Jordbruket och livsmedelsberedskapen
Kort svar: Sverige producerar mer spannmål än landet äter, men bara ungefär sju tiondelar av köttet och mjölken, en femtedel av tomaterna och en tredjedel av äpplena. Även den maten kräver importerad diesel, gödsel, foder och reservdelar. Åkerarealen har krympt med en tredjedel sedan 1920-talet, och jordbruksföretagen har blivit färre än en femtedel så många som 1927. De statliga beredskapslagren av livsmedel avvecklades kring sekelskiftet. Sedan 1 juli 2026 finns en ny lag om beredskapslager i livsmedelskedjan, och staten har börjat köpa in spannmål igen. Jordbruket får omkring 11 miljarder kronor om året i stöd, det mesta från EU.
Mer på sajten: Försvaret om beredskapslagren av läkemedel och bränsle, EU om vad Sverige betalar till och får från unionen Priserna om matpriserna sedan 2019 och Böndernas villkor om inkomsten, priset till bonden och kostnaderna.
Hur mycket av maten Sverige själv producerar.
Försörjningsgraden är produktionen i Sverige delad med vad som äts i Sverige, i procent. Det som äts räknas som produktionen plus importen minus exporten. Över 100 procent betyder att Sverige producerar mer än landet äter av varan och att resten exporteras. Under 100 procent betyder att en del måste importeras.
| Vara | 2024 | 2025 | Förslag 2030 | Förslag 2035 |
|---|---|---|---|---|
| Spannmål | 115 | 150 | 127 | 140 |
| Rapsfrö | 85 | 93 | 98 | 110 |
| Baljväxter | 97 | 98 | 106 | 115 |
| Matpotatis | 92 | 90 | 96 | 100 |
| Stärkelsepotatis | 100 | 100 | 110 | 120 |
| Socker | 87 | 103 | 95 | 100 |
| Kött totalt | 70 | 70 | 75 | 80 |
| Griskött | 81 | 81 | 88 | 95 |
| Nötkött | 57 | 54 | 61 | 65 |
| Får och lamm | 25 | 23 | 28 | 30 |
| Matfågel | 72 | 75 | 78 | 85 |
| Mjölk | 71 | 73 | 78 | 85 |
| Ägg | 87 | 97 | 96 | 105 |
| Morot | 95 | 99 | 95 | 95 |
| Matlök | 84 | 87 | 87 | 90 |
| Huvudkål | 51 | 52 | 67 | 85 |
| Tomat | 18 | 19 | 29 | 40 |
| Äpple | 30 | 31 | 39 | 50 |
Procent. Ur Jordbruksverkets pressmeddelande 30 juni 2026. Målen för 2030 och 2035 föreslog Jordbruksverket på regeringens uppdrag i oktober 2025; regeringen har inte beslutat om dem. Spannmålen 2025 var en mycket stor skörd.
Måttet säger inte hur beroende Sverige är av import
För att producera maten behövs importerade insatsvaror: drivmedel, gödselmedel, växtskyddsmedel, foder, maskiner och reservdelar. Jordbruksverket skriver att försörjningsgraden skulle bli betydligt lägre om de räknades in. Därför kallar myndigheten hellre måttet försörjningsförmåga.
Jordbruksverket, På tal om jordbruk och fiske, juni 2024
Ingen siffra för all mat tillsammans
Jordbruksverket räknar inte fram en total försörjningsgrad. Varorna kan inte läggas ihop på ett rimligt sätt, och en del mat, som kaffe och citrusfrukter, går inte att odla i Sverige. Förädlade livsmedel räknas inte med, och lagerförändringar räknas bara för spannmål.
Jordbruksverket
Mejerierna har tappat mest
Räknat i mjölkekvivalenter, alltså med ost, smör och andra mejerivaror omräknade till mjölk, sjönk försörjningsgraden från 112 procent 1995 till 75 procent 2023. För ost var den 39 procent.
Jordbruksverket, På tal om jordbruk och fiske
Åkerarealen sedan 1865.
Åkermarken växte under 1800-talet när mossar dikades ut och skog röjdes, och var som störst på 1920-talet. Sedan dess har mindre lönsam åker i skogsbygderna planterats med skog eller blivit betesmark, medan skördarna per hektar har mångdubblats. Spannmål odlas på ungefär två femtedelar av åkern.
Antalet jordbruksföretag sedan 1927.
Serien räknar företag med mer än 2 hektar åker, samma gräns hela tiden. Gårdarna har blivit färre och större: när ett jordbruk läggs ned arrenderas eller köps marken oftast av en granne.
Åker och bete som bebyggs.
Jordbruksverket följer hur mycket jordbruksmark som tas för bostäder, vägar, industri och annat. Från 2021 till 2025 exploaterades omkring 1 500 hektar, ungefär 300 hektar om året. Under var och en av de tre femårsperioderna före var det omkring 3 000 hektar. Mest har marken till bostäder minskat, från omkring 2 500 hektar till omkring 300, och vägarna står nu för en stor del. Mest jordbruksmark bebyggs i Skåne och Västra Götaland. Siffrorna per län står i tabellen längre ned.
Jordbruksverket, Exploatering av jordbruksmark 2021 till 2025, pressmeddelande 1 juli 2026.
Beredskapslagren förr och nu.
Kalla kriget
Staten hade stora beredskapslager av spannmål, andra livsmedel och insatsvaror som gödsel och drivmedel, för att landet skulle klara sig om importen stängdes av i ett krig.
SOU 2025:68
Avvecklingen
Efter kalla kriget bedömdes lagren inte längre behövas, och de avvecklades stegvis under 1990-talet. Förordningen om beredskapslagring upphävdes 2002. Regeringen skriver 2026 att den gamla typen av lager inte finns kvar i dag.
Prop. 2025/26:205, motion 2021/22:1289
Livsmedelsstrategin 2.0
I mars 2025 förnyade regeringen livsmedelsstrategin från 2017, med tre fokusområden: en robust livsmedelskedja, mer export och svensk kvalitet och gastronomi. Det övergripande målet är fortfarande en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala produktionen ökar. Strategin har inga mål i siffror.
Regeringen, 21 mars 2025
En ny lag om beredskapslager
Riksdagen antog lagen om beredskapslagring i livsmedelskedjan 26 maj 2026, och den gäller sedan 1 juli 2026. Staten äger varorna, och regeringen bestämmer vilka varor, hur mycket och var. Lagren byggs upp stegvis. I budgeten för 2026 finns 575 miljoner kronor, och Jordbruksverket köper först in spannmål till lager i norra Sverige.
Prop. 2025/26:205, bet. 2025/26:MJU25
Vem som ansvarar
Livsmedelsverket är sektorsansvarig myndighet för livsmedelsförsörjning och dricksvatten, Jordbruksverket för spannmål och insatsvaror till jordbruket. Myndigheten för civilt försvar, som hette MSB fram till 1 januari 2026, samordnar det civila försvaret. Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt ska redovisa hur lagren ska byggas upp senast 22 februari 2027.
Regeringen, mcf.se
Hur väl hushållen klarar sig en vecka på maten och vattnet hemma står på Krisberedskapen.
Stöd och ersättningar till jordbruket.
Det mesta av stödet kommer från EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Sveriges strategiska plan för 2023 till 2027 omfattar omkring 61 miljarder kronor, varav EU betalar 46 miljarder och Sverige 15 miljarder. Pengarna kommer ur två fonder: garantifonden för jordbruket, som betalar gårdsstödet, och jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, som bland annat betalar miljöersättningar och kompensationsstöd. Siffrorna nedan är EU:s och Sveriges pengar tillsammans, med några rent nationella stöd.
| Stöd 2025 | Miljoner kronor |
|---|---|
| Gårdsstöd | 4 680 |
| Kompensationsstöd | 1 470 |
| Miljöersättning för betesmarker | 1 195 |
| Nötkreatursstöd | 942 |
| Ekologisk produktion | 599 |
| Precisionsjordbruk | 560 |
| Nationellt stöd för mjölk | 408 |
| Stöd till unga jordbrukare | 372 |
| Kolinlagring | 357 |
Åker, företag, stöd och exploatering per län.
| Län | Åker 2003, ha | Åker 2025, ha | Förändring | Företag 2003 | Företag 2025 | Stöd 2025, mnkr | Bebyggt 2016 till 2020, ha | Bebyggt 2021 till 2025, ha |
|---|
Företag med åkermark. Arealen per län redovisas från 2003. Stödet är summan av alla stödformer i länet. Den bebyggda marken är åker och betesmark som exploaterats.
Vad partierna vill.
Alla åtta riksdagspartier stödde lagen om beredskapslager. Skillnaderna gäller hur lagren ska byggas upp och hur mycket produktionen ska öka. Första kolumnen sammanfattar partiernas linje i riksdagsbehandlingen våren 2026, den andra deras svar till Lantbrukarnas riksförbund inför valet 2026.
| Parti | Om beredskapslagren | Om produktionen |
|---|---|---|
| Socialdemokraterna | Ja till lagen, vill ha tydligare prioriteringar och en plan för uppbyggnaden. | Sverige behöver producera mer mat. |
| Moderaterna | Ja till lagen. Lagren ska gå hand i hand med lönsam produktion och enklare regler. | Effektiva gårdar, stora som små, och produktion där den fungerar bäst. |
| Sverigedemokraterna | Ja till lagen. Beredskapen hänger också på den inhemska produktionen. | Öka primärproduktionen, för beredskapens skull. |
| Centerpartiet | Ja till lagen. | Säker mat av hög kvalitet. |
| Vänsterpartiet | Ja till lagen, men vill koppla beredskapen till klimatanpassning och omställning. | Ingen åker eller betesmark ska ligga i träda. |
| Kristdemokraterna | Ja till lagen. Vill ha en stark bas av djurhållning och livsmedelsproduktion. | Produktionen måste öka; det är en säkerhetsfråga. |
| Liberalerna | Ja till lagen. | Ett motståndskraftigt lantbruk är avgörande för livsmedelsförsörjningen. |
| Miljöpartiet | Ja till lagen, men vill koppla den till klimatanpassning och hållbarhet. | Ett lönsamt och livskraftigt lantbruk i hela landet. |
Riksdagen, betänkande 2025/26:MJU25 med reservationer och särskilda yttranden, beslut 26 maj 2026, och motion 2025/26:4069 (MP). Lantbrukarnas riksförbund, Valet 2026: Partierna om maten, marken och makten, uppdaterad 11 maj 2026.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Åkermarken, företagen, länen och stöden: Jordbruksverkets statistikdatabas, tabellerna med långa tidsserier (åkerarealen och företagen), jordbruksföretag per län och stöd och ersättningar per län och stödform. Officiell statistik.
- Försörjningsgraden: Jordbruksverkets pressmeddelande 30 juni 2026 och rapporten På tal om jordbruk och fiske, juni 2024.
- Exploateringen: Jordbruksverkets pressmeddelande 1 juli 2026 och rapporten Exploatering av jordbruksmark 2021 till 2025.
- Beredskapslagren: prop. 2025/26:205, betänkande 2025/26:MJU25, SOU 2025:68, regeringens budgetproposition för 2026 och Myndigheten för civilt försvar.
- Livsmedelsstrategin: regeringens pressmeddelande 21 mars 2025. EU:s jordbrukspolitik: Jordbruksverket om den strategiska planen 2023 till 2027.
- Partierna: riksdagens betänkande 2025/26:MJU25 och Lantbrukarnas riksförbund, Valet 2026.
Serierna hämtades i oktober 2026. Exploateringen per län och övriga siffror är handöverförda ur källorna hösten 2026.