Minskar gängvåldet, och vad fungerar mot det?
Kort svar: Polisen räknade 158 skjutningar 2025, mot 391 år 2022, det högsta året. Sprängningarna har inte minskat på samma sätt: 194 detonationer 2025 är flest sedan Polisens räkning började 2018. Januari till september 2026 var det 61 skjutningar, mot 136 samma månader 2025. Polisen bedömer att cirka 17 500 personer är aktiva i kriminella nätverk, och fler av de misstänkta är barn. Sedan 2022 har riksdagen beslutat om ett tiotal lagändringar mot gängbrottsligheten. Ingen av dem har ännu utvärderats för sin effekt på brottsligheten.
Mer på sajten: domstolarnas köer, uppklaringen, poliserna och platsbristen i fängelserna står på Rättsväsendet.
Färre skjutningar, fler sprängningar.
Polisen räknar bekräftade skjutningar sedan 2017 och sprängningar sedan 2018. Brå räknar alla konstaterade fall av dödligt våld, och sedan 2016 hur många av dem som skedde med skjutvapen. Välj vad diagrammet ska visa.
Skjutningar, döda och skadade: Polisen, skjutningar och sprängningar, hela riket. Döda och skadade räknas i personer, och 2025 ingår dådet på Risbergska skolan i Örebro. Detonationer är fullbordade sprängningar; Polisen räknar också försök och förberedelser, som var 59 och 255 år 2025. Dödligt våld: Brå, Konstaterade fall av dödligt våld 2025 (rapport 2026:10) och tabell 20. Dödligt våld räknar fall, inte skjutningar, så kurvorna från Brå och Polisen mäter olika saker.
Dödligt våld i kriminell miljö
- Fall per år i kriminell miljö, 2013–2017
- 26
- Brå 2020:4, mot 11 per år 2005–2012
- Dödsskjutningar som sker i kriminell miljö
- 8 av 10
- Brå 2021:8, mot 3–5 av 10 på 2000-talet
- Andel med skjutvapen, 2018–2021
- över 90 %
- Brå 2024:7
- Fall som klaras upp, 2018–2021
- 26 %
- Brå 2024:6, mot cirka 70 % för allt dödligt våld
Brå publicerar ingen årlig serie för dödligt våld i kriminell miljö, bara tal för perioder. Ökningen sedan mitten av 2000-talet ligger nästan helt i den kategorin, och det är också där andelen fall som klaras upp har sjunkit. Brå beskriver hur miljön förändrats i steg: hierarkiska grupper i mitten av 2000-talet, områdesbaserade grupper i början av 2010-talet, sedan splittring och på 2020-talet individualisering, med gärningspersoner i tidiga tonår.
Sverige jämfört med Europa
| Dödligt skjutvapenvåld per miljon invånare | Sverige | Europeiskt snitt |
|---|---|---|
| Alla åldrar, senaste åren i jämförelsen | cirka 4 | cirka 1,6 |
| 20–29 år | 18 | 0–4 i de flesta länder |
Brå jämförde 23 europeiska länder. Åren 2014–2017 låg bara Kroatien högre än Sverige; kring år 2000 hade Sverige en av de lägsta nivåerna. Källa: Brå, Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder (rapport 2021:8). Brå om kriminell miljö: rapport 2020:4, rapport 2024:7 och rapport 2024:6.
Allt dödligt våld, Norden och forskningen om straff och återfall står på Brott och straff.
Lösa nätverk, och allt yngre gärningspersoner.
- Aktiva i kriminella nätverk
- cirka 17 500
- Polisen, lägesbild
- Med koppling till nätverken
- cirka 50 000
- Polisen, lägesbild
- Skjutningar med döda eller skadade där en misstänkt var under 18
- över 60 %
- Polisen, årsredovisning
- Fullbordade sprängningar där en misstänkt var under 18
- 53 %
- Polisen, årsredovisning
Polisen beskriver nätverken som oftast löst sammansatta, informella och föränderliga, även om vissa är mer organiserade. Av de aktiva är 94 procent män, medelåldern är 28 år och 5 procent är under 18 år. Talen för 2025 går inte att jämföra med 2024 års cirka 14 000 aktiva, eftersom Polisen ändrat metoden. Polisen skriver också att våld som tjänst har blivit vanligare: nätverken beställer skjutningar och sprängningar av andra, ofta unga, som rekryteras via sociala medier.
| Mått | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bevistalan mot barn under 15 år | 1 | 3 | 0 | 7 | 38 | 88 |
| 13–17-åringar misstänkta för våld i kriminella miljöer | 198 | 318 |
Barn under 15 år kan inte dömas, men åklagaren kan föra bevistalan i domstol för att pröva om barnet begått brottet. 2025 års tal för 13–17-åringar gäller till och med 2 december. Källor: Polisen, Lägesbild över aktiva gängkriminella 2025, årsredovisningen 2025 och nyhet 2025-12; Åklagarmyndigheten, ärenden med bevistalan.
Skolan och de unga: Skolan och Psykisk hälsa.
Polisens lista, 2015 till 2025.
Polisen pekar ut områden där kriminella har en negativ påverkan på lokalsamhället. Ett särskilt utsatt område är ett där invånarna enligt Polisen ofta avstår från att anmäla brott och vittna och där det finns parallella samhällsstrukturer. Kategorin riskområde, mellan de två, togs bort 2025. Ökningen från 59 till 65 områden 2025 beror enligt Polisen på att områden delats upp, till exempel Rinkeby-Tensta i tre, inte på att fler områden tillkommit. Av de 47 utsatta områdena följde Polisen upp utvecklingen 2023–2025: 12 hade utvecklats positivt, 4 negativt och 31 var stabila.
| År | Totalt | Särskilt utsatta | Riskområden | Utsatta |
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 53 | 15 | 6 | 32 |
| 2017 | 61 | 23 | 6 | 32 |
| 2019 | 60 | 22 | 10 | 28 |
| 2021 | 61 | Ingen fördelning i rapporten | ||
| 2023 | 59 | 17 | 14 eller 15 | 28 eller 27 |
| 2025 | 65 | 19 | Kategorin borttagen | 46 |
Rapporten 2023 anger olika fördelning i två avsnitt; totalen 59 och de 17 särskilt utsatta är desamma i båda. 2015 års utsatta är räknade ur totalen. Källor: Polisens lägesbilder 2015, 2017, 2019, 2021, 2023 och 2025.
Områdena per kommun 2025
| Kommun | Särskilt utsatta | Utsatta |
|---|---|---|
| Borlänge | Tjärna Ängar | |
| Borås | Hässleholmen, Norrby | |
| Botkyrka | Alby, Fittja, Hallunda/Norsborg | Storvreten |
| Eskilstuna | Fröslunda, Skiftinge, Årby | |
| Göteborg | Bergsjön, Hammarkullen, Hjällbo, Lövgärdet | Biskopsgården, Gårdsten, Hisings Backa, Tynnered/Grevegården/Opaltorget |
| Haninge | Brandbergen, Jordbro | |
| Helsingborg | Dalhem/Drottninghög/Fredriksdal, Söder | |
| Huddinge | Grantorp/Visättra, Skogås, Vårby | |
| Järfälla | Sångvägen | |
| Jönköping | Råslätt | |
| Kristianstad | Gamlegården | |
| Landskrona | Karlslund | |
| Linköping | Skäggetorp | |
| Malmö | Nydala/Hermodsdal/Lindängen, Rosengård | Holma/Kroksbäck, Södra Sofielund/Seved |
| Nacka | Fisksätra | |
| Norrköping | Hageby, Navestad | |
| Sigtuna | Sigtuna/Valsta | |
| Sollentuna | Tureberg | |
| Solna | Hagalund, Hallonbergen | |
| Stockholm | Husby, Rinkeby, Tensta | Bredäng, Hagsätra/Rågsved, Hjulsta, Hässelby gård, Vårberg |
| Sundbyberg | Rissne | |
| Södertälje | Geneta, Hovsjö, Ronna | Fornhöjden, Lina, Saltskog |
| Trollhättan | Kronogården/Lextorp Norra | |
| Tyresö | Granängsringen | |
| Upplands-Bro | Finnsta | |
| Uppsala | Gottsunda | |
| Västerås | Bäckby | |
| Växjö | Araby | |
| Örebro | Vivalla | Oxhagen, Varberga |
Polisens fil anger ort, inte kommun; kommunen är härledd ur orten. Källa: Polisen, utsatta områden, lägesbilden 2025 och dess kartfil. Var invandrare bor och hur det hänger ihop med boendet står på Migration. Hur många som bor i områden med stora socioekonomiska utmaningar, kommun för kommun, står på Segregationen.
Narkotika, välfärden och arbetslivet.
- Den kriminella ekonomin per år
- 100–150 mdkr
- Ekobrottsmyndigheten, lägesbild
- Penningtvätt i det finansiella systemet per år
- cirka 130 mdkr
- Myndighetsgemensam lägesbild
- Narkotikamarknaden per år, snitt 2017–2021
- 4,5–11,3 mdkr
- CAN, rapport 210
- Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen
- 13–16 mdkr
- Ekonomistyrningsverket,
Talen är skattningar med stora spann och överlappar varandra, så de går inte att lägga ihop. Polisen bedömer att 100 till 150 ton narkotika smugglas in i Sverige varje år, och cannabis står för ungefär 40 procent av narkotikamarknadens värde enligt CAN. Ekobrottsmyndigheten bedömer att arbetslivskriminaliteten kostar samhället 120 till 150 miljarder kronor om året. Av de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen orsakas omkring 90 procent av den som söker, och av dem misstänks i snitt drygt hälften vara avsiktliga. Hur stor del som går till organiserad brottslighet vet ingen.
Sedan 2025 prioriterar tolv myndigheter tillsammans brottslighet i hamnar, välfärdsbrott och miljö- och avfallsbrott. Om kommunerna skriver Brå att påverkansförsök mot förtroendevalda och tjänstepersoner från kriminella grupper förekommer, men att det inte går att säga hur vanliga de är eller hur de utvecklats. Det finns alltså ingen siffra för hur många kommuner som är infiltrerade. En statlig utredning om kommunernas och näringslivets motståndskraft ska vara klar senast 30 september 2027.
Källor: Ekobrottsmyndigheten, lägesbild 2025; myndighetsgemensam lägesbild 2025, som också citerar Ekonomistyrningsverkets tal; CAN, rapport 210; Polisen, organiserad brottslighet i välfärden (2026); Brå, rapport 2025:4 om otillåten påverkan; dir. 2026:63. Delegationen mot felaktiga utbetalningar uppskattade 2008 felen till 18–20 miljarder kronor om året (SOU 2008:74).
Narkotikabruket och narkotikadödligheten står på Alkohol, narkotika och spel.
Vad fungerar mot gängvåldet?
För varje åtgärd anger vi hur starkt underlaget är, i fyra steg: starkt (flera samstämmiga studier med god design), måttligt (några studier, eller studier med svagare design), svagt (få eller inga effektstudier) och motstridigt (studierna pekar åt olika håll). Bedömningen är vår, utifrån källorna.
-
Sluta skjut och andra varianter av GVI
Underlaget: måttligt internationellt, svagt för Sverige. En systematisk översikt av 24 studier, mest från USA, fann en måttlig effekt, störst för program riktade mot våldsamma grupper. Ju striktare studien var, desto mindre effekt. I Malmö minskade skjutningarna med ungefär en fjärdedel under försöket, men minskningen var inte statistiskt säker, och Brå skriver att effekten inte går att skilja från andra insatser som pågick samtidigt. I Järva syntes ingen säker minskning.
Braga med flera (2019), Campbell Systematic Reviews. Brå (2025), Färre skjutningar och sprängningar. Polisen, Sluta skjut.
-
Avhopparverksamhet
Underlaget: svagt. Det finns inga effektstudier av svenska avhopparprogram. Antalet kommuner med statligt stöd för avhoppare ökade från 10 år 2020 till 52 år 2024, och en utredning ser över ansvaret och kontrollen av privata utförare.
Socialstyrelsen, delredovisning om avhopparverksamhet. Regeringen, dir. 2025:53.
-
Sommarjobb och mentorer för unga
Underlaget: måttligt. I ett lottat försök i Chicago minskade gripandena för våldsbrott med 43 procent bland unga som fått sommarjobb. Mentorprogram har en liten men positiv effekt på brottslighet enligt en systematisk översikt. Svenska effektstudier saknas.
Heller (2014), Science. Tolan med flera (2013), Campbell Systematic Reviews.
-
Multisystemisk terapi för unga
Underlaget: motstridigt. Metoden har visat effekt i amerikanska studier, men ett svenskt lottat försök fann ingen fördel jämfört med socialtjänstens vanliga insatser.
Sundell med flera (2008), Socialstyrelsen.
-
Längre straff eller större risk att åka fast
Underlaget: starkt för att risken att åka fast avskräcker mer än straffets längd. Brå skriver i sina remissvar 2025 att det finns lite belägg för att straffskärpningar minskar brottsligheten och inga belägg för att en sänkt straffbarhetsålder gör det. Längre straff håller däremot den dömde borta från brott under tiden i fängelse. I kriminell miljö klaras 26 procent av fallen av dödligt våld upp, mot ungefär 70 procent för allt dödligt våld.
Nagin (2013), sammanfattat av NIJ. Brå, remissvar om straffreformen och straffbarhetsåldern (2025).
-
Hemliga tvångsmedel och avlyssnade krypterade nätverk
Underlaget: svagt som effektstudie. När polisen i Europa kom åt de krypterade tjänsterna Encrochat och Sky ECC ledde det till över 6 500 gripanden i Europa och hundratals frihetsberövade i Sverige. Hur det påverkade brottsligheten på sikt har ingen utvärderat.
Europol, Encrochat. Åklagarmyndigheten, redovisning av hemliga tvångsmedel 2025.
-
Säkerhetszoner
Underlaget: svagt. Polisen har fått beslut om visitationszoner sedan april 2024 och hade fram till 2025 använt fem. Där gjordes omkring 1 180 kroppsvisitationer och husrannsakningar, och inga vapen eller sprängämnen hittades. Polisen bedömer att läget förbättrades i zonerna. Malmö universitet utvärderar effekten.
Polisen, redovisning av säkerhetszoner 2025.
Forskningen om fängelse, återfall, skola och brott står på Brott och straff.
Vad som ändrats sedan 2022, och vad som utvärderats.
| Ändring | I kraft | Utvärderad? |
|---|---|---|
| Ingen strafflindring för 18–20-åringar vid allvarliga brott (prop. 2021/22:17) | 2022 | Nej |
| Lägre straff för den som hjälper till att utreda andras brott (prop. 2021/22:186) | juli 2022 | Nej, en utredning ser över reglerna |
| Skärpta straff för brott i kriminella nätverk och nytt brott att involvera barn i brott (prop. 2022/23:53) | 1 juli 2023 | Nej |
| Fler preventiva tvångsmedel, tidsbegränsat i fem år (bet. 2022/23:JuU31) | 1 oktober 2023 | Nej |
| Säkerhetszoner där polisen får visitera utan konkret misstanke (regeringen) | 25 april 2024 | Polisen redovisar varje år, Malmö universitet utvärderar |
| Anonyma vittnen (bet. 2024/25:JuU6) | 1 januari 2025 | Nej |
| Hemlig dataavläsning blir permanent | 1 april 2025 | Nej |
| Hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år, tidsbegränsat (regeringen) | 1 oktober 2025 | Redovisas varje år |
| Straffansvar för förberedelse och stämpling till fler brott | 1 juli 2026 | Nej |
| Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och ett femtiotal skärpta straffskalor (bet. 2025/26:JuU42) | 2026 | Nej |
| Straffbarhetsåldern 14 år för de grövsta brotten i fem år, och längre maxstraff för brott begångna före 18 års ålder (bet. 2025/26:JuU41) | 10 september 2026 | Nej, för nytt |
| Grundlagsändring som gör det möjligt att förbjuda deltagande i kriminella gäng | 1 januari 2027 | Ingen lag ännu |
Vi har inte hittat någon effektutvärdering av ändringarna från Brå, Riksrevisionen eller Statskontoret. Brå har i uppdrag att följa upp den skärpta straffskalan för mord från 2020. De senaste ändringarna enligt regeringens presentation 1 juli 2026. Förslag som ännu inte blivit lag, som ett nytt påföljdssystem och skärpta straff för att involvera barn i brott, är inte med.
Vad partierna vill.
| Parti | I korthet | Källa |
|---|---|---|
| Centerpartiet | Stödjer skärpta straff och fler verktyg för polisen, men har sagt nej till visitationszoner och anonyma vittnen av rättssäkerhetsskäl. Betonar förebyggande arbete och avhopparprogram | Partiets webbplats |
| Kristdemokraterna | Lyfter skärpta straff, säkerhetszoner och förverkande av brottsvinster, vill avskaffa den automatiska villkorliga frigivningen, och vill ha föräldrastöd och poliser i skolan | Partiets webbplats |
| Liberalerna | Vill kombinera skärpta straff och fler verktyg för övervakning med tidiga insatser genom skola och socialtjänst och stöd till avhoppare | Partiets webbplats |
| Miljöpartiet | Sätter tidigt förebyggande arbete först, 1,5 miljarder kronor till barn i riskzonen, tillsammans med mer pengar till polisen och beslag av tillgångar. Säger nej till att låsa in barn | Partiets webbplats |
| Moderaterna | Pekar på de dubbla straffen för gängbrott och vill förbjuda deltagande i kriminella gäng, behålla de preventiva tvångsmedlen efter 2028 och kunna återkalla medborgarskap | Partiets webbplats |
| Socialdemokraterna | Vill både skärpa straffen, med en svensk maffialag, och sätta in tidiga insatser genom socialtjänsten. Har föreslagit en tioårspakt med Moderaterna mot gängbrottsligheten | Partiets webbplats |
| Sverigedemokraterna | Kopplar gängbrottsligheten till invandringspolitiken och vill ha långa eller tidsobestämda straff, förbud mot deltagande i gäng, utvisning och återkallat medborgarskap vid grova brott | Partiets webbplats |
| Vänsterpartiet | Ser välfärd och förebyggande arbete som det främsta sättet att minska nyrekryteringen och tvivlar på att längre straff minskar brottsligheten. Vill ha Sluta skjut och avhopparverksamhet i hela landet | Partiets webbplats |
Partiernas egna beskrivningar i korthet, hämtade i oktober 2026. Centerpartiets och Vänsterpartiets sidor är delvis skrivna före 2024.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Polisen: skjutningar och sprängningar per år sedan 2017 och 2018, lägesbilderna över aktiva gängkriminella och utsatta områden, och årsredovisningen 2025.
- Brå: konstaterade fall av dödligt våld (tabell 20 och rapport 2026:10) och rapporterna 2020:4, 2021:8, 2024:6 och 2024:7 om dödligt våld i kriminell miljö.
- Åklagarmyndigheten: bevistalan mot barn under 15 år och hemliga tvångsmedel.
- Ekobrottsmyndigheten, den myndighetsgemensamma lägesbilden 2025 och CAN för ekonomin.
- Forskningen: de studier som länkas under varje åtgärd. Lagändringarna: riksdagens och regeringens dokument. Partierna: partiernas egna webbplatser.
- Alla tal är inskrivna för hand ur källorna; inget är räknat av oss utom 2015 års utsatta områden och fördelningen per kommun.
Mer om brott och straff på Brott och straff, om invandringen på Migration, om skolan på Skolan, om den psykiska ohälsan på Psykisk hälsa och om narkotika på Alkohol, narkotika och spel.