Hur mycket brott finns det, och vad kostar straffen?
Kort svar: Polisen tog emot 1,44 miljoner anmälningar om brott 2025, fem gånger fler per invånare än 1950. Anmälningarna mäter dock mest vad som anmäls: i enkäterna har andelen som utsätts för misshandel legat mellan 2 och 4 procent sedan 2006. Två av tre som släpps ur fängelse döms för ett nytt brott inom tre år. En plats i anstalt kostar 4 110 kronor per dygn, ungefär 1,5 miljoner kronor om året, och anstalterna är överfulla.
Narkotikabrotten per kommun och narkotikadödligheten står på Alkohol, narkotika och spel. Mutbrotten och korruptionen i kommunerna står på Korruption och upphandling. Domstolarna, polisen, uppklaringen och fängelserna står på Rättsväsendet.
Anmälningarna sedan 1950.
Femårssteg fram till 1975, sedan varje år. Kurvan följer också lagarna och hur polisen räknar: nya brott som införts, sexualbrottslagarna 2005, 2013 och 2018, och anmälningar via nätet gör att samma verklighet kan ge fler anmälningar. Narkotikabrott och rattfylleri upptäcks nästan bara när polisen letar, så de mäter polisens insats mer än brottsligheten.
Vad folk själva säger att de råkat ut för.
Många brott anmäls aldrig. Därför frågar Brå varje år ett urval av invånarna mellan 16 och 84 år om de själva utsatts. Nationella trygghetsundersökningen (NTU) har egna felkällor men påverkas inte av nya lagar eller av hur polisen arbetar.
Ny källa eller insamlingsmetod, före och efter går inte att jämföra rakt av Blek linje: SCB:s levnadsförhållandeundersökning (ULF), närmaste fråga, tvåårsmedel till 2019
Alla Män Kvinnor Ny källa eller insamlingsmetod, före och efter går inte att jämföra rakt av Blek linje: SCB:s levnadsförhållandeundersökning (ULF), avstått från att gå ut av oro, tvåårsmedel till 2019
Anmält mot upplevt, 2025
| Brottstyp | Utsatta enligt NTU, ungefär | Anmälda brott | Utsatta per anmält brott |
|---|---|---|---|
| Misshandel | |||
| Sexualbrott | |||
| Rån |
Utsatta = andelen i NTU 2026 (som frågar om 2025) gånger de 8 510 774 invånarna mellan 16 och 84 år. Det räknar personer, medan anmälningarna räknar brott: en person kan utsättas flera gånger, och anmälningarna gäller alla åldrar. Kvoten är därför ett grovt mått på hur mycket som aldrig når polisen, inte ett exakt mörkertal.
Anmälda brott per invånare, kommun för kommun.
Brotten räknas där de begicks, inte där gärningspersonen bor. Kommuner med stora köpcentrum, nöjesliv, turister eller en hamn får därför höga tal, och små kommuner hoppar mycket mellan åren. Jämför hellre en kommun med sig själv över tid än med grannen. Fler brottstyper per kommun finns på statistiksidan.
Hur många döms igen?
Återfall = lagförd för ett nytt brott, i dom, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse, inom ett eller tre år från domen eller frigivningen. Brå följer alla som lagförts ett visst år, så treårssiffran finns först tre år senare och bygger på en äldre årskull än ettårssiffran. Strafftid finns bara i treårsserien. Skillnaderna mellan påföljder visar mest vilka som får dem: den som döms till fängelse har oftare dömts förut, så siffrorna säger inte att fängelse i sig ökar eller minskar återfallen.
Fler intagna än platser.
Intagna i snitt under året Platser Kriminalvården räknar platserna på nytt sätt
Intagna och platser är årsmedeltal. Fler intagna än platser betyder dubbelbeläggning, alltså två personer i celler byggda för en. Nya fängelsestraff = påbörjade verkställigheter av fängelse under året.
Vad ett dygn kostar
| Kronor per dygn och person | 2023 | 2024 | 2025 |
|---|---|---|---|
| Anstalt | 3 773 | 3 874 | 4 110 |
| Häkte | 3 488 | 3 564 | 3 664 |
| Frivård | 341 | 392 | 426 |
Snittkostnaden: allt Kriminalvården lägger på verksamheten delat med antalet dygn. Lokaler, personal och vård ingår, polis, åklagare och domstolar gör det inte. Löpande priser, ur Kriminalvårdens årsredovisning 2025.
Vad kostar ett fängelsestraff?
Räknat med 2025 års snittkostnad: 4 110 kronor per dygn i anstalt och 426 i frivård, 365 dygn per år. Med villkorlig frigivning avtjänas två tredjedelar i anstalt, minst en månad, och resten räknas som tid under frivårdens övervakning. Det är ett antagande: alla får inte övervakning, och tid i häkte före domen räknas av men kostar nästan lika mycket. Kostnaden för den som blir utan inkomst och för brottsoffret ingår inte.
Vad rättsväsendet kostar staten.
Fördelning
Statens utfall per anslag, omräknat med KPI. Kommunernas kostnader för trygghet och brottsförebyggande arbete ingår inte. Hela budgeten finns på statsbudgetsidan.
Vad brotten kostar alla, och varför ingen vet säkert.
Det finns ingen officiell beräkning av vad brottsligheten kostar Sverige sammantaget. De siffror som finns mäter olika saker och ska inte läggas ihop:
- 86 miljarder kronor gick till rättsväsendet i statsbudgeten 2025: polis, domstolar, åklagare och kriminalvård (diagrammet ovan).
- 352 miljarder kronor omsatte den svarta och illegala ekonomin 2024 enligt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO 2026:1), ungefär 5,5 procent av BNP. Det är omsättning, inte en kostnad, och omfattar också svartarbete. ESO kallar själv siffran ett konservativt estimat.
- 98 miljarder kronor om året kostar brotten företagen enligt Svenskt Näringsliv 2023: direkta förluster, skydd som lås och vakter, och intäkter som uteblir. Siffran bygger på en enkät till företagen och är en intresseorganisations egen uppskattning.
Det som saknas i alla tre är det svåraste att mäta: brottsoffrens lidande, förlorad hälsa och arbetsförmåga, och vad otryggheten gör med hur folk lever. Därför räknar vi inte fram någon totalsumma.
Straff, risk att åka fast och skjutningarna.
Det dödliga våldet i Sverige har gått ner de senaste åren. Brå räknade 121 fall 2023, 92 fall 2024 och 84 fall 2025, eller 0,8 per 100 000 invånare, färre än något år sedan 2016. Skjutningarna har minskat ännu mer: Polisen räknade 368 bekräftade skjutningar 2023 och 158 år 2025. Ändå sker hälften av fallen av dödligt våld i Sverige fortfarande med skjutvapen, och det är där Sverige skiljer sig från grannarna.
Länge låg Sverige lågt i Europa i dödligt skjutvapenvåld. Ökningen började i mitten av 2000-talet, och i Brås jämförelse från 2021 ligger landet mycket högt, med omkring 4 döda per miljon invånare mot ett europeiskt snitt på omkring 1,6. Ökningen gäller nästan bara personer i 20-årsåldern och hänger enligt Brå starkt ihop med kriminella miljöer i utsatta områden. Räknat på allt dödligt våld låg Sverige 2024 i nivå med Danmark och under Finland.
Forskningen om vad som hjälper pekar åt flera håll samtidigt. Risken att åka fast avskräcker tydligare än hur långt straffet blir. Skola, jobb och tidiga insatser för unga minskar brott på sikt. Och vem som blir misstänkt för brott hänger starkt ihop med ålder, kön, inkomst och uppväxtmiljö, även om skillnaderna mellan grupper inte försvinner helt när det räknas bort.
Dödligt våld i Norden
| Land | Dödligt våld per 100 000 invånare 2024 | Antal fall 2024 |
|---|---|---|
| Sverige | 0,87 | 92 |
| Norge | 0,70 | 39 |
| Danmark | 0,87 | 52 |
| Finland | 1,78 | 100 |
| Island | 1,82 | 7 |
Källa: Eurostat (fullbordat uppsåtligt dödligt våld enligt polisens registrering). Länderna räknar fall och offer olika, och ett enda år med få fall gör att talen hoppar, särskilt för Island. Siffrorna för Sverige 2025 kommer från Brå.
-
Minskar längre straff brottsligheten?
Inte mycket, enligt forskningsöversikterna. Det som tydligt avskräcker är risken att åka fast. Att straffet blir strängare har betydligt svagare och mer osäker effekt.
Nagin (2013), Crime and Justice.
-
Hjälper fler poliser?
Ja. När felen i amerikansk statistik över antalet poliser rättas till syns ett tydligt samband: fler poliser ger mindre brott, och skattningarna är säkrast för de allvarligaste brotten som mord.
Chalfin och McCrary (2018), Review of Economics and Statistics.
-
Gör fängelse folk mer kriminella?
Inte nödvändigtvis. I Norge lottas mål till domare, och det gör att effekten av fängelse går att isolera. Fängelse minskade återfallen, framför allt bland dem som saknade jobb innan, eftersom fler av dem fick arbete efteråt. För dem som hade jobb minskade inte återfallen, och fler förlorade fotfästet på arbetsmarknaden.
Bhuller, Dahl, Løken och Mogstad (2020), Journal of Political Economy.
-
Fungerar fotboja?
Svenska fångar som släpptes tidigare med fotboja och stöd återföll mindre än en jämförelsegrupp: 26 mot 38 procent dömdes igen inom tre år. Studien kan inte skilja effekten av själva fotbojan från resten av programmet.
Marklund och Holmberg (2009), Journal of Experimental Criminology.
-
Minskar mer skola brottsligheten?
Ja, för män. När Sverige förlängde den obligatoriska skolan minskade ett extra skolår risken att dömas för brott med 6,7 procent och risken att hamna i fängelse med 15,5 procent. För kvinnor syntes ingen säker effekt.
Hjalmarsson, Holmlund och Lindquist (2015), The Economic Journal.
-
Går det att förebygga att unga hamnar i brott?
Ja, med rätt insatser. I tre lottade försök i Chicago minskade program med kognitiv beteendeterapi för unga killar antalet gripanden, också för våldsbrott, och fick fler att stanna i skolan. Nyttan bedömdes vara många gånger större än kostnaden.
Heller med flera (2017), Quarterly Journal of Economics.
-
Hänger brottslighet ihop med invandring?
Personer födda utomlands och personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar är oftare registrerade som misstänkta för brott, 2,5 respektive 3,2 gånger så ofta som personer med två svenskfödda föräldrar. När ålder, kön, inkomst, utbildning och typ av kommun räknas bort krymper skillnaden till ungefär 1,8 och 1,7 gånger, men den försvinner inte. En studie av unga i Stockholm fann att föräldrarnas resurser och bostadsområdet förklarar mellan hälften och tre fjärdedelar av skillnaden för män. Båda mäter registrerade misstankar och domar, inte alla brott som begås.
Brå (2021), rapport 2021:9. Hällsten, Szulkin och Sarnecki (2013), British Journal of Criminology.
-
Varför har Sverige så många skjutningar?
Ingen vet säkert. Ingen jämförbar ökning syns i något av de 22 andra europeiska länderna i jämförelsen. Åtta av tio dödliga skjutningar sker i dag i kriminella miljöer, mot tre till fem av tio på 2000-talet, och ökningen gäller nästan bara män i 20-årsåldern.
Brå (2021), rapport 2021:8.
Skjutningar, sprängningar, nätverken, utsatta områden och lagändringarna sedan 2022 står på Organiserad brottslighet.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Brå, anmälda brott sedan 1950 per brottstyp, antal och per 100 000 invånare.
- Brå, Nationella trygghetsundersökningen, tabellsamlingen 2007 till 2026.
- Brå, återfall i brott efter kön, ålder, påföljd och strafftid, och Brå, kriminalvård för påbörjade fängelsestraff.
- Brås statistik får vidareutnyttjas fritt.
- Kriminalvården, årsredovisning 2025 (kostnad per dygn) och Kriminalvård och statistik 2025 (platser och intagna), inskrivet för hand.
- Anmälda brott per kommun: Brå och SCB via Kolada.
- Statens utgifter: Statskontoret, årsutfall per anslag (CC0), och KPI från SCB.
- ESO och Svenskt Näringsliv citeras bara med sina huvudsiffror och länk.
Alla tal är hämtade, inget är uppskattat av oss utom det som står i fotnoterna: utsatta personer ur NTU-andelen och kalkylatorns antagande om villkorlig frigivning.