Hur mycket har priserna stigit sedan covid-19?
Kort svar: I september 2026 var priserna i Sverige i snitt 26,6 procent högre än 2019. Det som kostade 100 kronor då kostar nu 126,60. Inflationen toppade på 12,3 procent i december 2022 och är nu nere på 1,2 procent, men priserna går inte tillbaka för att ökningstakten faller. Av 200 varu- och tjänstegrupper låg 32 på sin högsta nivå någonsin i september 2026. Reallönen var 2025 fortfarande lägre än 2019.
Mer om vardagens kostnader: Elpriset visar elen per elområde och för hushållen, Elbilen pumppriset med och utan skatt, Vem äger bostäderna hur hyran bestäms, Böndernas villkor vad bonden får för maten jämfört med butikspriset.
Så mycket dyrare har allt blivit sedan 2019.
Konsumentprisindex per månad, omräknat så att snittet 2019 är 100. KPI är det officiella måttet på hur priserna för hushållens konsumtion ändras. KPIF är samma index med räntan på bolånen hållen fast, det mått Riksbanken styr mot.
Under pandemins första år stod priserna nästan still. Från hösten 2021 steg de snabbt: först energin, sedan maten och till sist nästan allt. Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 sköt el, gas, drivmedel och spannmål i höjden. Ökningstakten nådde sin topp i december 2022.
KPI steg mer än KPIF 2023 eftersom Riksbanken höjde räntan för att få ner inflationen, och räntan på bolånen räknas in i KPI. När räntan sänktes från 2024 gick det åt andra hållet. Över hela perioden hamnar de nära varandra.
Att inflationen har fallit betyder att priserna stiger långsammare, inte att de sjunker. Nivån från 2022 och 2023 ligger kvar, och på den läggs varje års nya ökning.
Vad 100 kronor från 2019 kostar i dag.
Dra i reglaget för att se prislappen månad för månad. Varje rad är ett av KPI:s tretton utgiftsområden: det som kostade 100 kronor där i snitt 2019, i den valda månadens priser.
Spridningen är stor. Boendet, där el, hyror och bolåneräntor ingår, har stigit mest. Kläder, möbler och elektronik har stigit mindre, och mobiltelefoner och datorer är billigare än 2019 för samma prestanda. SCB räknar in att en ny telefon är bättre än den gamla, så en lika dyr telefon med mer minne blir i indexet en prissänkning.
Välj en vara eller tjänst.
SCB:s finaste nivå i KPI, ungefär 200 grupper enligt den internationella indelningen COICOP 2018, omräknade till 2019 = 100. Namnen är SCB:s.
Priserna som aldrig sänktes.
Varje prick är en grupp i KPI som steg minst 10 procent från 2019 till sin topp. Längs sidan: hur mycket den steg till toppen. Uppåt: hur stor del av den ökningen som har försvunnit sedan dess. Noll betyder att priset ligger kvar på toppen, 100 att det är tillbaka på 2019 års nivå. Orange prickar ligger högst 2 procent under sin topp.
Vid toppen nu: ökning sedan 2019, procent
Har gett tillbaka mest: andel av ökningen som har gått tillbaka, procent
De flesta priser går inte ner. Det är normalt: löner, hyror och andra kostnader som steg under inflationsåren ligger kvar, och med en inflation på runt två procent är ett pris som står still en sänkning i reala termer. Det som har gått tillbaka är främst varor som följer en världsmarknad, som grönsaker, frukt, olja och el, och varor där tekniken blir billigare.
På toppen ligger mest tjänster och avgifter: vatten och avlopp, hyror, försäkringar och hushållstjänster, där lönerna och kommunernas kostnader är det mesta av priset. Att ett pris inte har sjunkit säger alltså inte i sig att någon tar ut för mycket. Det säger att kostnaden bakom det inte har sjunkit, eller att något annat håller uppe det. Vilket det är får man ta reda på grupp för grupp.
Maten fick ett hack i april 2026, när momsen på livsmedel sänktes från 12 till 6 procent. Livsmedlen i KPI föll 5,5 procent på en månad, nästan exakt så mycket som skattesänkningen motsvarar. Sänkningen gäller till och med 2027.
Råvaran på världsmarknaden mot priset i butiken.
Uttrycket kommer från ekonomen Robert Bacon, som 1991 visade att brittiska bensinpriser steg som raketer när oljan blev dyrare men sjönk som fjädrar när den blev billigare. Sedan dess har mönstret hittats på många marknader, men inte överallt. En svensk studie av bensinstationer från 2025 fann att det var tydligast där konkurrensen lokalt var svag.
Diagrammet visar inte marginaler. Råvaran är bara en del av priset i butiken: i en kaffeburk ingår rostning, förpackning, transport, löner och moms, och i en liter bensin är skatterna ungefär hälften. Därför rör sig konsumentpriset alltid mindre än råvaran, både uppåt och nedåt. Det som går att läsa ut är tidsfördröjningen och om priset följer med ner när råvaran faller. Kontrakt och lager gör att det ofta tar månader innan ett råvarupris syns på hyllan.
Råvarupriserna är räknade i kronor, så en svagare krona gör dem dyrare även när dollarpriset står still.
Vad forskningen säger om varför priserna steg.
Under inflationsåren kom ordet girflation, på engelska greedflation: idén att företag använde inflationen som täckmantel för att höja priserna mer än kostnaderna. Myndigheter och forskare har undersökt det, och svaren pekar delvis åt olika håll. De mäter också olika saker: hela ekonomin, en bransch eller enskilda varor, vinster i kronor eller som andel av försäljningen.
-
Steg matpriserna mer än kostnaderna?
Konkurrensverket genomlyste livsmedelskedjan på regeringens uppdrag och fann brister i konkurrensen i flera led: hög koncentration i handeln och i delar av industrin, inlåsande avtal och hinder för nya aktörer. Myndighetens slutsats var att konsumenterna fått betala mer för många livsmedel än vad de ökade kostnaderna i produktionen kan motivera. Prisuppgången toppade i mars 2023.
Konkurrensverket (2024), Konkurrensverkets genomlysning av livsmedelsbranschen 2023–2024, rapport 2024:5.
-
Passade handeln på att höja marginalerna?
Forskare vid Lunds universitet och SLU studerade på Konkurrensverkets uppdrag bland annat kött och mjölk. De fann inget stöd för att dagligvaruhandeln som helhet höjde sina marginaler när priserna steg, men uteslöt inte undantag för enskilda varor och kedjor.
Konkurrensverket, uppdragsforskning (2024), Ökande livsmedelspriser och förändrad konkurrens?, 2024:3.
-
Hur lönsamma var livsmedelsföretagen?
Konkurrensverkets uppföljning visar att lönsamheten i dagligvaruhandeln med grossister och i livsmedelsindustrin var stabil i 15 år, även under åren med rekordhöga matpriser. Handelns rörelsemarginal låg i snitt på 2,4 procent 2008 till 2019, steg till 3,9 procent 2021 och var därefter omkring 2,5 procent. Myndigheten bedömer att priserna hade kunnat bli lägre med starkare konkurrens, särskilt i butiksledet. Stabila marginaler i procent betyder större vinster i kronor när priserna stiger.
Konkurrensverket (2025), Lönsamheten i livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln och dess grossister, rapport 2025:3.
-
Föll lönsamheten i stället?
SCB:s företagsstatistik visar att rörelsemarginalen sjönk 2022 och 2023 jämfört med snittet 2012 till 2021: i livsmedelsindustrin från 3,3 till minus 0,4 procent, i dagligvaruhandeln från 2,8 till 2,4 procent. Partihandeln låg något högre, 3,2 procent 2023 mot 2,5 i snitt.
SCB (2024), Sämre lönsamhet i livsmedelsbranscher trots högre matpriser.
-
Vad drev den svenska inflationen?
En analys från Riksbanken delade upp prisökningarna i importpriser, arbetskostnader och vinster per producerad enhet. Uppgången i den inhemska inflationen efter pandemin speglade till en början främst stigande vinster per enhet, och ökningen av vinstandelen var bred, även i branscher nära konsumenterna. Arbetskostnaderna bidrog lite 2021 men mer 2022 och 2023. Analysen är författarnas egen och inte Riksbankens officiella hållning.
Lindskog och Lovéus, Riksbanken staff memo (2023), Importpriser, arbetskostnader och vinster: vilken roll har de spelat i inflationsdynamiken?
-
Hur stor del av prisökningen i euroområdet var vinster?
ECB-ekonomer räknade ut att vinsterna per enhet 2022 stod för i snitt två tredjedelar av den inhemska prisökningen, mot ungefär en tredjedel i snitt 1999 till 2022. Under 2024 vände det: lägre vinstökningar dämpade då effekten av stigande löner på priserna, och vinsterna per enhet minskade i början av året.
Arce, Hahn och Koester, ECB Blog (2023), How tit-for-tat inflation can make everyone poorer; Lane, ECB (2024), Monetary policy and the disinflation process.
-
Höjde företagen sina påslag?
IMF-ekonomer fann att inhemska vinster stod för 45 procent och importpriserna för 40 procent av ökningen i euroområdets konsumtionspriser från början av 2022 till början av 2023. Men de skriver också att tillgängliga data inte tyder på en utbredd ökning av påslagen: vinsterna steg för att företagen förde vidare högre kostnader, inte nödvändigtvis för att marginalerna vidgades.
Hansen, Toscani och Zhou, IMF Working Paper 23/131 (2023), Euro Area Inflation after the Pandemic and Energy Shock: Import Prices, Profits and Wages.
Sammantaget: vinsterna steg i kronor under inflationsåren, och i euroområdet bar de en ovanligt stor del av prisökningen 2022. Om det var företag som tog ut mer än kostnaderna eller vinster som följde med när kostnaderna fördes vidare beror på vilken bransch och vilket mått man tittar på. I den svenska maten pekar Konkurrensverket på svag konkurrens snarare än stigande marginaler i procent.
När förpackningen blir mindre men priset står still.
Krympflation är när en vara får mindre innehåll till samma pris. Det syns inte på prislappen men i jämförpriset per kilo eller liter. Prisstatistiken missar det inte: SCB jämför priset per mängd, så en mindre förpackning till samma pris räknas i KPI som en prisökning.
-
Hur mycket påverkar krympflationen KPI?
SCB:s mått är summan av alla justeringar för ändrade förpackningar. Effekten märktes 2017 till 2019, och 2017 höjde ändrade förpackningar priset på kaffe med i snitt fyra procent. 2022 var effekten försumbar, minus 0,04 procentenheter, eftersom förpackningar som blev större vägde tyngre än de som krympte.
SCB (2023), Matpriser påverkas mindre av krympflation.
-
Är krympflation vanlig i svenska butiker?
En studie för Konkurrensverket fann att krympflation förekommer i Sverige, men inte i alla varukategorier och inte upprepat i de kategorier där den hittats. Studien bygger på data för tio år fram till 2021.
Lange, Konkurrensverket uppdragsforskning (2025), Krympflation, 2025:1.
-
Hur ser det ut i andra länder?
I USA stod krympta förpackningar för mindre än en tiondels procentenhet av prisökningen på 34,5 procent 2019 till 2024, men för upp till 3 procentenheter i de mest drabbade kategorierna, som hushållspapper. I Kanada krympte 29,6 procent av de berörda livsmedlen i KPI 2021 till 2023. Frankrike kräver sedan juli 2024 att större butiker skyltar vid varor som krympt utan att priset sänkts.
US GAO (2025), GAO-25-107451; Statistics Canada (2025), Shrinkflation in the Consumer Price Index; DGCCRF.
Sverige jämfört med resten av Europa.
EU:s harmoniserade konsumentprisindex, HIKP, från snittet 2019 till senaste månaden. HIKP räknas likadant i alla länder och tar inte med boende i eget hem, så det skiljer sig något från KPI. EU:s länder samt Norge, Island och Schweiz.
Sverige ligger under snittet i EU och euroområdet. Länderna i östra Europa, där mat och energi väger tyngre i hushållens budget och flera valutor försvagades, fick de största ökningarna. Schweiz, med en stark valuta och reglerade elpriser, steg minst.
Hann lönerna med?
Genomsnittlig månadslön för alla anställda i september varje år enligt SCB:s lönestrukturstatistik, och KPI som årssnitt, båda med 2019 = 100. Reallönen är lönen delad med prisnivån.
Lönerna steg varje år, men 2022 och 2023 steg priserna betydligt snabbare. Det var det största fallet i reallönerna på flera decennier. Medlingsinstitutet, som räknar med konjunkturlönestatistiken, kom fram till att reallönen enligt KPI föll 5,6 procent 2022 och 4,9 procent 2023. Sedan 2024 växer reallönerna igen, men i maj 2026 låg de enligt Medlingsinstitutet fortfarande cirka 0,4 procent under 2019 års nivå räknat med KPI, och cirka 0,7 procent över räknat med KPIF.
Ett snitt döljer stora skillnader. Den som hade bolån med rörlig ränta fick betala mer när räntan steg, medan den som bor i hyresrätt fick hyreshöjningar som kom senare men ligger kvar. Hushåll med låga inkomster lägger en större del av budgeten på mat och boende, som steg mest.
Räkna ut din egen prisökning.
Reglagen visar hur ett snitthushåll fördelar varje hundralapp enligt KPI:s vikter. Ändra dem efter din egen budget.
Förenklad uträkning: varje område räknas upp med sitt eget prisindex sedan 2019 och vägs ihop med dina andelar, som om du köpt samma saker hela tiden. KPI byter vikter varje år, så snitthushållet blir här något annat än KPI. Boende omfattar hyra, el, värme, vatten och för den som äger sin bostad bland annat räntan på bolånet, som i KPI.
Var siffrorna kommer ifrån.
- SCB (CC0): KPI per varu- och tjänstegrupp med vikter (COICOP 2018) och KPIF per månad från 2019, och genomsnittlig månadslön ur lönestrukturstatistiken.
- Eurostat (CC BY 4.0): HIKP per land och växelkurserna mot dollar.
- Världsbanken, Pink Sheet (CC BY 4.0): råvarupriserna per månad i dollar, omräknade till kronor.
- Nord Pool via sidan Elpriset: spotpriset i elområde 3.
- Medlingsinstitutet, Konkurrensverket, Riksbanken, ECB, IMF, SCB, GAO och Statistics Canada: citerade rapporter, länkade vid varje fynd. Momssänkningen: riksdagens beslut och regeringens uppföljning från september 2026.
- Inte med: priser i enskilda butiker eller kedjor, som bara finns i handelns egna databaser, och marginaler per vara.