNCTAD skriver att det verkliga antalet tvister troligen är högre än det kända, och att omkring en femtedel förliks, oftast på hemliga villkor. FN:s regler om öppenhet från 2014 gäller bara nyare avtal om parterna inte kommer överens. Sverige har skrivit under konventionen som utsträcker dem till äldre avtal men inte ratificerat den.

   UNCTAD, IIA Issues Note 4/2021; UNCITRAL, Mauritiuskonventionen

6. Institutionerna

   UNCTAD skrev 2015 att frågan inte är om systemet ska reformeras utan hur. OECD driver sedan 2021 ett arbete för att anpassa avtalen till klimatmålen. Columbia Center on Sustainable Investment menar att fördelarna i stort sett är obelagda medan kostnaderna blir allt tydligare. Transnational Institute, en kritisk tankesmedja, har granskat energistadgefördraget och skiljemännens nätverk. År 2017 bad över 230 juridik- och ekonomiprofessorer USA:s president att ta bort ISDS ur Nafta.

   UNCTAD, World Investment Report 2015; OECD, Future of Investment Treaties; CCSI 2018; TNI 2012; professorernas brev 2017

1. Skydd där domstolarna är svaga

   Investeringsskyddet byggdes för att flytta tvister från diplomatiska påtryckningar, och tidigare ren maktpolitik, till rättslig prövning. Försvararna menar att ett företag som investerar i ett land med partiska eller långsamma domstolar behöver en neutral instans när staten tar dess egendom eller ändrar villkoren godtyckligt. En studie av amerikanska diplomattelegram fann dock att diplomaterna ingrep lika ofta i länder med avtal som utan.

   Shihata, ICSID Review 1986; Gertz, Jandhyala och Poulsen, World Development 2018

2. Staten vinner oftare

   Av de avslutade tvisterna har staterna vunnit fler än investerarna, och de flesta skadestånd är små jämfört med vad som yrkats. Rubrikbeloppen är undantag. Europeiska näringslivets organisation BusinessEurope beskriver ISDS som en neutral och faktabaserad mekanism och en viktig del av investeringsskyddet, men medger att systemet kan bli öppnare och mer konsekvent.

   UNCTAD, IIA Issues Note 4/2021; BusinessEurope 2014

3. Lockar avtalen investeringar?

   Det är huvudargumentet för avtalen, och forskningen är blandad. En tidig studie fann att fler avtal ger mer utländska investeringar till utvecklingsländer. Senare studier som tar hänsyn till att investeringar också kan leda till avtal finner svagare eller inga effekter. Den största metaanalysen, av 74 studier, fann en effekt så liten att den kan betraktas som noll men inte utesluta en liten positiv effekt, och tecken på att positiva resultat oftare publiceras.

   Neumayer och Spess, World Development 2005; Aisbett, OUP 2009; Brada, Drabek och Iwasaki, Journal of Economic Surveys 2021

4. Kommerskollegiums bedömning

   Sveriges myndighet för handelsfrågor fann 2017 ingen effekt av CETA:s investeringsskydd på Sveriges rätt att reglera, eftersom skyddet i praktiken inte går längre än svensk rätt, Europakonventionen och EU-rätten. År 2024 förordade myndigheten att Sveriges 52 föråldrade avtal moderniseras genom ett nytt modellavtal, inte att de avskaffas.

   Kommerskollegium, Analys av frihandelsavtalet CETA, 2017 och En modernisering av Sveriges investeringsskyddsavtal, 2024

1. Investeringsdomstolen i CETA

   I EU:s avtal med Kanada, CETA, ersätts skiljemännen av en permanent tribunal med ledamöter som utses av parterna i förväg, och en överprövningsinstans. EU-domstolen fann 2019 ordningen förenlig med EU-rätten, bland annat eftersom tribunalen inte kan ifrågasätta demokratiskt beslutade skyddsnivåer. Investeringsdelen tillämpas inte förrän alla EU-länder har ratificerat avtalet. Sverige ratificerade 2018; i augusti 2025 återstod tio länder.

   EU-domstolen, yttrande 1/17; Kanadas parlament om ratificeringarna

2. En multilateral investeringsdomstol

   EU:s ministerråd gav 2018 kommissionen mandat att förhandla om en multilateral investeringsdomstol, med fast anställda domare på långa mandat som inte kan förnyas och en överprövningsinstans.

   Rådet, förhandlingsdirektiven, 2018

3. UNCITRAL Working Group III

   I FN:s handelsrättskommission förhandlar staterna sedan 2017 om reformer. En uppförandekod för skiljemän antogs 2023 och begränsar dubbla roller med karenstider. En stadga för ett rådgivningscentrum som ska hjälpa fattigare stater antogs i princip 2024. Utkast till en permanent tribunal och en överprövningsinstans förhandlas fortfarande.

   UNCITRAL, uppförandekoden; UNCITRAL, arbetsgrupp III

4. Nya modellavtal

   Nederländerna låter sedan 2019 en oberoende myndighet utse skiljemännen. Indien sa upp avtal med 58 länder efter 2016 och skrev ett nytt modellavtal. Brasiliens avtal har ingen tvistlösning mellan investerare och stat alls. Sydafrika ersatte sina avtal med en nationell lag 2018. Det nya avtalet mellan USA, Mexiko och Kanada tog bort ISDS mellan USA och Kanada. Bolivia och Venezuela har lämnat ICSID.

   Kluwer om Nederländerna; bilaterals.org om Indien; ASIL om Brasilien; Webber Wentzel om Sydafrika; Gibson Dunn om USMCA; ICSID om Venezuela

Riksdagen godkände CETA den 22 mars 2018 med 248 röster mot 24 (voteringen, bet. 2017/18:UU19) och EU:s avtal med Chile, som också har en investeringsdomstol, den 23 oktober 2024 med 258 mot 35, där V och MP röstade nej (bet. 2024/25:UU4). Ett förslag i en enskild motion är ledamotens, inte nödvändigtvis partiets.