Hur röstade partierna i de stora besluten?

Kort svar: Här står beslut som har format Sverige, från rösträtten till Nato, och hur varje riksdagsparti röstade: för, emot, avstod eller splittrat. Ett parti som inte satt i riksdagen står som det. Varje beslut har en källa.

Besluten

Beslut för beslut, äldst först.

1918 Demokrati

Lika kommunal rösträtt

Urtima riksdagen gav kvinnor och män lika rösträtt i kommunalvalen. Beslutet var en del av den partiöverenskommelse som ledde till lika rösträtt till riksdagen.

Ingen slutvotering om helheten.

  • SFörSocialdemokraternaRegeringsparti, förslaget kom från regeringen
  • MFörHögernBiträdde partiöverenskommelsen enligt Lindman 1921
  • SDFanns inte
  • CUppgift saknasBondeförbundet
  • VUppgift saknasVänstersocialisterna
  • KDFanns inte
  • LFörLiberalernaRegeringsparti, förslaget kom från regeringen
  • MPFanns inte

Paragraferna godkändes en i taget, utan slutvotering om helheten. Protokollen har inga namnlistor, så partiernas röster går inte att räkna.

1919 Arbetsliv

Åttatimmarsdagen

Lagen om arbetstidens begränsning gjorde åtta timmars arbetsdag och 48 timmars arbetsvecka till huvudregel.

Andra kammaren: 126 ja, 64 nej. Första kammaren: 78 ja, 46 nej.

  • SFörSocialdemokraternaRegeringsparti, förslaget kom från regeringen
  • MEmotHögernReservation om rent avslag
  • SDFanns inte
  • CUppgift saknasBondeförbundet
  • VUppgift saknasVänstersocialisterna
  • KDFanns inte
  • LFörLiberalernaRegeringsparti, förslaget kom från regeringen
  • MPFanns inte

Siffrorna gäller huvudvoteringen om lagens första paragraf. Protokollen har inga namnlistor, så partiernas röster går inte att räkna.

1921 Jämställdhet

Lika rösträtt för kvinnor och män

Riksdagen fattade det andra och slutliga grundlagsbeslutet som gav kvinnor och män lika rösträtt och valbarhet till riksdagen.

Andra kammaren: 151 ja, 44 nej. Första kammaren: 101 ja, 16 nej.

  • SFörSocialdemokraterna
  • MSplittratHögernPartiledningen för, enskilda yrkade avslag
  • SDFanns inte
  • CUppgift saknasBondeförbundet
  • VUppgift saknasVänstersocialisterna
  • KDFanns inte
  • LFörLiberalerna
  • MPFanns inte

Det första, vilande beslutet togs i maj 1919 utan votering om huvudfrågan. Protokollen har inga namnlistor, så vilka ledamöter som röstade nej går inte att fastställa.

1938 Arbetsliv

Semesterlagen

Arbetstagare fick lagstadgad rätt till tolv dagars semester.

Beslutet fattades utan votering.

  • SFörSocialdemokraternaRegeringsparti, förslaget kom från regeringen
  • MUppgift saknasHögern
  • SDFanns inte
  • CFörBondeförbundetRegeringsparti, förslaget kom från regeringen
  • VUppgift saknasKommunisterna
  • KDFanns inte
  • LUppgift saknasFolkpartiet
  • MPFanns inte

Lagen som helhet godkändes utan votering i båda kamrarna. Det voterades bara om en enskild bestämmelse i andra paragrafen.

1959 Arbetsliv

Allmän tilläggspension, ATP

Riksdagen införde en lagstadgad tilläggspension som beräknas på inkomsten under yrkeslivet. Varför dagens pension kan bli låg trots långt arbetsliv står på Pension och äldre.

Andra kammaren: 115 ja, 114 nej, 1 avstod. Första kammaren: 80 ja, 69 nej.

  • SFör
  • MEmotHögerpartiet
  • SDFanns inte
  • CEmot
  • VFörKommunisterna
  • KDFanns inte
  • LEmotFolkpartietEn ledamot, Ture Königson, avstod
  • MPFanns inte

Ja betyder här för lagen. I andra kammaren hade S och kommunisterna tillsammans 115 röster och de borgerliga partierna lika många, så folkpartisten Königsons nedlagda röst avgjorde. Protokollen har inga partivisa siffror.

1974 Familj

Fri abort

Kvinnan fick rätt att själv besluta om abort till och med artonde graviditetsveckan.

Riksdagen: 214 ja, 103 nej, 6 avstod.

  • SFörRegeringens förslag, enstaka ledamöter emot
  • MEmotPartimotion mot fri abort
  • SDFanns inte
  • CSplittratFri fråga för ledamöterna
  • VFörVPK
  • KDInte i riksdagen
  • LSplittratFolkpartietFri fråga för ledamöterna
  • MPFanns inte

Protokollet har bara totalsiffror. Partiernas hållning bygger på anförandena i debatten, där flera partier sade att frågan var fri för ledamöterna.

1975 Demokrati

Kommunal rösträtt för utländska medborgare

Utländska medborgare som varit bosatta i Sverige i tre år fick rösta och bli valda i kommunala val, första gången 1976.

Riksdagen: 290 ja, 14 nej, 1 avstod.

  • SFör
  • MFör
  • SDFanns inte
  • CFör
  • VFörVPKVille gå längre, två års bosättning
  • KDInte i riksdagen
  • LFörFolkpartiet
  • MPFanns inte

Nej gällde VPK:s reservation om kortare bosättningstid, inte reformen. Protokollet har bara totalsiffror.

1979 Familj

Agaförbudet

Föräldrabalken fick en regel om att barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

Riksdagen: 259 ja, 6 nej, 3 avstod.

  • SFör
  • MFörEnskilda ledamöter motionerade om avslag
  • SDFanns inte
  • CFör
  • VFörVPK
  • KDInte i riksdagen
  • LFörFolkpartiet
  • MPFanns inte

Protokollet har bara totalsiffror. De få nej-rösterna kom sannolikt från de moderater som motionerat om avslag.

1980 Energi

Kärnkraften efter folkomröstningen

Efter folkomröstningen i mars 1980 beslutade riksdagen att högst tolv reaktorer fick användas och att den sista skulle stängas senast 2010.

Riksdagen: 259 ja, 68 nej.

  • SFörLinje 2 i folkomröstningen
  • MEmotLinje 1, ville inte låsa årtalet 2010
  • SDFanns inte
  • CFörLinje 3 i folkomröstningen
  • VUppgift saknasVPKLinje 3 i folkomröstningen
  • KDInte i riksdagen
  • LFörFolkpartietLinje 2 i folkomröstningen
  • MPFanns inte

I folkomröstningen fick linje 1 18,9 procent, linje 2 39,1 procent och linje 3, avveckling inom tio år, 38,7 procent. Protokollet har bara totalsiffror; partiernas röster bygger på reservationer och anföranden.

1994 Familj

Registrerat partnerskap

Två personer av samma kön fick registrera sitt partnerskap, med i stort sett samma rättsverkan som äktenskap.

Riksdagen: 171 ja, 141 nej, 5 avstod.

  • SFör128 ja
  • MEmot2 ja, 72 nej, 1 avstod
  • SDInte i riksdagen
  • CSplittrat4 ja, 20 nej, 2 avstod
  • VFör12 ja
  • KDEmot25 nej
  • LSplittrat21 ja, 8 nej, 2 avstodFolkpartiet liberalerna
  • MPInte i riksdagen

Ny demokrati, som satt i riksdagen 1991 till 1994, röstade 3 för och 15 emot. Ja betyder här för utskottets förslag om lagen.

1994 Utrikes och försvar

Folkomröstningen om EU

I den rådgivande folkomröstningen röstade 52,3 procent ja och 46,8 procent nej till medlemskap i Europeiska unionen.

Folkomröstning: partiernas linjer, inte röster i riksdagen.

  • SFörMajoriteten av väljarna röstade nej
  • MFör
  • SDInte i riksdagen
  • CFörMajoriteten av väljarna röstade nej
  • VEmot
  • KDFörKDSMajoriteten av väljarna röstade nej
  • LFörFolkpartiet liberalerna
  • MPEmot

1994 Utrikes och försvar

EU-medlemskapet i riksdagen

Riksdagen antog lagen om Sveriges anslutning till Europeiska unionen och överlät beslutsbefogenheter till EU.

Riksdagen: 278 ja, 36 nej.

  • SFör148 ja
  • MFör68 ja
  • SDInte i riksdagen
  • CFör24 ja
  • VEmot18 nej
  • KDFör13 jaKDS
  • LFör25 jaFolkpartiet liberalerna
  • MPEmot18 nej

Själva anslutningsfördraget godkändes utan rösträkning. Siffrorna gäller den räknade voteringen om att överlåta beslutsbefogenheter till EU.

1997 Energi

Lagen om kärnkraftens avveckling

Regeringen fick rätt att återkalla tillståndet att driva en kärnkraftsreaktor. Lagen gjorde det möjligt att stänga Barsebäck. Hela förloppet, från folkomröstningen till de sista stängningarna, står på Elpriset.

Riksdagen: 208 ja, 110 nej, 1 avstod.

  • SFör149 ja
  • MEmot74 nej
  • SDInte i riksdagen
  • CFör24 ja
  • VFör19 ja
  • KDEmot14 nej
  • LEmot22 nej, 1 avstodFolkpartiet liberalerna
  • MPFör16 ja

1998 Jämställdhet

Sexköpslagen

Det blev straffbart att köpa sexuella tjänster, medan försäljningen inte kriminaliserades.

Riksdagen: 181 ja, 92 nej, 13 avstod.

  • SFör133 ja, 1 nej, 1 avstod
  • MEmot73 nej
  • SDInte i riksdagen
  • CFör19 ja, 1 nej
  • VFör15 ja, 1 nej
  • KDAvstod10 avstodVille förbjuda både köp och försäljning
  • LSplittrat2 ja, 16 nej, 1 avstodFolkpartiet liberalerna
  • MPFör12 ja, 1 avstod

2003 Utrikes och försvar

Folkomröstningen om euron

I den rådgivande folkomröstningen röstade 42,0 procent ja och 55,9 procent nej till att införa euron.

Folkomröstning: partiernas linjer, inte röster i riksdagen.

  • SFörMajoriteten av väljarna röstade nej
  • MFör
  • SDInte i riksdagen
  • CEmot
  • VEmot
  • KDFörMajoriteten av väljarna röstade nej
  • LFörFolkpartiet liberalerna
  • MPEmot

2010 Energi

Nya kärnkraftsreaktorer tillåts

Förbudet mot att bygga nya reaktorer togs bort, så att gamla reaktorer får ersättas med nya på samma plats.

Riksdagen: 174 ja, 172 nej.

  • SEmot129 nej
  • MFör95 ja
  • SDInte i riksdagen
  • CFör26 ja, 2 nej
  • VEmot22 nej
  • KDFör24 ja
  • LFör28 jaFolkpartiet liberalerna
  • MPEmot19 nej

Politiska vildar röstade 1 ja, 0 nej och 0 avstod.

2015 Migration

Id-kontroller vid gränsen

Regeringen fick rätt att kräva att bussar, tåg och färjor kontrollerar resenärernas id-handlingar vid allvarligt hot mot den allmänna ordningen.

Riksdagen: 175 ja, 39 nej, 117 avstod.

  • SFör110 ja, 1 avstod
  • MAvstod80 avstod
  • SDFör43 ja
  • CEmot20 nej, 1 avstod
  • VEmot18 nej
  • KDAvstod16 avstod
  • LAvstod18 avstod
  • MPFör22 ja, 1 nej, 1 avstod

Voteringen gällde om lagförslaget skulle avslås. För betyder att partiet röstade nej till avslag, alltså för lagen.

2016 Migration

Tillfälliga lagen om uppehållstillstånd

Asylsökande fick i regel tillfälliga uppehållstillstånd i stället för permanenta, och rätten till anhöriginvandring begränsades, i tre år.

Riksdagen: 240 ja, 45 nej, 30 avstod.

  • SFör106 ja
  • MFör77 ja
  • SDFör40 ja
  • CEmot20 nej, 1 avstod
  • VEmot20 nej
  • KDAvstod14 avstod
  • LAvstod1 nej, 15 avstod
  • MPSplittrat17 ja, 4 nej

Voteringen gällde om lagförslaget skulle avslås. För betyder att partiet röstade nej till avslag, alltså för lagen.

2018 Jämställdhet

Samtyckeslagen

Sex med någon som inte deltar frivilligt blev våldtäkt, och oaktsam våldtäkt blev ett nytt brott.

Beslutet fattades utan votering.

  • SFör
  • MFör
  • SDFör
  • CFör
  • VFör
  • KDFör
  • LFör
  • MPFör

Lagen antogs utan votering, eftersom ingen begärde det. Den enda voteringen gällde en översyn av sexualbrotten (punkt 5), där SD ville gå längre.

Så läser du listan

Dagens partier, med sina gamla namn.

Varje kolumn är ett av dagens riksdagspartier. Moderaterna hette Högerpartiet till 1969 och har rötter i Allmänna valmansförbundet. Centerpartiet hette Bondeförbundet till 1957. Liberalerna hette Folkpartiet från 1934 till 2015 och dessförinnan Frisinnade och Liberala. Vänsterpartiet hette Sveriges kommunistiska parti och Vänsterpartiet kommunisterna. Där partiet hade ett annat namn när beslutet togs står det i rutan.

För, emot och avstod betyder att minst nio av tio av partiets röstande ledamöter röstade så. Annars står partiet som splittrat. Siffrorna i rutan är antal ledamöter, och de som var frånvarande räknas inte. Fanns inte betyder att partiet inte var bildat, inte i riksdagen att det fanns men saknade mandat.

Före 1971 hade riksdagen två kamrar som röstade var för sig, och då står resultatet för båda. Protokollen från den tiden redovisar i regel inte rösterna per parti. Partiets hållning kommer då ur debatten i protokollet eller ur historisk litteratur, och siffror står bara där en källa har dem.

Från riksdagsåret 2002/03 räknas rösterna ur Riksdagens öppna data, ledamot för ledamot. Listan tar med beslut som brukar räknas som stora i svensk politik.