Moderaterna
Kort svar: Moderaterna säger att partiet verkar i en liberalkonservativ tradition och vill att arbete ska löna sig och brott straffa sig. Partiet fick 19,85 procent i riksdagsvalet 2026 och 70 mandat, näst flest i riksdagen. Ulf Kristersson har varit statsminister sedan 2022 och leder en övergångsregering medan regeringsfrågan avgörs.
- Grundat
- 1904, som Allmänna valmansförbundet. Namnet Moderata samlingspartiet sedan 1969 (Nationalencyklopedin)
- Partiledare
- Ulf Kristersson, sedan 2017 (riksdagen.se).
- Riksdagsvalet 2026
- 19,85 procent och 70 av 349 mandat, en ökning med 2 mandat (Valmyndigheten).
- Ideologi med egna ord
- "Moderata Samlingspartiet verkar i en liberalkonservativ tradition" (idéprogrammet 2021).
- Efter valet
- Regeringsparti 2022 till 2026 tillsammans med KD och L, med SD som samarbetsparti. Kristersson avgick som statsminister den 17 september 2026 och leder en övergångsregering (TT). Den 27 oktober 2026 var regeringsfrågan inte avgjord.
Var partiet kommer ifrån och hur väljarna röstat.
Partiet bildades 1904 som Allmänna valmansförbundet, en samlingsorganisation för högern i riksdagen. Det har sedan hetat Högerns riksorganisation (1938), Högerpartiet (1952) och Moderata samlingspartiet (1969). Under 1900-talets början ledde högern regeringar under Arvid Lindman och Ernst Trygger, och partiet ingick i samlingsregeringen under andra världskriget.
Efter flera decennier i opposition satt Moderaterna i de borgerliga regeringarna under Thorbjörn Fälldin 1976 till 1978 och 1979 till 1981. Carl Bildt ledde en borgerlig fyrpartiregering 1991 till 1994. Under Fredrik Reinfeldt kallade sig partiet "Nya moderaterna" och styrde i Alliansregeringen 2006 till 2014. Valet 2010 gav 30,1 procent, partiets högsta resultat sedan allmän rösträtt infördes.
Ulf Kristersson blev partiledare 2017 och statsminister 2022, i en regering med Kristdemokraterna och Liberalerna som samarbetade med Sverigedemokraterna enligt Tidöavtalet. I valet 2026 ökade Moderaterna något, medan regeringsunderlaget som helhet fick 173 mandat mot 176 för S, V, MP och C.
Moderaternas röstandel i riksdagsvalen
| Valår | Procent | Valår | Procent |
|---|---|---|---|
| 1970 | 11,5 | 1998 | 22,9 |
| 1976 | 15,6 | 2002 | 15,3 |
| 1979 | 20,3 | 2006 | 26,2 |
| 1982 | 23,6 | 2010 | 30,1 |
| 1985 | 21,3 | 2014 | 23,3 |
| 1988 | 18,3 | 2018 | 19,8 |
| 1991 | 21,9 | 2022 | 19,1 |
| 1994 | 22,4 | 2026 | 19,9 |
Källor: SCB, historisk valstatistik 1910 till 2022, och Valmyndigheten för valet 2026. Andel av de giltiga rösterna.
Vad partiet säger att det vill.
Idéprogrammet från 2021 utgår från individens frihet och ett begränsat men starkt statligt åtagande. Partiet skriver att "Samhället är större än staten." och att "Frihet är den mänskliga värdighetens förutsättning". Om hur förändring ska gå till säger programmet att partiets syn är "anti-radikal och reformistisk".
Valmanifestet 2026 bygger på att regeringens politik ska fortsätta: "Sverige är på rätt väg". Kärnan sammanfattas som "Ansträngning ska löna sig. Brott ska straffa sig." Partiet anger ett mål för reallönerna: "Vårt mål är att reallönerna ska öka med 50 procent de nästkommande tio åren."
Om gängkriminaliteten skriver partiet att "Målet är inte att minska gängens makt. Målet är att utradera den." Andra mål i manifestet är att en majoritet i varje bostadsområde ska leva på lön från arbete inom tio år, och att Sverige ska vara bland de tre bästa i världen i matematik inom tio år.
Sju frågor, samma för alla partier.
Ekonomi och skatt
Moderaterna vill sänka skatten för alla med låga och medelstora inkomster och ge arbetande föräldrar med barn under 18 år en särskild skattesänkning. Partiet föreslår ett "jobbat-avdrag" som sänker skatten på tjänstepension med upp till 1 000 kronor i månaden, lägre skatt för den som arbetar efter pensionsåldern och att de första 500 000 kronorna på ett investeringssparkonto blir skattefria. Avgifterna för förskola och fritids ska slopas. För företagen vill partiet sänka bolagsskatten, införa ett nytt avdrag för forskning och utveckling och minska regelbördan med 25 procent.
Partiet säger att skattetrycket inte ska höjas totalt. Finansiering enligt valmanifestet: sparbeting på myndigheter, en slöserikommission, en bidragsspärr som ska halvera bidragsfusket, snabbare avtrappning av a-kassan och att skatteavdraget för a-kasseavgiften slopas, samt pengar som flyttas från biståndet till välfärd och försvar, med stödet till Ukraina och det humanitära biståndet undantaget. Enligt manifestet frigörs drygt 70 miljarder kronor, och reformerna ska genomföras i takt med att det finns ekonomiskt utrymme.
Arbete
Moderaterna vill att bidragstaket ska få fullt genomslag och att antalet personer som lever på försörjningsstöd ska halveras. Staten ska ta över bedömningen av arbetsförmåga, och kraven på att arbetslösa ska flytta dit jobben finns ska skärpas. Partiet vill bygga ut yrkesutbildningen och anger 72 000 platser i yrkesvux och 53 000 platser i yrkeshögskolan. Fribeloppet i studiemedlet ska tas bort under sommaren.
Brott och straff
Moderaterna vill slopa mängdrabatten, göra det till huvudregel att straffet avtjänas fullt ut och begränsa strafflindring för personliga omständigheter. Partiet föreslår två nya brott med livstid i straffskalan, femicidbrott och synnerligen grov våldtäkt, och att straffen för grova kvinnofridsbrott fördubblas. En gänglag ska bland annat göra medlemskap i ett kriminellt gäng straffbart, och gängledare med dubbelt medborgarskap ska kunna förlora det svenska, vilket kräver en grundlagsändring.
Partiet vill sänka straffbarhetsåldern till 14 år för de grövsta brotten, inrätta ungdomsfängelser och tillåta fotboja för barn över 13 år. Det vill också sätta upp 10 000 kameror till 2029, införa kommunala säkerhetsvakter och ett centralt register över dömda för sexualbrott mot barn. Någon separat kostnadsberäkning anges inte.
Migration och integration
Moderaterna vill att asylpolitiken ska ligga på EU:s miniminivå och att ett "Sverigekontrakt" ska vara villkor för bidrag, för att kvalificera sig till välfärden och för medborgarskap. Utvisning ska vara huvudregel vid brott som ger strängare straff än böter, och dubbla medborgare som döms för grova brott ska kunna förlora medborgarskapet.
För integrationen föreslår partiet särskilda integrationszoner, obligatorisk språkförskola, att svenska som andraspråk avskaffas som eget ämne och att rätten till tolk i offentlig verksamhet begränsas till tre år. Målet är att en majoritet i varje bostadsområde ska leva på lön från arbete inom tio år.
Klimat och energi
Moderaterna vill att staten ska finansiera upp till 5 000 megawatt ny kärnkraft genom lån och riskdelning, att hinder för alla kraftslag tas bort och att elnätet byggs ut. Grannar till vindkraft ska få ersättning, och kommunerna ska behålla sitt självbestämmande över vindkraften. Partiet vill ersätta målet för transportsektorns utsläpp med ett mål för elektrifiering, införa en elbilspremie på landsbygden och samla miljöprövningen i en ny myndighet. Målet om nettonollutsläpp 2045 ligger kvar. Något totalbelopp anges inte.
Vård och omsorg
Moderaterna vill korta vårdgarantin från 90 till 30 dagar och göra regionerna betalningsskyldiga när den inte hålls, samt inrätta en nationell vårdförmedling. De sjukaste ska få en fast läkare, och minst 80 procent av personalens tid ska gå till kärnuppgifterna. För barn och unga föreslår partiet en garanti om 30 dagar till barn- och ungdomspsykiatrin, där åldersgränsen höjs till 21 år.
Partiet vill också ha en ny LSS-lag där staten tar ansvar för den personliga assistansen, obligatorisk kontroll i belastningsregistret för personal i äldreomsorgen och fler försök med provrörsbefruktning, från tre till sex, vilket partiet beräknar till 327 miljoner kronor. Övriga förslag ryms enligt partiet inom manifestets ram.
Skola
Moderaterna vill att Sverige ska vara bland de tre bästa i världen i matematik inom tio år och att 95 procent av eleverna ska nå tillräckliga kunskaper. Partiet föreslår 30 minuters läsning varje dag, träning i handskrift, privatekonomi som ämne och statlig granskning av läromedel. Skärmarna ska fasas ut i låg- och mellanstadiet, och åldersgränsen för sociala medier ska vara 15 år. Partiet vill införa ordningsbetyg och värnar det fria skolvalet. Nya läroplaner och ett nytt betygssystem ska gälla från hösten 2028.
Myndigheternas bedömningar, fråga för fråga.
Här återges vad myndigheter och statliga råd har sagt om partiets förslag eller om samma typ av förslag, med myndighetens egna ord eller i nära sammanfattning, både när de tillstyrker och när de avstyrker. Partier som har suttit i regering får ofta fler remissvar, eftersom deras förslag har blivit utredningar och propositioner, så en skillnad i mängd är ingen värdering.
Ekonomi och skatt
Om jobbskatteavdrag som förslagstyp skriver Finanspolitiska rådet att ytterligare avdrag är kostsamma eftersom de bara påverkar sysselsättningen marginellt, och att problemen på arbetsmarknaden i första hand handlar om matchning snarare än brist på drivkrafter att arbeta. Om skattefritt sparande på investeringssparkonto avstyrkte Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket 2024 regeringens förslag om en skattefri grundnivå. Konjunkturinstitutet bedömde att skattesänkningen i stor utsträckning skulle gå till personer som redan sparar, och Ekonomistyrningsverket att mer än halva sänkningen träffar dem som redan har sparat mer än 300 000 kronor. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om Moderaternas förslag om sänkt bolagsskatt.
- Finanspolitiska rådet, Svensk finanspolitik 2026, 16 februari 2026
- Konjunkturinstitutet, remissvar En skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring (Fi2023/03235), 22 mars 2024
- Ekonomistyrningsverket, remissvar En skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring (Fi2023/03235), 19 mars 2024
Arbete
Statskontoret, IFAU och Socialstyrelsen avstyrkte 2025 den modell för bidragstak som utredningen SOU 2025:15 föreslog. Statskontoret pekade på risk för ökad brottslighet, försämrad integration och ökad segregation samt stora konsekvenser för de barn som berörs, och ansåg att förändringarna i så fall borde införas stegvis med systematisk uppföljning. IFAU och Socialstyrelsen delade utredningens bedömning att modellen inte är förenlig med barnkonventionen. Uttalandena gäller utredningens modell. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om partiets övriga förslag i frågan.
- Statskontoret, remissvar över SOU 2025:15 Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare, 3 juni 2025
- IFAU, remissyttrande över SOU 2025:15, Dnr 74/2025, 9 juni 2025
- Socialstyrelsen, yttrande över SOU 2025:15, 3 juni 2025
Brott och straff
Om slopad mängdrabatt och begränsade billighetsskäl: Lagrådet avstyrkte 25 juni 2026 regeringens förslag om hur straffet ska bestämmas vid flera brott och var mycket tveksamt till att begränsa billighetsskälen men avstyrkte inte den delen. I remissen på straffreformutredningen i oktober 2025 tillstyrkte Åklagarmyndigheten en skärpt straffskala vid flerfaldig brottslighet och förslagen om billighetsskälen, och Polismyndigheten var positiv, medan Brå avstyrkte utredningens förslag och varnade för en kraftig ökning av antalet intagna. Om att göra deltagande i kriminella gäng straffbart: i maj 2026 tillstyrkte Åklagarmyndigheten och var Polismyndigheten positiv, medan Brå avstyrkte och skrev att definitionen av en kriminell sammanslutning är mycket bred. Om sänkt straffbarhetsålder avstyrkte Lagrådet 12 mars 2026 en sänkning till 13 år, och Brå har avstyrkt både 14 och 13 år.
- Lagrådet, yttrande Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem, 25 juni 2026
- Åklagarmyndigheten, yttrande över SOU 2025:66 En straffreform, 7 oktober 2025
- Polismyndigheten, remissvar över SOU 2025:66, 6 oktober 2025
- Brå, remissyttrande över SOU 2025:66 En straffreform, 9 oktober 2025
- Åklagarmyndigheten, yttrande över SOU 2026:13 Straffansvar för deltagande i och samröre med kriminella sammanslutningar, 4 maj 2026
- Polismyndigheten, remissvar över SOU 2026:13, 5 maj 2026
- Brå, remissyttrande över SOU 2026:13, 18 maj 2026
- Lagrådet, yttrande Skärpta regler för unga lagöverträdare, 12 mars 2026
- Brå, remissyttrande över utkast till lagrådsremiss Sänkt straffbarhetsålder för allvarliga brott, 15 oktober 2025
Migration och integration
Lagrådet avstyrkte den 18 mars 2026 regeringens förslag om skärpt utvisning på grund av brott, som bland annat gällde brott med strängare straff än böter, och pekade på att reglerna ändrades så sent som 1 augusti 2022. Lagrådet tillstyrkte samtidigt att utvisning ska kräva yrkande från åklagare. Om återkallelse av medborgarskap skrev Riksdagens ombudsmän (JO) den 26 maj 2026 att medborgarskapet har ett starkt skydd i grundlag, såg positivt på att huvudförslaget har en uttömmande brottskatalog men avstyrkte alternativförslaget som alltför oprecist. Om förslagstypen begränsad rätt till tolk avstyrkte Institutet för mänskliga rättigheter den 28 augusti 2026 en tolkavgift efter sex års folkbokföring och tillstyrkte förbudet mot barntolkning.
- Lagrådet, yttrande Skärpt regelverk om utvisning på grund av brott, 18 mars 2026
- JO, yttrande över SOU 2026:21 Återkallelse av svenskt medborgarskap, 26 maj 2026
- Institutet för mänskliga rättigheter, remissvar över SOU 2026:23 Tolkavgift och förbud mot barntolkning, 28 augusti 2026
Klimat och energi
Energimyndigheten ansåg i sitt remissvar 27 november 2024 att en modell för statlig finansiering och riskdelning för ny kärnkraft bör vara marknadsbaserad och konkurrensutsatt, och att kostnaderna för elkunderna var otillräckligt utredda. Klimatpolitiska rådet välkomnar i sin rapport från 19 mars 2026 en riktad elbilspremie för låginkomsttagare i glesbygd, men noterar att flera remissinstanser varnar för att målgruppen är för snäv. Rådet räknar förberedelserna för en ny miljöprövningsmyndighet till de beslut som bidrar till klimatmålen, och varnar för brister och osäkerheter i övergångsfasen. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om att ersätta transportsektorns utsläppsmål med ett mål för elektrifiering.
- Energimyndigheten, yttrande över promemorian Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft, 27 november 2024
- Klimatpolitiska rådet, Klimatpolitiska rådets rapport 2026, 19 mars 2026
Vård och omsorg
Om vårdgarantin: Socialstyrelsen delade 27 september 2022 utredningens bild att verktyg som en lagstadgad vårdgaranti har använts i åratal utan att de långa väntetiderna vänts, tillstyrkte en utvidgad vårdgaranti och betonade att den som har störst behov ska gå först. Om en nationell vårdförmedling var Socialstyrelsen 2 september 2025 positiv till förslagen som ska göra den möjlig. Om statlig personlig assistans (förslagstypen i SOU 2023:9): Försäkringskassan tillstyrkte ett samlat statligt huvudmannaskap men skrev att reformen kräver tydliga regler, tid och finansiering och avstyrkte start 1 januari 2026. Ekonomistyrningsverket tillstyrkte också, men bedömde att kommunernas kontroll försvagas och att slopad kommunal medfinansiering troligen ökar statens kostnader.
- Socialstyrelsen, yttrande över Vägen till ökad tillgänglighet (SOU 2022:22), 27 september 2022
- Socialstyrelsen, yttrande över promemorian Rättsliga förutsättningar för en nationell vårdförmedling, 2 september 2025
- Försäkringskassan, remissvar över Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans (SOU 2023:9), 19 juni 2023
- Ekonomistyrningsverket, remissvar över SOU 2023:9, 1 juni 2023
Skola
Om statlig granskning av läromedel avstyrker Skolverket, i sitt yttrande den 21 december 2021 över Läromedelsutredningen (SOU 2021:70), att en läromedelsnämnd inrättas och att läromedel definieras som kvalitetssäkrade, eftersom begreppet är svårt att konkretisera utan att en myndighet granskar och godkänner produkter. Skolverket anser att ansvaret för kvalitetskriterier och eventuell granskning ska ligga hos Skolverket. I samma yttrande anser Skolverket att syfte och kvalitet, inte medieform, avgör om ett läromedel är lämpligt. Vi har inte hittat något myndighetsuttalande om ordningsbetyg eller om en åldersgräns på 15 år för sociala medier.
Forskningen om frågorna, utan dom över partiet.
Här är sex frågor som rör förslag Moderaterna lyfter fram, formulerade som frågor om sakfrågan och inte om partiet. Svaren beskriver vad forskningen har kommit fram till, åt båda hållen, och var forskarna är oeniga. De säger inget om hur ett visst förslag skulle fungera i dag.
-
Ger lägre skatt på arbete fler i jobb?
Beräkningar gjorda när jobbskatteavdraget infördes 2007 räknade med omkring 70 000 till 80 000 fler sysselsatta på lång sikt. När IFAU senare utvärderade avdraget med registerdata gick det inte att säkert skilja effekten från annat, eftersom nästan alla fick avdraget och det saknades en jämförelsegrupp. Internationellt visar studier av riktade avdrag oftast att fler börjar arbeta, men att de som redan arbetar ändrar sina timmar lite. Oenigheten handlar mest om metod: modellerna förutsäger effekter som är svåra att mäta i efterhand.
Edmark, Liang, Mörk och Selin (2016), The Swedish Earned Income Tax Credit: Did It Increase Employment?, FinanzArchiv 72(4). Flood (2010), Skattepolitik och arbetsutbud, SNS.
-
Leder krav på motprestation i försörjningsstödet till fler i arbete?
När vissa stadsdelar i Stockholm men inte andra införde obligatorisk aktivering för personer med försörjningsstöd lämnade fler stödet och sysselsättningen ökade, mest för unga och för personer födda utanför västvärlden. Resultatet gäller ett lokalt sammanhang. Forskarna diskuterar i vilken mån effekten beror på att fler fick jobb eller på att fler valde att avstå stödet utan att få arbete.
Dahlberg, Johansson och Mörk (2009), On Mandatory Activation of Welfare Recipients, IZA Discussion Paper 3947.
-
Minskar längre straff brottsligheten?
Forskningsöversikter bedömer att risken att åka fast avskräcker betydligt mer än hur långt straffet är, och att långa straff är svåra att motivera med avskräckning ensam. Vissa studier finner ändå att förväntad strafflängd spelar roll: efter en italiensk amnesti återföll de som riskerade längre straff något mer sällan. Till det kommer att den som sitter i fängelse inte kan begå brott utanför. Forskarna är oeniga om tiden i fängelse i sig ökar eller minskar återfallen efter frigivningen.
Nagin (2013), Deterrence in the Twenty-First Century, Crime and Justice 42. Drago, Galbiati och Vertova (2009), The Deterrent Effects of Prison: Evidence from a Natural Experiment, Journal of Political Economy 117(2).
-
Påverkar kraven för medborgarskap integrationen?
Det finns två synsätt: att medborgarskap ska vara en belöning för genomförd integration, eller att medborgarskapet i sig hjälper integrationen. Studier från Schweiz, där lokala omröstningar med knapp marginal avgjorde ansökningar, finner att de som fick medborgarskap blev mer politiskt integrerade och fick högre inkomster på lång sikt, särskilt de med svagast ställning. Forskningen säger mindre om hur enskilda krav som språk, samhällskunskap eller egen försörjning påverkar integrationen innan medborgarskapet ges.
Hainmueller, Hangartner och Pietrantuono (2015), Naturalization fosters the long-term political integration of immigrants, PNAS 112(41). Hainmueller, Hangartner och Ward (2019), The effect of citizenship on the long-term earnings of marginalized immigrants, Science Advances 5(12).
-
Är ny kärnkraft ett billigt sätt att få fossilfri el?
Svensk modellering har funnit liten eller ingen kostnadsfördel med att bygga ny kärnkraft i ett framtida svenskt elsystem, givet de kostnader som antogs. Europeiska studier har i stället funnit att ett system med bara förnybar el kan bli omkring 30 procent dyrare än ett där kärnkraft eller koldioxidinfångning ingår. Svaren beror mycket på antaganden om byggkostnader, räntor, överföring, lagring och hur flexibel förbrukningen är, och där går forskarnas bedömningar isär.
Kan, Hedenus och Reichenberg (2020), The cost of a future low-carbon electricity system without nuclear power: the case of Sweden, Energy 195. Zappa, Junginger och van den Broek (2019), Is a 100% renewable European power system feasible by 2050?, Applied Energy 233.
-
Kortar en vårdgaranti väntetiderna?
Svenska studier av den första vårdgarantin från 1992 visade att väntetiderna till exempel för gråstarroperationer föll, utan att patienterna med störst behov trängdes undan, men effekten avtog med tiden. OECD:s genomgång av flera länder beskriver att garantier oftast fungerar när de kombineras med uppföljning, ekonomiska konsekvenser eller extra resurser. Det är omdiskuterat hur mycket andra patienter, till exempel de som väntar på återbesök, får vänta längre när garantin prioriteras.
Hanning och Lundström (2007), Waiting for cataract surgery: effects of a maximum waiting-time guarantee, Journal of Health Services Research and Policy 12(1). OECD (2013), Waiting Time Policies in the Health Sector: What Works?
Frågorna på våra temasidor.
- Statsbudgeten: skatter, utgifter och bistånd.
- Arbete: sysselsättning och arbetslöshet per kommun.
- Skyddsnätet: försörjningsstöd, a-kassa och bidragstak.
- Brott: anmälda brott, dödligt våld och straff.
- Befolkningen: invandring och utvandring över tid.
- Klimat och energi och elpriset.
- Vården: väntetider och vårdgarantin.
- Skolan: resultat och betyg per kommun.
- Demokratin: valdeltagande och förtroende.
Sidan återger vad Moderaterna själva skriver i sina program och sitt valmanifest, hämtat 27 oktober 2026. Forskningsdelen beskriver forskningen om sakfrågorna, inte partiet.