Hur mycket bistånd ger Sverige, och vart går det?

Kort svar: Sverige gav 56,7 miljarder kronor i bistånd 2025, 0,85 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) enligt OECD:s preliminära siffror. Det är tredje mest bland givarländerna i förhållande till ekonomin, efter Norge och Luxemburg. Från 1968 var målet att ge en procent av BNI. Regeringen frångick det i budgeten för 2023 och satte en fast ram i kronor: 56 miljarder per år 2023 till 2025 och 53 miljarder per år 2026 till 2028. En del av ramen går inte till bistånd utomlands: 2026 räknas 9,4 miljarder av, mest för Sveriges andel av EU:s bistånd och för asylsökande i Sverige. Ukraina var 2025 det land som fick mest av Sidas bistånd.

Mer på sajten: Statsbudgeten visar biståndet bland statens andra utgifter, Sverige i världen hur Sverige står sig mot andra länder, Sverige i EU avgiften till EU och Migration hur många som söker asyl i Sverige.

Biståndsramen

Hur mycket Sverige har gett sedan 1960.

Sveriges offentliga bistånd enligt OECD:s biståndskommitté DAC, nettoutbetalningar i löpande priser, miljarder kronor. Siffrorna för 2025 är preliminära. Källa: OECD DAC1.

Riksdagen beslutade 1968 att biståndet skulle nå en procent av bruttonationalprodukten, enligt den ursprungliga planen till budgetåret 1974/75. FN:s mål för de rika länderna är 0,7 procent. Enligt OECD:s serie nådde Sverige en procent första gången 1982. Högst var andelen 2015, 1,40 procent, då kostnaderna för asylsökande i Sverige var ovanligt stora.

I budgetpropositionen för 2023 frångick regeringen (M, KD och L, med stöd av SD) enprocentsmålet och satte ramen till 56 miljarder kronor per år 2023 till 2025. Från 2026 är ramen 53 miljarder per år till och med 2028, enligt en överenskommelse mellan regeringen och SD. Det motsvarar ungefär 0,74 procent av BNI 2026 och 0,68 procent 2028, enligt Concords beräkning. Regeringen hänvisar till reformagendan "Bistånd för en ny era" från december 2023, med särskilt fokus på Ukraina.

Biståndsramen i budgeten och utfallet, miljoner kronor.
ÅrBiståndsramUtgiftsområde 7Totalt bistånd
20221 % av BNI45 80255 226
202356 00051 58259 609
202456 00044 95952 887
202556 000uppgift saknasuppgift saknas
202653 00043 648 i budgetenuppgift saknas
2027 och 202853 000 per åruppgift saknasuppgift saknas

Utgiftsområde 7, Internationellt bistånd, är den del av statsbudgeten som går till Sida och andra biståndsmyndigheter. Totalt bistånd räknat enligt OECD:s regler omfattar också sådant som betalas från andra delar av budgeten, som EU:s bistånd och asylkostnader. Utfallen 2022 till 2024 avser utbetalt år. Källa: budgetpropositionen för 2026, prop. 2025/26:1 utgiftsområde 7.

Avräkningarna

Den del av ramen som stannar i Sverige eller går via EU.

Kostnader för asylsökande och skyddsbehövande under det första året i Sverige, och Sveriges andel av EU:s bistånd, så som Sverige rapporterar dem till OECD, miljarder kronor i löpande priser. Källa: OECD DAC1.

OECD:s regler tillåter att ett land räknar vissa kostnader på hemmaplan som bistånd, främst mottagandet av asylsökande under deras första år. Sverige räknar också av sin andel av det bistånd EU betalar ut, och en del av kostnaden för utrikesförvaltningen. 2015 gick 20,2 miljarder kronor, en tredjedel av biståndet, till mottagandet av asylsökande i Sverige. 2025 var det 1,9 miljarder.

Avräkningen för migration får vara högst 8 procent av ramen. När asylkostnaderna blir lägre än beräknat förs pengarna tillbaka: i april 2026 återförde regeringen 1 668 miljoner kronor till biståndet, eftersom kostnaderna för 2025 blev lägre än väntat.

Kanalerna

Direkt till länder eller via FN, EU och Världsbanken.

    Biståndet efter kanal det senaste år som finns för varje kanal, miljarder kronor. Bilateralt bistånd styr Sverige själv till ett land, en region eller ett ändamål, även när en FN-organisation eller en frivilligorganisation genomför det. Multilateralt är kärnstöd som organisationerna själva fördelar; EU, FN, IDA och de regionala utvecklingsbankerna är delar av det. IDA är Världsbankens fond för de fattigaste länderna; där är senaste siffran från 2024. Källa: OECD DAC1.

    2025 gick 33,3 miljarder kronor bilateralt och 23,4 miljarder multilateralt, alltså ungefär 41 procent som kärnstöd till internationella organisationer.

    Länder och ändamål

    Vart Sidas pengar går.

      Sidas utbetalningar 2025 per mottagarland, miljoner kronor. Bistånd till hela regioner eller utan angivet land är inte med. Källa: Sidas rapportering enligt standarden IATI, Openaid.

      Listan visar bara den del av biståndet som Sida betalar ut. 2025 fick Ukraina mest, 3,1 miljarder kronor. Därefter kom främst länder i Afrika söder om Sahara, som Kongo-Kinshasa, Moçambique och Etiopien, och länder i kris som Sudan, Syrien och de palestinska områdena. Störst ändamål var offentlig förvaltning och civilsamhälle, följt av katastrofbistånd. Hela listan för varje år sedan 1998 finns på Statsbudgeten.

      Givarländerna

      Sverige jämfört med andra givarländer.

        Bistånd som andel av BNI 2025 för medlemmarna i OECD:s biståndskommitté DAC och Turkiet, gåvoekvivalenter, preliminära siffror. Källa: OECD DAC1.

        Fyra länder nådde FN:s mål på 0,7 procent 2025: Norge, Luxemburg, Sverige och Danmark. USA, som är störst i kronor räknat, gav 0,09 procent av sin BNI.

        Ukraina

        Biståndet till Ukraina, för sig.

        Sveriges bilaterala bistånd till Ukraina och den humanitära delen av det, miljoner kronor, omräknat från dollar med årets växelkurs. Kärnstöd via EU och andra organisationer ingår inte. Källa: OECD DAC2A.

        Före Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022 gav Sverige några hundra miljoner kronor om året i bistånd till Ukraina. 2024 var det bilaterala stödet 4,7 miljarder kronor enligt budgetpropositionen. Utöver det går en del av Sveriges EU-avräkning till EU:s Ukrainafacilitet, 787 miljoner kronor 2026.

        Det militära stödet ligger utanför biståndsramen. Regeringen har satt en ram för det på 75 miljarder kronor för 2024 till 2026, 25 miljarder per år.

        Partierna

        Vad partierna vill med biståndsramen.

        Biståndsramen i regeringens budget och i oppositionspartiernas budgetmotioner hösten 2025, miljarder kronor.
        Förslag202620272028Enprocentsmålet
        Regeringen (M, KD, L) och SD53 (0,74 %)53 (0,70 %)53 (0,68 %)Fast ram i kronor i stället
        Socialdemokraterna54 (0,75 %)55 (0,73 %)57 (0,73 %)Vill tillbaka till en procent, utan årtal
        Vänsterpartiet57 (0,79 %)59 (0,78 %)61 (0,78 %)Vill tillbaka till en procent över tid
        Centerpartiet54,155,556,5Vill höja stegvis
        Miljöpartiet72,1 (1,00 %)75,478,2Återinför en procent direkt

        Biståndsramen i budgetpropositionen och i partiernas budgetmotioner för 2026, miljarder kronor och andel av BNI där den anges. Centerpartiet föreslår också en lånefinansierad fond för Ukrainas utveckling, utanför ramen. Sverigedemokraterna står bakom regeringens budget. Sammanställt av Concord Sverige, en samarbetsorganisation för svenska biståndsorganisationer, 9 oktober 2025. Hur partierna röstat i andra frågor står på Stora beslut.

        Källor och metod

        Var siffrorna kommer ifrån.

        OECD:s serier är omräknade från dollar till kronor.