Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna bildades i februari 1988. Under de första valen fick partiet under en procent av rösterna. Jimmie Åkesson blev partiledare 2005, och i valet 2010 passerade partiet fyraprocentsspärren för första gången med 5,70 procent och 20 mandat.

Därefter växte partiet i varje val fram till 2022, då det blev riksdagens näst största parti med 20,54 procent. Efter valet 2022 slöt partiet Tidöavtalet med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Avtalet presenterades den 14 oktober 2022 och gav Sverigedemokraterna inflytande över politiken inom bland annat migration, kriminalpolitik och energi, men inga ministerposter. Budgeten för 2026 bygger enligt regeringen på en överenskommelse med partiet.

I valet 2026 fick partiet 17,48 procent och blev det tredje största partiet. Statsminister Ulf Kristersson begärde avsked den 17 september 2026. Socialdemokraternas Magdalena Andersson röstades ned i riksdagen den 15 oktober, och den 26 oktober meddelade Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist att hon inte hade fått stöd för en regering.

I principprogrammet beskriver partiet sin grund som socialkonservatism och nationalism. Partiet säger att målet är ett samhälle som bygger på gemenskap, trygghet och en gemensam nationell identitet, och knyter an till det svenska folkhemmet. Programmet talar om "visionen om ett återupprättat folkhem".

Valmanifestet för 2026 heter "Trygg, fri, svensk" och innehåller 68 punkter. Där sammanfattar partiet målet med orden "Sverige ska vara tryggt, fritt och svenskt". Partiet vill att staten tar ett större ansvar för vård, skola och omsorg, att invandringen hålls låg och att straffen skärps. Om migrationen skriver partiet att "Sverige ska ha lägst migration i EU."

I ekonomin säger partiet att det vill sänka kostnaderna för hushållen, särskilt för el, mat och drivmedel. Manifestet säger att "Sverige ska alltid ha lägst pris vid pump i EU." Partiet räknar med ett reformutrymme på omkring 95 miljarder kronor 2027 till 2030, med hänvisning till Konjunkturinstitutet, och säger att ytterligare upp emot 140 miljarder kronor kan frigöras genom besparingar i statens utgifter.

Partiet vill sänka skatten på el till den lägsta nivå som EU tillåter, göra den sänkta momsen på mat permanent och hålla priset på drivmedel lägst i EU. Partiet föreslår att den allmänna löneavgiften tas bort i glesbygdskommuner och att offentligt anställda som flyttar dit får studieskulder avskrivna. Partiet vill flytta 2,5 procentenheter av pensionsavgiften från inkomstpensionen till premiepensionen och säger nej till marknadshyror.

Finansiering enligt valmanifestet: ett reformutrymme på omkring 95 miljarder kronor och besparingar på upp emot 140 miljarder kronor genom mindre bistånd, mindre pengar till klimatåtgärder som partiet bedömer har liten effekt, sammanslagna myndigheter, färre som lever på bidrag och effektivare upphandling. Partiet vill också ha en särskild effektiviseringsminister. Budgeten för 2026, som partiet förhandlade fram med regeringen, sänkte skatten på arbete och pension med omkring 21 miljarder kronor och halverade matmomsen till 6 procent från den 1 april 2026.

Partiet vill höja den lägsta nivån på aktivitetsstödet från 365 till 500 kronor om dagen och säger nej till försämringar i a-kassan. På sikt vill partiet ha en statlig a-kassa. Partiet föreslår en offensiv mot arbetslivskriminalitet med högre straff och en kontroll av byggarbetsplatser efter finsk modell i stället för dagens ID06. Den som inte vill lära sig svenska ska enligt partiet inte få försörjningsstöd.

Partiet vill avskaffa straffrabatten när någon döms för flera brott samtidigt och ta bort möjligheten att sänka straff av så kallade billighetsskäl. Partiet föreslår en utredning om särskild lagstiftning mot gängkriminella, med bland annat registrering och begränsningar av var de får röra sig. Intagna ska enligt partiet arbeta för sitt uppehälle. Partiet vill också ha ett offentligt register över dömda för sexualbrott mot barn och ett nationellt tiggeriförbud. Den 20 oktober 2026 bad partiet övergångsregeringen att snabbt fatta beslut om en reform av brottsbalken.

Partiet vill att permanenta uppehållstillstånd görs om till tillfälliga och att kommuner ska kunna säga nej till att ta emot asylsökande, utom flyktingar från närområdet. Målet är att 2027 ska bli det år med färst uppehållstillstånd på 20 år. Partiet vill att bidraget för återvandring också ska gälla den som blivit svensk medborgare och att medborgarskap ska kunna återkallas i fler fall. I skolan vill partiet att "svenska normer och värderingar" ska ingå och att ämnet svenska som andraspråk tas bort. Partiet föreslår också ett nationellt förbud mot heltäckande slöja på allmän plats och ett centrum mot politisk islam.

Partiet vill bygga ut kärnkraften och sänka skatten på el till EU:s miniminivå. Partiet säger nej till en höjd reduktionsplikt för drivmedel och nej till skatt på plastpåsar. Pengar till klimatåtgärder som partiet bedömer har liten klimatnytta vill partiet ta bort, och de besparingarna räknas in i finansieringen av andra förslag.

Partiet vill att staten tar över ansvaret för sjukvården från regionerna och att den personliga assistansen blir statlig. Partiet föreslår att det högre högkostnadsskyddet i tandvården ska gälla alla vuxna. I äldreomsorgen vill partiet ha en lagstadgad lägsta bemanning på äldreboenden, ta bort minutstyrningen i hemtjänsten och inrätta en haverikommission för äldreomsorgen. Partiet vill också ha statliga psykiatriska boenden.

Partiet vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna. Partiet vill ha mer skärmfri skola, mer faktakunskap under de första skolåren och statligt stöd till byskolor på landsbygden. Skolmaten ska enligt partiet innehålla kött, fisk eller fågel varje dag. I skolvalet vill partiet att närhetsprincipen ska väga tyngre.

Här återges vad myndigheter och statliga råd har sagt om partiets förslag eller om samma typ av förslag, med myndighetens egna ord eller i nära sammanfattning, både när de tillstyrker och när de avstyrker. Partier som har suttit i regering får ofta fler remissvar, eftersom deras förslag har blivit utredningar och propositioner, så en skillnad i mängd är ingen värdering.

Om att göra den sänkta matmomsen permanent skriver Konjunkturinstitutet att en permanent sänkning skulle innebära en varaktig försvagning av de offentliga finanserna, och Finanspolitiska rådet att sänkningen försvårar vägen mot ett enhetligt och effektivt skattesystem. Klimatpolitiska rådet bedömer att sänkta skatter på drivmedel tillsammans med sänkt reduktionsplikt är de åtgärder som har haft störst effekt på de ökade utsläppen, och att låga drivmedelspriser hindrar omställningen. Om sänkt elskatt skriver rådet att ett lägre elpris i viss utsträckning kan stimulera elektrifiering men motverkar en effektiv energianvändning. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om förslagen om löneavgiften i glesbygd eller om pensionsavgiften.

Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om att höja aktivitetsstödet till 500 kronor om dagen, om en statlig a-kassa eller om kontroll av byggarbetsplatser efter finsk modell.

Om förslagstypen slopad straffrabatt vid flera brott och slopade billighetsskäl: Lagrådet avstyrkte 25 juni 2026 regeringens förslag om hur straffet ska bestämmas vid flera brott och var mycket tveksamt till att begränsa och delvis ta bort billighetsskälen men avstyrkte inte den delen. Åklagarmyndigheten tillstyrkte i oktober 2025 straffreformutredningens förslag om billighetsskälen och en skärpt straffskala vid flerfaldig brottslighet, och Polismyndigheten var positiv. Brå avstyrkte utredningens förslag och varnade för att antalet intagna i anstalt kan närmare fördubblas. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om partiets förslag om att intagna ska arbeta för sitt uppehälle, ett offentligt register över dömda för sexualbrott mot barn eller ett nationellt tiggeriförbud.

Om att göra permanenta uppehållstillstånd tidsbegränsade skrev Migrationsverket den 19 december 2025 att det behövs starka skäl för att ändra ett sådant beslut och att reformen skulle kosta i miljardklassen, och den 18 juni 2025 att utmönstringen ger fler förlängningsärenden och fler beslut om avslag och utvisning. Om det höjda återvandringsbidraget avstyrkte Delmi den 22 augusti 2025 förslaget och skrev att det saknas vetenskapligt stöd för att höjda bidrag kan öka återvandringen, och Ekonomistyrningsverket bedömde effekten som svår att avgöra. Om återkallelse av medborgarskap skrev JO den 26 maj 2026 att medborgarskapet har ett starkt skydd i grundlag och avstyrkte alternativförslaget som alltför oprecist.

Energimyndigheten skrev i sitt remissvar 23 augusti 2023 att en sänkt reduktionsplikt gör det svårt att nå Sveriges klimatmål. Klimatpolitiska rådet skriver i sin rapport från 19 mars 2026 att sänkt reduktionsplikt och sänkta skatter på drivmedel är de åtgärder som har haft störst effekt på utsläppsökningarna under mandatperioden. Om regeringens sänkning av elskatten bedömer rådet att sänkt elpris i viss utsträckning kan stimulera elektrifiering, men att beslutet motverkar en effektiv energianvändning. Om statligt stöd till ny kärnkraft ansåg Energimyndigheten att en modell för finansiering och riskdelning bör vara marknadsbaserad och konkurrensutsatt. Uttalandena gäller förslagstypen.

Om att staten tar över ansvaret för sjukvården: Vårdansvarskommittén (SOU 2025:62) pekade i stället på ett utökat statligt ansvar på sex områden. Vård- och omsorgsanalys skrev i sitt remissvar 30 oktober 2025 att myndigheten inte kan ta ställning till ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap, eftersom underlaget saknar en sammanvägd bedömning av för- och nackdelar, och att struktur och ansvar behöver utredas vidare. Statskontoret instämde i att ett helt förstatligande skulle kräva en mycket stor myndighet och skrev att en samlad myndighet inte garanterar likvärdighet. Om statlig personlig assistans (förslagstypen i SOU 2023:9): Försäkringskassan tillstyrkte ett samlat statligt huvudmannaskap men skrev att reformen kräver tydliga regler, tid och finansiering och avstyrkte start 1 januari 2026. Ekonomistyrningsverket tillstyrkte också, men bedömde att kommunernas kontroll försvagas och att slopad kommunal medfinansiering troligen ökar statens kostnader. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om en lagstadgad lägsta bemanning på äldreboenden.

Om förslagstypen förstatligande av skolan bedömer Skolverket, i sitt yttrande den 22 mars 2023 över SOU 2022:53, att ett ökat statligt ansvar är nödvändigt men att ett fullt statligt huvudmannaskap skulle bli alltför ingripande, tidskrävande och kostnadsdrivande i förhållande till de behov som identifierats. Om närhet i skolvalet anser Skolverket, i yttrandet över SOU 2020:28, att elever fortsatt ska ha rätt till en plats i rimlig närhet till hemmet, men inte nödvändigtvis i skolan närmast hemmet. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om statligt stöd till byskolor eller om krav på kött, fisk eller fågel i skolmaten varje dag.