Sverige i EU: vad kostar det och vad får vi?
Kort svar: Sverige betalade 45,7 miljarder kronor i avgift till EU 2025, ungefär 3 procent av statens utgifter. En del kommer tillbaka: 2024 betalade EU ut 2,2 miljarder euro i Sverige, mest jordbruksstöd och forskningspengar, mot en avgift på 3,7 miljarder euro. Nettot, 1,5 miljarder euro eller 0,26 procent av BNI, gör Sverige till en av de största nettobetalarna per invånare. Samtidigt går 55 procent av varuexporten till andra EU-länder. Svenskarna röstade ja till EU 1994 och nej till euron 2003, och i dag är 62 procent för medlemskapet.
Mer på sajten: Statsbudgeten visar avgiften bland statens andra utgifter, Sverige i världen hur Sverige står sig mot andra länder, Bistånd vad EU:s bistånd tar av biståndsramen, Jordbruk och livsmedel jordbruksstödet från EU, Handel, export och import EU:s handelsavtal och tullar, Skog och skogsindustri EU:s skogsregler, Investeringsskydd och ISDS varför EU lämnade energistadgefördraget och Partiernas beslut hur partierna röstat.
Vad Sverige betalar till EU, i kronor sedan 1997.
Avgiften är ett eget utgiftsområde i statsbudgeten, nummer 27. Den består mest av en avgift efter hur stor Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) är, en del av momsen och en avgift för plast som inte återvinns. Sverige får en rabatt på ungefär en miljard euro om året under budgetperioden 2021 till 2027. Tullarna som tas ut vid EU:s gräns räknas inte med här. Avgiften har mer än fördubblats sedan 1997, bland annat för att EU fick en ny långtidsbudget 2021 och för att Storbritannien lämnade unionen.
| År | Avgift, miljarder kr |
|---|---|
| 1997 | 20,2 |
| 2000 | 22,3 |
| 2005 | 25,6 |
| 2010 | 30,4 |
| 2015 | 44,2 |
| 2020 | 47,2 |
| 2021 | 52,3 |
| 2022 | 48,2 |
| 2023 | 43,6 |
| 2024 | 41,2 |
| 2025 | 45,7 |
Statsbudgetens utfall för utgiftsområde 27, Avgiften till Europeiska unionen, löpande priser. Statskontoret (tidigare Ekonomistyrningsverket, ESV). Alla år finns på Statsbudgeten.
Avgiften, pengarna tillbaka och nettot.
EU-kommissionen redovisar varje år hur mycket varje land betalat och hur mycket EU betalat ut i landet. Utbetalningarna går inte bara till staten utan också till bönder, universitet, företag och kommuner. Därför är det som kommer tillbaka större i kommissionens siffror än i statsbudgeten.
| År | Avgift | Tillbaka | Netto | Netto, andel av BNI |
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 4 294 | 1 691 | 2 603 | 0,59 % |
| 2015 | 4 019 | 1 468 | 2 552 | 0,56 % |
| 2016 | 3 190 | 1 712 | 1 478 | 0,32 % |
| 2017 | 3 155 | 1 504 | 1 651 | 0,34 % |
| 2018 | 3 798 | 1 812 | 1 986 | 0,42 % |
| 2019 | 3 562 | 1 705 | 1 856 | 0,38 % |
| 2020 | 4 580 | 2 191 | 2 389 | 0,49 % |
| 2021 | 5 069 | 2 108 | 2 961 | 0,54 % |
| 2022 | 4 431 | 2 298 | 2 133 | 0,37 % |
| 2023 | 3 811 | 2 334 | 1 477 | 0,26 % |
| 2024 | 3 718 | 2 217 | 1 502 | 0,26 % |
| 2025 | 4 119 | 3 410 | 709 | 0,11 % |
Miljoner euro i löpande priser. Avgiften är de egna medlen ur BNI, moms och plast med justeringar, utan tullar. Tillbaka är allt EU betalade ut i Sverige, även återhämtningsfonden. 2025 steg det till 3,4 miljarder euro när Sverige fick 1,4 miljarder ur återhämtningsfonden efter pandemin. Räknat av oss ur EU-kommissionens tabell över utgifter och intäkter 2000 till 2025.
Vad EU betalade ut i Sverige 2024.
Jordbruket får mest. Direktstöden till bönderna går genom Jordbruksverket, och landsbygdsprogrammet betalar bland annat miljöersättningar till lantbrukare. Forskningspengarna ur Horisont Europa söker universitet och företag i konkurrens med resten av Europa. Regionalfonden och socialfonden betalar projekt för företagande och för att fler ska få jobb.
- Jordbruk, direktstöd704
- Forskning, Horisont Europa335
- Återhämtningsfonden208
- Landsbygdsprogrammet198
- Socialfonden111
- Regionalfonden104
- Erasmus+81
Miljoner euro 2024. Resten av de 2 217 miljonerna är mindre program, bland annat för migration, försvar, transporter och rymd. EU-kommissionen, tabellen över utgifter och intäkter.
Nettobetalarna 2024, som andel av BNI.
Sex länder betalade 2024 klart mer än de fick tillbaka. Räknat mot hur stor ekonomin är låg Sverige näst högst, efter Nederländerna. Tyskland betalar mest i euro men mindre som andel av ekonomin. Finland gick ungefär jämnt ut och Frankrike fick lite mer än landet betalade. Mest fick Lettland, Estland och Kroatien: Lettland fick tillbaka 3,4 procent av sin BNI mer än landet betalade.
- Nederländerna0,27 %
- Sverige0,26 %
- Irland0,23 %
- Österrike0,22 %
- Danmark0,11 %
- Tyskland0,08 %
Avgift minus allt EU betalade ut i landet, som andel av landets BNI 2024, räknat av oss ur EU-kommissionens tabell. Belgien och Luxemburg ser ut att få mycket eftersom EU:s egna institutioner och löner finns där; kommissionens officiella nettomått räknar bort förvaltningen och ger därför lite andra tal.
Över hälften av exporten går till EU.
Inom EU:s inre marknad får varor, tjänster, pengar och människor röra sig utan tullar och i stort sett med samma regler. 2023 gick 55 procent av Sveriges varuexport, 1 156 miljarder kronor, till andra EU-länder. Tyskland är största mottagare. Norge, som står utanför EU men är med i den inre marknaden genom EES-avtalet, är näst störst.
| Land | Andel av varuexporten |
|---|---|
| Hela EU | 55 % |
| Tyskland | 11 % |
| Norge | 9 % |
| USA | 9 % |
| Danmark | 7 % |
| Finland | 7 % |
| Storbritannien | 5 % |
SCB, Handeln har fått ökad betydelse för varuexporten. Bara varor; tjänsteexporten räknas inte.
Vem som bestämmer vad.
EU får bara besluta om det som medlemsländerna har gett unionen rätt till i fördragen. Besluten fattas av ministrarna i ministerrådet och av Europaparlamentet, på förslag från kommissionen. Allt annat bestämmer riksdagen och regeringen, regionerna och kommunerna.
Bara EU: tullar och handelsavtal
Tullunionen, handelsavtal med andra länder, konkurrensreglerna för den inre marknaden och hur mycket fisk som får fiskas i haven. Sverige förhandlar inte egna handelsavtal.
Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artikel 3.
Delat: där de flesta reglerna kommer
Den inre marknaden, jordbruket, miljön, konsumentskyddet, transporterna, energin och asyl och gränser. Här får Sverige stifta egna lagar bara så länge EU inte har gjort det, och EU:s regler gäller före svenska.
Artikel 4.
EU stöttar: hälsa, utbildning och kultur
EU får ge pengar och samordna, till exempel genom Erasmus+, men inte ta över lagstiftningen.
Artikel 6.
Kvar i Stockholm
Inkomstskatten, skolan, vården, pensionerna, socialförsäkringarna, polisen och försvaret. Eftersom Sverige inte har euron bestämmer Riksbanken räntan. Utrikes- och försvarspolitiken samordnas i EU men kräver att alla länder är eniga.
Artikel 5 och fördraget om Europeiska unionen, artikel 24 och 31.
Ja till EU 1994, nej till euron 2003.
Den 13 november 1994 röstade en knapp majoritet för att Sverige skulle gå med i EU, och Sverige blev medlem den 1 januari 1995. Den 14 september 2003 röstade en klar majoritet nej till att byta kronan mot euron. Båda omröstningarna var rådgivande, men riksdagen följde utslaget. Hur partierna har röstat i EU-frågor i riksdagen finns på Partiernas beslut.
| Omröstning | Ja | Nej | Blankt | Valdeltagande |
|---|---|---|---|---|
| EU-medlemskap 1994 | 52,3 % | 46,8 % | 0,9 % | 83,3 % |
| Euron 2003 | 42,0 % | 55,9 % | 2,1 % | 82,6 % |
Vad svenskarna tycker om medlemskapet.
SOM-institutet vid Göteborgs universitet frågar varje höst sedan 1991 vad svenskarna tycker om medlemskapet. Stödet har ökat mest i perioder av oro i omvärlden och sjunkit när EU haft ekonomisk kris.
2024: 62 procent för, 13 procent emot
Lika många som året innan var i huvudsak för medlemskapet. 25 procent hade ingen bestämd åsikt.
SOM-undersökningen 2024, i Sieps Mellan tvivel och entusiasm (2025:7epa).
2022: rekord efter invasionen av Ukraina
Stödet steg till 68 procent och motståndet sjönk till 11 procent, det högsta stöd som SOM-institutet har mätt.
Samma källa.
2014 till 2021: mellan 50 och 60 procent
Under eurokrisens svåraste år, 2010 och 2013, sjönk stödet med tio procentenheter. Det steg igen efter brexitomröstningen 2016 och när USA införde tullar på EU-varor 2018.
Samma källa.
Euron: 32 procent för 2024
Det är det högsta sedan 2009. 41 procent var emot och 27 procent tyckte varken eller. 2012, mitt i eurokrisen, var bara 9 procent för.
Sieps, Förnyad glöd i eurofrågan (2025:11epa).
Var siffrorna kommer ifrån.
- Avgiften i kronor: statsbudgetens utfall för utgiftsområde 27, Statskontoret (tidigare ESV).
- Brutto, netto och utbetalningar: EU-kommissionen, EU spending and revenue 2000 to 2025, hämtad i oktober 2026. Nettot och andelen av BNI är räknade av oss.
- Exporten: SCB, utrikeshandel med varor 2023.
- Befogenheterna: fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artikel 3 till 6.
- Folkomröstningarna: Valmyndigheten.
- Opinionen: SOM-institutet vid Göteborgs universitet, redovisad av Sieps 2025.
Siffrorna är handöverförda ur källorna, hösten 2026. Kronor och euro går inte att jämföra rakt av: statsbudgeten räknar bara det som går genom staten, kommissionen allt som betalas ut i landet.