Migration: vilka kommer, vilka flyttar ut och vad det betyder
Kort svar: År 2025 invandrade 89 434 personer till Sverige och 77 483 utvandrade, enligt SCB. Toppåret var 2016 med 163 005 invandringar. Av dem som kom från länder utanför Norden 2025 kom 29 procent som anhöriga, 15 procent som flyktingar eller skyddsbehövande, 10 procent för studier och 9 procent för arbete. Bland utrikes födda i arbetsför ålder hade 70 procent ett arbete 2024, jämfört med 84 procent bland inrikes födda; andelen stiger med tiden i Sverige. Hur invandringen påverkar de offentliga finanserna beror på varför man kom: forskningen visar ett positivt nettobidrag från arbetskraftsinvandrare och ett negativt från flyktingar, sammantaget från omkring minus 2 till plus 0,1 procent av BNP beroende på år och metod.
Mer på sajten: Befolkning visar flyttningar och folkökning per kommun, Arbete sysselsättningen, Skyddsnätet vad man får vid arbetslöshet, Bistånd hur asylkostnaderna räknas av från biståndet och Stora beslut hur riksdagen röstade om gränskontrollerna 2015 och den tillfälliga lagen 2016. Trossamfunden och Svenska kyrkans medlemmar per kommun står på Religion och trossamfund.
Invandring och utvandring sedan 1900.
År 1900 utvandrade fler än dubbelt så många som invandrade; 1930 var det tvärtom. Under 1950- och 1960-talen kom många arbetskraftsinvandrare från Norden och Västeuropa, och från 1990-talet ökade flyktinginvandringen, enligt Konjunkturinstitutet. Utvandringen har ökat från omkring 50 000 om året på 2010-talet till 77 000 år 2025.
| År | Invandringar | Utvandringar | Netto |
|---|---|---|---|
| 1900 | 8 017 | 20 661 | −12 644 |
| 1930 | 7 515 | 5 682 | 1 833 |
| 1950 | 27 940 | 12 860 | 15 080 |
| 1970 | 77 326 | 28 653 | 48 673 |
| 1980 | 39 426 | 29 839 | 9 587 |
| 1990 | 60 048 | 25 196 | 34 852 |
| 1994 | 83 598 | 32 661 | 50 937 |
| 2000 | 58 659 | 34 091 | 24 568 |
| 2010 | 98 801 | 48 853 | 49 948 |
| 2015 | 134 240 | 55 830 | 78 410 |
| 2016 | 163 005 | 45 878 | 117 127 |
| 2018 | 132 602 | 46 981 | 85 621 |
| 2020 | 82 518 | 48 937 | 33 581 |
| 2022 | 102 436 | 50 592 | 51 844 |
| 2023 | 94 514 | 73 434 | 21 080 |
| 2024 | 116 197 | 86 449 | 29 748 |
| 2025 | 89 434 | 77 483 | 11 951 |
Källa: SCB, tabell BE0101G/BefUtvKon1749. Invandringar och utvandringar räknas som folkbokförda flyttningar över gränsen, även för svenska medborgare som flyttar hem.
Varför man kom.
SCB redovisar grund för bosättning för invandrare som inte är medborgare i ett nordiskt land. Uppgift saknas gäller till stor del medborgare i EU, som inte behöver uppehållstillstånd. Ökningen av skyddsbehövande 2024 beror främst på Ukraina: från den 1 november 2024 kunde ukrainare med tillfälligt skydd folkbokföras efter ett år, och 29 559 av de 33 462 i den gruppen 2024 var ukrainska medborgare.
| År | Arbete | Studier | Flykting, skydd | Anhörig till flykting | Anhörig, övriga | Övrigt | Uppgift saknas |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2005 | 4 996 | 3 866 | 7 429 | 2 097 | 19 577 | 2 322 | 1 254 |
| 2010 | 8 486 | 8 945 | 11 851 | 3 486 | 24 121 | 1 849 | 11 830 |
| 2014 | 7 085 | 3 223 | 32 243 | 11 532 | 22 379 | 1 858 | 20 454 |
| 2015 | 6 734 | 3 072 | 33 521 | 16 118 | 20 080 | 2 030 | 24 571 |
| 2016 | 6 093 | 3 502 | 63 315 | 14 144 | 19 092 | 2 721 | 26 140 |
| 2017 | 8 848 | 4 368 | 35 439 | 17 185 | 22 809 | 3 193 | 25 559 |
| 2018 | 11 431 | 4 653 | 21 563 | 16 534 | 23 872 | 4 981 | 24 427 |
| 2019 | 11 771 | 5 110 | 16 724 | 7 826 | 23 353 | 5 433 | 21 657 |
| 2020 | 7 343 | 3 776 | 7 626 | 3 367 | 16 810 | 4 391 | 17 130 |
| 2021 | 8 828 | 4 943 | 8 996 | 2 163 | 19 858 | 4 639 | 20 042 |
| 2022 | 11 205 | 5 211 | 8 608 | 1 862 | 21 385 | 5 545 | 27 580 |
| 2023 | 9 175 | 5 471 | 5 960 | 1 817 | 19 642 | 3 933 | 26 003 |
| 2024 | 6 745 | 6 908 | 33 462 | 2 244 | 17 590 | 3 223 | 21 886 |
| 2025 | 5 557 | 6 325 | 9 451 | 1 982 | 16 445 | 3 261 | 20 502 |
Källor: SCB, tabell BE0101J/GFBGrov (2004 till 2024) och GFBGrovCKM (2025). Folkbokföringen av ukrainare: prop. 2023/24:151, i kraft 1 november 2024. Migrationsverket redovisar beviljade uppehållstillstånd, som inte är samma sak som folkbokförda invandrare: alla som får tillstånd flyttar inte hit samma år.
Andelen med jobb stiger med åren i Sverige.
Bland utrikes födda som bott i Sverige högst ett år hade 47 procent ett arbete 2024. Bland dem som bott här i tio år eller mer var det 75 procent, jämfört med 84 procent bland inrikes födda. Skillnaden mellan män och kvinnor är störst de första åren.
| Grupp | Alla | Män | Kvinnor |
|---|---|---|---|
| Födda i Sverige | 84,2 | 84,2 | 84,2 |
| Utrikes födda, alla | 70,0 | 72,7 | 67,3 |
| I Sverige 0 till 1 år | 46,8 | 58,3 | 36,4 |
| I Sverige 2 till 3 år | 60,5 | 68,9 | 51,7 |
| I Sverige 4 till 9 år | 67,7 | 72,6 | 61,7 |
| I Sverige 10 år eller mer | 74,9 | 74,9 | 74,9 |
| Skyddsbehövande och anhöriga | 68,0 | 71,9 | 63,3 |
| Övriga invandrare | 71,2 | 73,2 | 69,2 |
Samma mönster syns om man följer flyktingar och deras anhöriga som tagits emot i en kommun, år för år. Av dem som togs emot 2016 hade 19 procent arbete efter ett år, 57 procent efter fem år och 65 procent efter sju år. Av 2005 års grupp hade 74 procent arbete efter 18 år.
| Mottagna år | Efter 1 år | 2 år | 5 år | 10 år | 18 år |
|---|---|---|---|---|---|
| 2005 | 15,6 | 26,5 | 41,5 | 62,2 | 74,0 |
| 2010 | 9,7 | 15,7 | 37,1 | 57,2 | |
| 2014 | 15,5 | 31,5 | 55,4 | ||
| 2016 | 19,0 | 37,7 | 57,1 |
Källor: SCB, Integration: tabell AA0003B/IntGr1RikUtbBAS och AA0003B/KomMotForvAndBAS. Åldersgruppen följer SCB:s tabell, från 20 år. Tomma rutor: så många år har inte gått. Sysselsättningen för hela befolkningen finns på Arbete.
Vad forskningen säger om kostnaderna.
Studierna mäter nettobidraget: skatter som en grupp betalar minus de offentliga utgifter som går till gruppen. Resultatet beror på vilket år som studeras, hur länge invandrarna har varit här, om försvar och andra gemensamma utgifter räknas in och vilka antaganden som görs om framtiden. Därför skiljer sig siffrorna åt, och här visas spannet.
Konjunkturinstitutet 2025: svagt positivt 2022
Utrikes födda hade ett nettobidrag på 6 miljarder kronor 2022, 0,1 procent av BNP. Flyktingar hade minus 22 miljarder (minus 0,4 procent), övriga utrikes födda, bland dem arbetskraftsinvandrare, plus 28 miljarder (plus 0,5 procent). Nettobidraget var positivt under större delen av 1980-talet, negativt från 1990-talet och omkring minus 1 procent av BNP 2000 till 2015. Räknat över hela livet beräknas en genomsnittlig invandrare bidra med ett nuvärde på 1,5 miljoner kronor, en flykting med nästan minus 1 miljon.
Eisensee och Paues, Konjunkturinstitutet, specialstudie 117, juni 2025 · kunskapsöversikt, specialstudie 116
ESO 2018: flyktingar omkring minus 1 procent av BNP
Joakim Ruist uppskattade i en rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) att flyktingarna 2015 hade ett nettobidrag på omkring minus 1 procent av BNP, i genomsnitt minus 74 000 kronor per person och år. Flyktingar bidrog positivt under delar av livet, men inte nog för att täcka de första åren och tiden efter pensionen. Kritiker, bland andra Sandro Scocco, har menat att det handlar om omfördelning mellan grupper snarare än en kostnad.
SOU 2015: minus 0,7 procent av BNP 2013
Flood och Ruist beräknade att den offentliga sektorn 2013 omfördelade 26 miljarder kronor från inrikes till utrikes födda, 0,7 procent av BNP, främst till personer födda utanför Europa på grund av lägre sysselsättning.
Flood och Ruist, bilaga till Långtidsutredningen, SOU 2015:95
OECD 2021: minus 0,8 eller plus 0,7 procent
I en jämförelse av 25 länder var utrikes föddas nettobidrag i Sverige minus 0,8 procent av BNP i genomsnitt 2006 till 2018. Räknas inte gemensamma utgifter som försvar in blir det plus 0,7 procent. Samma data ger alltså olika tecken beroende på avgränsning.
OECD, International Migration Outlook 2021, refererad i Konjunkturinstitutets specialstudie 117
Ekberg: omfördelning 1,5 till 2 procent av BNP
Jan Ekberg beräknade att omfördelningen till utrikes födda och deras barn var 1,5 till 2,0 procent av BNP i slutet av 1990-talet, efter ett positivt bidrag under 1970-talet då arbetskraftsinvandringen var stor.
Ekberg (2009), refererad i SOU 2015:95 och i Konjunkturinstitutets specialstudie 117
Om ett höjt bidrag för den som frivilligt flyttar tillbaka skrev Delegationen för migrationsstudier (Delmi) 2025 att det saknas vetenskapligt stöd för att högre bidrag ökar återvandringen; Ekonomistyrningsverket bedömde effekten som svår att avgöra. Statens utgifter för migration, utgiftsområde 8, är 13,5 miljarder kronor 2026 enligt budgeten, se Statsbudgeten.
Delmi, remissvar om Ett höjt bidrag vid återvandring, 22 augusti 2025 · Ekonomistyrningsverket, remissvar, 21 augusti 2025 · prop. 2025/26:1 utgiftsområde 8
Från 7 till 45 procent födda utomlands.
I hela landet var 20,8 procent av invånarna födda utomlands 2025, 2,2 miljoner av 10,6 miljoner. I mittenkommunen var andelen 14,4 procent. Högst är den i kommuner runt Stockholm och Malmö; i Haparanda är många födda i Finland.
| Högst | Procent | Lägst | Procent |
|---|---|---|---|
| Botkyrka | 44,5 | Öckerö | 6,7 |
| Södertälje | 44,3 | Gagnef | 6,7 |
| Haparanda | 40,0 | Söderköping | 6,9 |
| Sigtuna | 39,3 | Lekeberg | 7,0 |
| Järfälla | 37,0 | Piteå | 7,5 |
| Malmö | 36,1 | Rättvik | 7,5 |
Var nyanlända med uppehållstillstånd bosätts styrs sedan 2016 av bosättningslagen: staten bestämmer hur många som ska anvisas och fördelar dem på län och kommuner. För 2026 är talet 8 200 personer i hela landet. Enligt en ny förordning om bosättning är talet 2 400 för 2027.
Källor: SCB, tabell BE0101E, utrikes och inrikes födda per kommun, egen beräkning av andelen. Regeringen, länstal för 2026 · förordning (2026:1330) om bosättning för vissa nyanlända invandrare. Befolkning och flyttningar per kommun: Befolkning. Boendesegregationen per kommun: Segregationen.
Vad partierna vill.
| Parti | I korthet |
|---|---|
| Centerpartiet | Vill ha jobbsvenska, obligatoriskt nystartsår och stopp för utvisning av den som arbetar |
| Kristdemokraterna | Vill ha språk- och samhällsprov för medborgarskap och förbud mot burka och niqab |
| Liberalerna | Vill ha stram och human asylpolitik, språkkrav för medborgarskap och inga religiösa skolor |
| Miljöpartiet | Vill ta emot minst 5 000 kvotflyktingar om året och ha permanenta uppehållstillstånd som huvudregel |
| Moderaterna | Vill ha asylpolitik på EU:s miniminivå och ett Sverigekontrakt som villkor för bidrag och medborgarskap |
| Socialdemokraterna | Vill behålla strama regler på EU:s miniminivå och att fler med avslag återvänder |
| Sverigedemokraterna | Vill ha tillfälliga uppehållstillstånd, kommunalt veto och EU:s lägsta migration |
| Vänsterpartiet | Vill ha en human politik som värnar asylrätten och mer pengar till kommunernas mottagande |
Sammanfattat ur partiernas program, med källor per parti på Partierna. Hur de röstade: id-kontrollerna 2015 och den tillfälliga lagen 2016.
Var siffrorna kommer ifrån.
- In- och utvandring: SCB, tabell BE0101G/BefUtvKon1749, från 1749.
- Grund för bosättning: SCB, tabell BE0101J/GFBGrov och GFBGrovCKM, från 2004.
- Sysselsättning efter vistelsetid och för kommunmottagna: SCB, Integration, tabell AA0003B.
- Utrikes födda per kommun: SCB, tabell BE0101E, 31 december 2025.
- Offentliga finanser: Konjunkturinstitutet (2025), ESO 2018:3, SOU 2015:95, OECD (2021).
- Delmi och Ekonomistyrningsverket: remissvar om återvandringsbidraget, augusti 2025.
- Bosättning: regeringens länstal 2026 och förordning (2026:1330).
Siffrorna är hämtade ur SCB:s öppna API och handöverförda ur rapporterna, oktober 2026. Andelarna i kort svar är räknade på alla invandrade utom nordiska medborgare 2025 (63 521 personer). Antalet kommunmottagna per kommun och år saknas än. Hur stor del av socialbidraget och de andra ersättningarna som går till utrikes födda står på Vart bidragen går.