Norrbottens län

Haparanda

Norrbottens län · 9 151 invånare · 7 orter

Kort svar: Haparanda ligger i Norrbottens län. Kommunen har 9 151 invånare (SCB 2024), vilket gör den till Sveriges 227:e största. Befolkningen har minskat med 3,6 % de senaste fem åren. Centralorten är Haparanda och 6 andra orter och byar.

Visa på kartan Jämför med andra kommuner

registret

Fakta

länNorrbottens län

centralortHaparanda

kommunalskatt33,8 %

kommunkod2583

orterna

Orterna i Haparandas kommun

1 orter till på kartan

Haparanda4 778 invånare Kattilasaari28 invånare Karungi Nikkala Seskarö Säivis

Orter och byar i kommunen. De största står först.

I korthet

Nyckeltalen

Invånare: 9 151
Bostadsrätt: 2 957 kr/m²
Medelålder: 48,1 år
Tillväxt 2021–2024: -3,6 %
Medianinkomst / år: 373 tkr
Folkmängd, ranking: 227 /290

Om kommunen

Haparanda

Haparanda ligger i Norrbottens län. Kommunen har 9 151 invånare (SCB 2024), vilket gör den till Sveriges 227:e största. Befolkningen har minskat med 3,6 % de senaste fem åren. Centralorten är Haparanda och 6 andra orter och byar.

Att bo här

Hur är det att bo i Haparanda?

Medianinkomsten är 373 400 kr per år (2024). Medelåldern ligger på 48,1 år. Kommunalskatten är 33,84 %. Arbetslösheten var 4,9 % 2024.

Utbud & pris

Vad det kostar att bo här

Kort svar: En villa kostar i snitt 1 130 000 kr. Det är priset som faktiskt betalades vid lagfarna köp 2024, inte utropspriser.

1 130 000 krkostar ett hus här ungefär (2024)

Villapriset i Haparanda ligger på 1 130 tkr. En bostadsrätt kostar 2 957 kr per kvadratmeter. På 3 år har priset ändrats +6 %.

Det svåra är ofta inte priset. Det svåra är att hitta en bostad som är till salu när du letar.

Villapris, tkr

Så räknar vi

Villapriset är Kolada N07915: medelpris för lagfarna villaköp, alltså betalda priser och inte utropspriser. Bostadsrättspriset är N07908, kronor per kvadratmeter. Prisändringen räknas mellan de två år som ligger närmast fem år isär i serien, och står med sina årtal utskrivna.

Förskola & skola

Skola och förskola

Kort svar: 65,1 % av niondeklassarna blev behöriga till gymnasiet 2024. Mediankommunen ligger på 82,5 %.

65,1 %av eleverna kan börja på gymnasiet (2024)

Behörigheten till gymnasiet är 65,1 % (2024). 28,2 % av invånarna 25–64 år har eftergymnasial utbildning. I kommunen finns 1 lärosäte eller folkhögskola: Sverigefinska folkhögskolan.

Behörighetstalet ovanför är kommunens samlade, inte den enskilda skolans. Det säger något om systemet och lite om ett enskilt barn: spridningen mellan skolor inom en kommun är regelmässigt större än skillnaden mellan två kommuners medeltal.

Behöriga till gymnasiet

Behöriga till gymnasiet: 65,1 % av eleverna i åk 9; under mediankommunen; mediankommunen 82,5 %
Eftergymnasialt utbildade: 28,2 % av 25–64-åringarna; mediankommunen 34,9 %
Lärosäten i kommunen: 1 universitet och folkhögskolor; Sverigefinska folkhögskolan

Så räknar vi

Gymnasiebehörighet är Kolada N15428: andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommunens alla elever oavsett huvudman. Eftergymnasial utbildning är N01982. Lärosätena kommer ur data/education_data.json.

Vård & trygghet

Om du blir sjuk, och om du känner dig trygg

Kort svar: 79 % känner sig trygga ute i sitt eget bostadsområde.

79 %känner sig trygga i sitt bostadsområde

79 % uppger att de känner sig trygga i sitt bostadsområde (SKR 2022). Antalet anmälda våldsbrott är 1 628 per 100 000 invånare.

Trygghet och brottslighet mäter inte samma sak och följs inte alltid åt. Det första är en enkätfråga om hur det känns, det andra är anmälningar som också stiger när fler väljer att anmäla. Läs dem bredvid varandra, inte som varandras kontroll.

Anmälda våldsbrott

Känner sig trygga: 79 % i sitt bostadsområde; SKR:s medborgarundersökning 2022
Anmälda våldsbrott: 1 628 per 100 000 invånare; Brå 2025
Rekommenderar kommunen: 38 /100; SKR:s medborgarundersökning 2024

Så räknar vi

Trygghetstalet är Kolada N00610 ur SCB:s medborgarundersökning på uppdrag av SKR, alltså upplevd trygghet. Våldsbrotten är N07403, anmälda brott per 100 000 invånare enligt Brå. Medborgarindex är N00670 eller N00667.

Arbetsmarknad

Vem som anställer

Kort svar: Arbetslösheten är 4,9 %. Kommer ni två ska båda hitta något, och det är där en flytt oftast går i stöpet.

4,9 %har inget jobb, bland vuxna (2024)

Arbetslösheten bland 16–64-åringar är 4,9 % (2024). Medianinkomsten ligger på 373 tkr per år. 15,4 % av de förvärvsarbetande pendlar ut ur kommunen. Det finns 138 arbetsställen per 1 000 invånare, och 72 % av dem har ingen anställd.

Ett arbetslöshetstal säger hur många som söker, inte hur brett utbudet är. Utpendlingen säger mer om det: pendlar många ut betyder det att arbetsmarknaden är större än kommunen, men också att du kan behöva räkna med restid varje dag.

Arbetslöshet

Arbetslöshet: 4,9 % av arbetskraften 16–64 år; Kolada N02280, 2024
Medianinkomst: 373 tkr per år; Kolada N00906, 2024
Kommunalskatt: 33,84 % kommunens egen del; mediankommunen 33,53 %
Pendlar ut: 15,4 % av de förvärvsarbetande; Kolada N02279, 2023
Arbetsställen: 138 per 1 000 invånare; egen bearbetning av SCB-statistik 2025
Utan anställda: 72 % av arbetsställena; SCB företagsregistret 2025

Så räknar vi

Arbetslösheten är Kolada N02280: öppet arbetslösa och sökande i program, 16–64 år, andel av registerbaserad arbetskraft. Medianinkomsten är N00906, sammanräknad förvärvsinkomst. Utpendlingen är N02279. Arbetsställena kommer ur SCB:s företagsregister (2025); per 1 000 invånare är vår egen bearbetning med SCB:s folkmängd samma år.

Närhet & pendling

Buss, tåg och bil

Kort svar: 1 156 avgångar en vanlig vardag. Helgen är glesare, och det är helgtrafiken som avgör om du klarar dig utan bil.

1 156avgångar en vanlig vardag

91 hållplatser och stationer på 15 linjer. Ingen tågtrafik inom kommunen.

Det viktiga är hur ofta bussen går. Om bussen bara går tre gånger om dagen är den svår att åka till jobbet med.

Så räknar vi

Hållplatser, linjer och avgångar är räknade ur Samtrafikens GTFS-flöde för en normal vecka. En hållplats räknas en gång även om flera linjer stannar där.

Pendling

Resor till jobbet, år för år

Kort svar: 9,5 % av dem som jobbar i Haparanda pendlar in, och 15,4 % av invånarna som jobbar pendlar ut (2023).

In- och utpendling · 2023

9,5 % / 15,4 %

InpendlingUtpendlingKolada N02276 / N02279

Så många jobbar i en annan kommun.

Så räknar vi

Pendlingen är Kolada N02276 och N02279, andel av de förvärvsarbetande. Avgångarna räknas ur KoDa:s arkiv av GTFS-tidtabeller samma ISO-vecka varje år, för operatörer som funnits hela perioden; avgångar är hållplatsstopp, inte turer. Tillgången är Kolada N07418, i procentenheter.

Oljechock

Hur hårt slår ett dyrare oljepris mot hushållen i Haparanda?

Kort svar: Stiger pumppriset 20 % får ett hushåll i Haparanda betala ungefär 2 500 kr mer om året för bensin och diesel, mot 2 620 kr i mittenkommunen (2025, räknemodell).

Extra kostnad om drivmedlet blir 20 % dyrare · 2025

2 500 kr per hushåll och år

Mittenkommunen: 2 620 kr per hushåll och år

HaparandaRiksmedianRäknemodell på Trafikanalys och SCB

Räknemodell, inte statistik: bilar per hushåll × länets körsträcka × 0,065 liter per km × 17 kr per liter × 20 %. Linjär, så 40 % ger dubbelt så mycket.

Oljechocken på kartan

Bensin-, diesel- och elhybridbilar · 2025

1,03 per hushåll

Mittenkommunen: 1,03 per hushåll

HaparandaRiksmedianTrafikanalys

Personbilar i trafik vid årets slut som tankas med bensin eller diesel, delat med antalet hushåll. Leasing- och firmabilar räknas där bolaget är registrerat.

Körsträcka per bil i länet · 2025

1 096 mil per år

Mittenkommunen: 1 150 mil per år

HaparandaRiksmedianTrafikanalys

Finns bara per län och för alla personbilar, så kommunerna i samma län får samma tal. En mil är 10 km.

Eldningsolja i bostäder · 2024

13 kWh per hushåll och år

Mittenkommunen: 19 kWh per hushåll och år

HaparandaRiksmedianSCB EN0203

Fossilt flytande bränsle i småhus och flerbostadshus. SCB sekretessbelägger enstaka kommuner.

Så räknar vi

Extra kostnad är en räknemodell, inte statistik: kommunens bensin-, diesel- och elhybridbilar i trafik (Trafikanalys) delat med antalet hushåll (SCB), gånger länets medelkörsträcka per personbil (Trafikanalys, finns inte per kommun), 0,065 liter per km, 17 kr per liter och en prishöjning på 20 %. Modellen räknar inte med att folk kör mindre när priset stiger, med förmånsbilar eller med att leasingbilar registreras där bolaget sitter. Eldningsoljan är SCB:s slutanvändning av fossilt flytande bränsle i bostäder. Delmåtten visas var för sig; vi väger inte ihop dem till ett index. Egen bearbetning, inte Trafikanalys officiella statistik.

Natur & friluftsliv

Naturen runt omkring

Kort svar: 5 naturreservat inom kommunens gräns, tillsammans 7 km² skyddad mark.

5naturreservat i kommunen

Skyddad mark, sjöar, leder och de nationalparker som ligger inom räckhåll från Haparanda.

Avstånden mäts i rak linje från kommunens största ort.

Så räknar vi

Naturreservat och skyddad areal kommer ur Naturvårdsverkets öppna data, sjöar och vattendrag ur Lantmäteriets kartdata och leder ur OpenStreetMap.

Naturrisker

Naturrisker i Haparanda

Kort svar: Länsstyrelserna har kartlagt 23 översvämningsytor i Haparanda mellan 1901 och 2011. Skogsstyrelsen har kartlagt 2 skogsbränder i Haparanda sedan 2018.

Tidigare översvämningar

23 kartlagda ytor

Flest år 1985 (23)

Länsstyrelserna 1901 till 2011, CC0

En punkt per kartlagd översvämning och plats i Länsstyrelsernas nationella register. En enda stor översvämning kan ge många ytor, och äldre händelser är sämre dokumenterade, så en kommun utan träffar kan ändå ha svämmat över.

Se översvämningar på kartan

Skogsbränder sedan 2018

2 bränder

7,2 ha brunnet, senast 2025

Skogsstyrelsen, CC0

Brandområden på minst 0,5 hektar, karterade av Skogsstyrelsen ur satellitbilder och räddningstjänstens larm. Bränder med okänt år räknas med.

Visa bränderna på kartan

Satellitbränder sedan 2021

Inga detektioner

SMHI, CC BY 4.0

En detektion är en värmeavvikelse som en satellit har sett, oftast en brand men inte en bekräftad. Moln döljer det mesta, så siffran är en nedre gräns.

Visa detektionerna på kartan

Eldningsförbud

Live på kartan

Länsstyrelsernas beslut

Länsstyrelserna, CC BY 4.0

När det är torrt kan det bli förbjudet att elda. Det ändras ofta. Därför visar vi det på kartan.

Se var det är förbjudet att elda

Så räknar vi

Siffrorna är räknade av oss ur källornas kartdata: punkter och brandytor hör till kommunen där de ligger, zoner och kustlinjer klipps mot kommungränsen. Skredrisk och kusterosion är bara karterade i vissa områden, så en kommun utan siffra där är okarterad, inte riskfri. SGU:s skredkartering, översvämningskarteringar, markrörelser och grundvattenmagasin finns som kartlager men räknas inte per kommun här. Källorna är översiktliga och visar var risken bör utredas, inte att den finns.

Året runt

Ljuset, snön och vinden

Kort svar: Det snöar 44 dagar om året här. Men det är mörkret i december som folk underskattar, inte kylan.

44dagar med snöfall om året

44 dagar med snöfall om året. 5,5 timmar sol per dag i snitt över året.

Så räknar vi

Snöfallsdagar och soltimmar kommer från SMHI: en snöfallsdag är ett dygn med minst 1 mm nederbörd och minusgrader i dygnsmedel på närmaste station, median för normalperioden 1991–2020. Soltimmarna är SMHI:s strålningsmodell STRÅNG 2020–2024.

Befolkning

Hur många bor här? Blir de fler eller färre?

Kort svar: 9 151 invånare, −3,6 % på fem år. Takten avgör om skola, vård och utbud byggs ut eller krymper.

9 151invånare 2024

9 151 invånare 2024. Folkmängden har ändrats −3,6 % på fem år.

När fler flyttar hit byggs det nya skolor och affärer. När färre bor här stänger saker. Det märks först i små orter.

Invånare

Invånare: 9 151 den 31 december 2024
Tillväxt 5 år: −3,6 % ändring av folkmängden; krymper
Medelpension: 230 043 kr total pension per år; kvinnor 213 160 kr, män 247 722 kr; Källa: Pensionsmyndigheten 2025
Allmän pension: 178 672 kr i snitt per år; Källa: Pensionsmyndigheten 2025

Så räknar vi

Folkmängden är Kolada N01951, SCB:s registerbaserade folkmängd den 31 december. Femårsändringen räknas mellan de två år i serien som ligger närmast fem år isär, och årtalen står utskrivna.

Utveckling

Hur Haparanda har utvecklats

Kort svar: Haparanda hade 9 496 invånare 2021 och 9 151 2024. SCB skriver fram 7 871 till 2035.

Befolkning · 2024

9 151

−3,6 % sedan 2021

Utfall 2021 till 2024SCB:s framskrivning till 2035: 7 871Kolada N01951

Tänk om förändringen blev 100 % av SCB:s bana

Då skulle 7 871 bo här 2035. Ett eget räkneexempel, inte en prognos.

Milstolpar

2021Första året i serien: 9 496 invånare
2023Största minskningen på ett år: −163
2024Senaste utfallet: 9 151 invånare
2035SCB:s framskrivning: 7 871 invånare

Kolada N01951 · SCB

Villapris · 2024

1 130 tkr

+6,0 % sedan 2021

Utfall 2021 till 2024Kolada N07915

Medianinkomst · 2024

373 400 kr

+15,6 % sedan 2021

Utfall 2021 till 2024Kolada N00906

Arbetslöshet · 2025

5,5 %

−63,7 % sedan 2010

Utfall 2010 till 2025Kolada N03920

A-kassa · 2025

6,2 %

−79,5 % sedan 1999

Utfall 1999 till 2025Kolada N02890

Så räknar vi

Observerad folkmängd från SCB via Kolada. Framskrivningen är SCB:s egen officiella befolkningsframskrivning, och vi räknar inte fram den själva. Medelpris för lagfarna villaköp. Bostadspriser skrivs medvetet inte fram. Sammanräknad förvärvsinkomst, median för invånare 20 till 64 år (Kolada N00906). Ingen framskrivning, vi visar bara utfall. Arbetslösheten över tid är Kolada N03920: inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen som andel av hela befolkningen 18 till 65 år, inte av arbetskraften, och därför lägre än siffran under Jobb (N02280, finns bara från 2020). Ingen framskrivning, eftersom konjunkturen styr och den är inte linjär. A-kassan är Kolada N02890: andel av invånarna 20 till 64 år som fått arbetslöshetsersättning någon gång under året, från IAF. Den är den längsta serien, från 1999, men räknar bara de som har rätt till a-kassa. Riksmedianen är medianen av alla kommuner samma år, ur samma Kolada-serie. Tänk om-reglaget skalar bara SCB:s egen bana.

Styre och ekonomi

Vem styr Haparanda, och hur går ekonomin?

Kort svar: Styret i Haparanda 2025: borgerligt styre med stöd av SD. Balanskravsresultatet var 2,6 % 2025. 2026 fick kommunen 31 630 kr per invånare i utjämningen.

Styre · 2025

Borgerligt styre med stöd av SD

Kommunstyrelsens ordförande: C, med M, KD, SD, SJVP

2025Borgerligt styre med stöd av SD
2022 till 2024Vänsterstyre
2018 till 2021Borgerligt styre
2002 till 2017Vänsterstyre
1998 till 2001Blocköverskridande styre
1994 till 1997Vänsterstyre

SKR via Kolada N05829

Alla kommuners styre på kartan

Kommunval · 2026

S 30,5 %

Största partiet i kommunen

S30,5 %
C22,0 %
SD16,8 %
M12,5 %
KD5,9 %
V4,7 %
MP0,4 %
L0,1 %
Övriga7,2 %

Valmyndigheten

Alla kommunval sedan 1973 på kartan

Balanskravsresultat · 2025

2,6 %

Riksmedian 1,5 %

HaparandaRiksmedianKolada N03139

Årets resultat utan reavinster, som andel av skatt, statsbidrag och utjämning. Kommunallagen kräver att det är positivt, och omkring 2 % brukar räknas som god hushållning.

Soliditet 2025: 48,6 % riksmedian 40,0 %
Skatteintäkter 2025: 52 468 kr/inv riksmedian 54 834 kr/inv
Kostnadsläge mot struktur 2025: 6,2 % riksmedian 3,5 %

Kommunekonomin år för år på kartan

Utjämningen · 2026

31 630 kr per invånare

får · 286 miljoner kr

HaparandaSCB OE0115

Vad kommunen får (plus) eller betalar (minus) i den kommunalekonomiska utjämningen. LSS-utjämningen är ett eget system och ingår inte. Inkomstutjämningen är största delen, och senaste året är SCB:s beräkning för innevarande år.

Utjämningen del för del på kartan

Så räknar vi

Styret är SKR:s klassning via Kolada (N05829). SKR räknar MP som vänsterparti först från 2022, så en kommun kan byta kategori mellan 2018 och 2022 utan att styret ändrats. Valresultatet är kommunfullmäktigevalet ur SCB ME0104, inte riksdagsvalet. Ekonomin avser kommunen som organisation, ur SCB:s räkenskapssammandrag via Kolada; riksmedianen är medianen av alla kommuner samma år.

Kommunens pengar

Så spenderar Haparanda sina pengar

Kort svar: Av 100 kr går 35 till skolan och 48 till omsorgen (2025). Det är 3 % mer per invånare än i liknande kommuner. Skulden är 59 810 kr per invånare.

Av 100 skattekronor · 2025

35 kr till skolan

och 48 kr till omsorgen

83 065 krper invånare

Grundskola18 kr
Förskola och fritids9 kr
Gymnasieskola8 kr
Vuxenutbildning och SFI0 kr
Äldreomsorg29 kr
LSS och funktionsnedsättning12 kr
Individ- och familjeomsorg6 kr
Gator, parker och räddning7 kr
Kultur och fritid7 kr
Arbetsmarknad och flyktingar1 kr
Politik och revision1 kr
Annat, till exempel vårdcentral och färdtjänst1 kr

SCB OE0107

Av varje 100 kronor går så här mycket till varje sak. Klicka på ringen för att se mer.

Alla kommuners kostnader på kartan

Mot liknande kommuner · 2025

83 065 kr

per invånare, liknande kommuner 80 686 kr

Grundskola: 14 957 kr −12 %liknande 17 047 kr
Förskola och fritids: 7 158 kr −13 %liknande 8 245 kr
Gymnasieskola: 6 499 kr −5 %liknande 6 876 kr
Vuxenutbildning och SFI: 348 kr −73 %liknande 1 285 kr
Äldreomsorg: 24 486 kr +12 %liknande 21 804 kr
LSS och funktionsnedsättning: 9 818 kr +3 %liknande 9 572 kr
Individ- och familjeomsorg: 5 355 kr −17 %liknande 6 445 kr
Gator, parker och räddning: 5 860 kr +21 %liknande 4 834 kr
Kultur och fritid: 5 964 kr +80 %liknande 3 319 kr
Arbetsmarknad och flyktingar: 978 kr +25 %liknande 783 kr

Liknande kommuner är RKA:s sju med mest lik struktur: Flen, Hultsfred, Hylte, Dals-Ed, Fagersta, Vansbro, Nordanstig.

Kostnadsläge mot strukturen · 2025

+6 %

mer än strukturen motiverar

Grundskola: +0 %
Förskola: +12 %
Gymnasieskola: +10 %
Äldreomsorg: +17 %
LSS: −16 %
Individ- och familjeomsorg: −16 %

RKA via Kolada

Hur mycket mer (+) eller mindre (−) kommunen lägger än vad åldrar, avstånd och socioekonomi motiverar enligt kostnadsutjämningen. Plus är inte fel: det kan vara ett val att satsa.

Vad det kostar att bo här varje år · 2025

154 806 kr

per elev i grundskolan

Per elev i grundskolan: 154 806 kr +6 %riket 145 505 kr
Per barn i förskolan: 220 757 kr +13 %riket 195 903 kr
Per gymnasieelev: 178 202 kr +29 %riket 137 983 kr
Per plats i särskilt boende: 1 088 647 kr −3 %riket 1 125 650 kr
Per brukare i hemtjänsten: 330 336 kr −14 %riket 384 970 kr

Kolada (RKA)

Nettokostnad per invånare · 2025

83 065 kr

+49,9 % sedan 2015

HaparandaRiketSCB OE0107

Allt blir dyrare med åren. Därför ökar kostnaden även om kommunen inte gör mer.

Investeringar per invånare · 2025

17 819 kr

riket 9 335 kr

Investeringsutgifter per invånare

SCB OE0107

Snitt per år 2023 till 2025, per område nedan. Investeringar i kommunala bolag ingår inte.

Kultur och fritid: 9 708 kr
Gator, parker och räddning: 2 764 kr
Vatten, el, bostäder och hamnar: 1 848 kr
Skola och förskola: 1 574 kr
Vård och omsorg: 1 533 kr
Gemensamma lokaler och IT: 492 kr

Största investeringarna · 2025

Simhall och sporthall

250 mnkr beslutad total utgift

Årsredovisning 2025, Haparanda stad

Det här skriver kommunen själv. Klicka på en rad för att läsa mer.

Hela årsredovisningen (PDF)

Var kommunen får pengar ifrån · 2025

51 kr av 100 är skatt

101 889 kr in per invånare

Kommunalskatt51 kr
Statsbidrag och utjämning35 kr
Riktade statsbidrag6 kr
Taxor och avgifter7 kr
Hyror och arrenden2 kr

SCB OE0107

Statsbidragen i statsbudgeten

Långfristiga skulder per invånare · 2025

59 810 kr

riket 62 738 kr

HaparandaRiketSCB OE0107

Kommunen som organisation. Ett hopp brukar vara en internbank: kommunen lånar och lånar vidare till sina bolag.

Pensionsskuld i balansräkningen: 2 676 krriket 8 913 kr
Räntekostnader per år: 1 484 krriket 1 707 kr

Så räknar vi

Nettokostnaden är vad verksamheten kostar sedan avgifter, hyror och riktade statsbidrag dragits av, alltså det som betalas med skatt, generella statsbidrag och utjämning. Den kommer ur SCB:s räkenskapssammandrag (OE0107), är löpande priser och delas med folkmängden 31 december. Affärsverksamhet som VA och kommunala bolag ingår inte, och en kommun som driver skolor eller lokaler i ett bolag ser därför billigare ut i investeringarna. Liknande kommuner är RKA:s sju kommuner med mest lik struktur (Kolada). Kostnadsläget är RKA:s nettokostnadsavvikelse: hur mycket mer eller mindre kommunen lägger än vad dess struktur motiverar enligt kostnadsutjämningen. Långfristiga skulder omfattar även lån som kommunen vidareförmedlar till sina bolag.

Frågor

Vanliga frågor om Haparanda

Hur är det att bo i Haparanda?

Haparanda har 9 151 invånare och ligger i Norrbottens län. Medelåldern är 48,1 år. Medianinkomsten ligger på 373 400 kr per år. 79 % av invånarna uppger att de känner sig trygga i kommunen. Årsmedeltemperaturen är 2,4 °C.

Hur många bor i Haparanda?

9 151 personer bodde i Haparanda kommun 2024 enligt SCB, vilket är Sveriges 227:e största kommun. Folkmängden har minskat 3,6 % på fem år.

Vad kostar det att bo i Haparanda?

En bostadsrätt kostar i snitt 2 957 kr/m² (2024). Ett småhus kostar i snitt 1,1 miljoner kronor. Kommunalskatten är 33,84 %.

Hur är arbetsmarknaden i Haparanda?

Arbetslösheten i Haparanda var 4,9 % 2024. Medianinkomsten är 373 400 kr per år. 28,2 % av invånarna har eftergymnasial utbildning.

Hur är det att vara student i Haparanda?

28,2 % av invånarna har eftergymnasial utbildning. Bostadsrättspriset ligger på 2 957 kr/m².

Hur är det för barnfamiljer i Haparanda?

65,1 % av eleverna i Haparanda blir behöriga till gymnasiet (2024). Kommunen lägger 118 751 kr per barn och år på förskolan. 79 % känner sig trygga i kommunen.

Hur är vädret och klimatet i Haparanda?

Årsmedeltemperaturen i Haparanda är 2,4 °C. Ett normalår når den varmaste dagen 28 °C och den kallaste natten -30 °C. Det faller 723 mm nederbörd om året, fördelat på 111 regndagar och 44 dygn med minusgrader. Solen lyser i snitt 5,5 timmar per dygn.

Är det tryggt att bo i Haparanda?

79 % av invånarna i Haparanda uppger att de känner sig trygga (2022). Antalet anmälda våldsbrott är 1102 per 100 000 invånare.

Vilka orter finns i Haparanda kommun?

De största orterna i Haparanda kommun är Haparanda, Kattilasaari, Karungi, Nikkala, Seskarö, Säivis, Vuono.

Länet

Andra kommuner i Norrbottens län

Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå