Krisberedskapen: civilt försvar, skyddsrummen och hushållen

I statens budget hör krisberedskapen till utgiftsområde 6, Försvar och samhällets krisberedskap. Diagrammet visar den civila delen av området: anslagen till Myndigheten för civilt försvar (före 2026 MSB), krisberedskapsanslaget som myndigheten fördelar vidare till kommuner, regioner och andra myndigheter, Kustbevakningen, radiosystemet Rakel, förebyggande åtgärder mot ras och skred, SOS Alarm, Myndigheten för psykologiskt försvar och Statens haverikommission. Mycket av det civila försvaret betalas också över andra utgiftsområden, till exempel vården, energin och livsmedlen, och syns inte här.

1. Ett paket till 2028

   I september 2025 lade regeringen fram ett nytt paket för civilt försvar, efter en överenskommelse med Sverigedemokraterna: 3 miljarder kronor 2026, 4,2 miljarder 2027 och 4,6 miljarder 2028. Räknat över alla utgiftsområden ska anslagen till civilt försvar enligt regeringen gå från ungefär 2,7 miljarder 2022 till ungefär 19,4 miljarder 2028.

   Regeringen, 16 september 2025

2. Kommunerna får mer

   Kommunerna fick 649 miljoner kronor 2024 för sitt arbete med krisberedskap och civilt försvar. 2026 kommer 400 miljoner i investeringsstöd till lokal försörjningsberedskap och 490 miljoner till kommuner av särskild betydelse för totalförsvaret till det.

   Regeringen, 21 september 2023, MCF, 16 mars 2026

Statskontoret (f.d. Ekonomistyrningsverket), statsbudgetens årsutfall, utgiftsområde 6 område 2 Samhällets krisberedskap. Före 2003 låg anslagen i en annan indelning och går inte att jämföra. Fasta priser räknade med konsumentprisindex. Mer om hela budgeten på Statsbudgeten.

Skyddsrum byggdes från 1940-talet i källare, garage och bergrum, mest i orter där staten bedömde att ett angrepp var troligast. De ska kunna ställas i ordning inom 48 timmar vid höjd beredskap. Tabellen räknar alla skyddsrum i Myndigheten för civilt försvars register och jämför platserna med hur många som bor i kommunen. Att en kommun har få platser betyder inte att invånarna saknar skydd, men det finns inga reserverade platser.

1. Få nya sedan 2002

   Sedan 2002 har bara ett mindre antal nya skyddsrum byggts. Riskområden där skyddsrum ska finnas finns nu i 128 av 290 kommuner.

   Dir. 2021:30, Regeringen, 7 september 2026

2. Brister i skicket

   Enligt MSB:s statistik hade närmare en tredjedel av skyddsrummen kvarstående brister 2020.

   Sveriges Radio, Kaliber, 18 maj 2020

3. En ny lag

   I februari 2026 föreslog regeringen en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. Enklare skyddade utrymmen ska ge 1,5 miljoner platser till, och länsstyrelserna ska ta över tillsynen. Sedan budgeten för 2024 har 100 miljoner kronor gått till att rusta upp skyddsrum.

   Regeringen, 24 februari 2026, 9 januari 2026

Myndigheten för civilt försvar, skyddsrumsregistret (öppna data), och SCB:s folkmängd 31 december via Kolada. Skyddsrummen är placerade efter läget i kommungränserna. Platserna gäller skyddsrummen som de är registrerade, inte om de går att använda i dag.

Myndigheten för civilt försvar råder alla att kunna klara sig en vecka utan hjälp: mat som går att äta utan el, värme, ett sätt att få nyheter och vatten, 3 till 5 liter per vuxen och dygn. Om broschyren Om krisen eller kriget kommer, som skickades till alla hushåll i november 2024, står det på Försvaret.

1. Efter broschyren

   I februari 2025 hade 64 procent tagit del av broschyren, och 43 procent sade att de redan hade beredskap för minst en vecka. 63 procent tänkte stärka sin beredskap. 39 procent kände oro när de fick den, mot 24 procent när den förra skickades ut 2018.

   MSB, Norstat, 14 mars 2025, 2 009 svarande

2. Hösten 2026

   I september 2026 sade hälften att de skulle klara minst en vecka utan samhällets hjälp, men 59 procent tyckte att det är svårt att hålla tillräcklig beredskap hemma. Myndigheten gör 2027 till ett beredskapsår.

   MCF, Norstat, 25 september 2026

3. Mat och vatten

   I en undersökning som ICA lät göra samma månad svarade 67 procent att de skulle klara mindre än en vecka på maten och vattnet hemma.

   ICA Gruppen, Verian, 23 september 2026, 1 063 svarande

Undersökningarna ställer olika frågor och går inte att jämföra rakt av. ICA:s är ett företags egen undersökning.

Utan el stannar det mesta: värmen, vattenpumparna, betalningarna och mobilnätet. Därför har elnätet egna krav på hur länge ett avbrott får vara, och staten har en plan för vem som ska få el först om den inte räcker. Om dricksvattnet och vem som levererar det står det på Vattnet.

1. Avbrotten 2024

   En elkund hade 2024 i snitt 63 minuters oplanerade avbrott och ungefär ett avbrott under året. På landsbygden var det 72 minuter i det egna nätet, i tätorterna 16. 6 456 kunder var utan el i mer än ett dygn i sträck, mot 3 824 året innan. Stormåren 2005, 2007 och 2011 sticker ut med långt fler avbrottsminuter än alla andra år.

   Energimarknadsinspektionen, Ei R2025:17

2. Högst ett dygn

   Enligt ellagen får ett avbrott inte vara längre än 24 timmar, och efter 12 timmar har kunden rätt till avbrottsersättning. Räcker elen inte till kan nätbolagen koppla bort delar av nätet. Planeringen Styrel bestämmer då vilka samhällsviktiga verksamheter som ska prioriteras. Den har aldrig behövt användas på riktigt.

   Ellagen (1997:857) 4 kap. 20 §, Energimyndigheten

3. Bensinstationer och fjärrvärme

   Energimyndigheten har bett regeringen om stöd så att fler bensinstationer får reservkraft och kan ta betalt utan uppkoppling, och så att fjärrvärmen, som värmer bostäderna för omkring 4,5 miljoner människor, klarar ett avbrott. Om lagren av olja står det på Försvaret.

   Energimyndighetens hemställan om statligt stöd för energiberedskapsåtgärder, 11 juni 2025

Varje kommun ska enligt lag gå igenom vilka extraordinära händelser som kan drabba den, till exempel långa elavbrott, översvämningar eller förorenat dricksvatten, och samla det i en risk- och sårbarhetsanalys. Utifrån den gör kommunen en plan för hur den ska hantera händelserna, en gång varje mandatperiod. Staten betalar för arbetet genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner.

1. Nya regler på väg

   Myndigheten för civilt försvar ersatte de gamla föreskrifterna om analyserna i juni 2026, och en ny lag väntas ersätta den nuvarande 2027. Regeringens förslag i juli 2026 innebär att analyserna också ska täcka höjd beredskap, att kommunerna ska ordna samlingsplatser och sikta på att klara två veckor på egna resurser. Förslaget beräknas kosta ungefär 5,4 miljarder kronor 2026 till 2029.

   Lag (2006:544) 2 kap. 1 §, MCFFS 2026:9, Regeringen, 5 juli 2026