Korruption och upphandling: hur ren är Sverige?
Kort svar: Sverige hör fortfarande till de länder där minst korruption upplevs, men försprånget har krympt. I Transparency Internationals index föll Sverige från 89 poäng 2015 till 80 poäng 2025 och ligger nu på plats 6, efter bland andra Danmark och Finland. Polisen fick in 99 korruptionsärenden det senaste året, och två tredjedelar av dem gällde den offentliga sektorn, främst kommunerna. Det offentliga köper varor och tjänster för omkring 1 000 miljarder kronor om året, närmare en femtedel av BNP, och ungefär var femte upphandling får bara ett anbud. Mörkertalet är stort: få mutbrott anmäls, och ännu färre leder till lagföring.
Mer på sajten: Kommunernas ekonomi visar vad kommunerna lägger pengarna på, Klimat och energi utsläppen och elen per kommun, Sveriges miljöpåverkan vad vi gör av med, Havet och fisket vart kvävet och fosforn tar vägen i Östersjön och Infrastruktur järnvägen och vägarna, som också har ett eftersatt underhåll. Domstolarna, polisen och fängelserna står på Rättsväsendet.
Hur korrupt den offentliga sektorn upplevs, Sverige mot grannländerna sedan 2012.
Transparency Internationals Corruption Perceptions Index, 0 till 100 poäng, där 100 är helt fritt från korruption. Indexet väger samman bedömningar från omkring åtta källor, bland annat enkäter till företagsledare och analytiker, och mäter alltså hur korruption upplevs, inte hur många brott som begås. Västeuropa och EU är ett ovägt snitt av regionens 31 länder, redovisat från 2016. Skillnader på ett eller två poäng mellan två år ligger inom felmarginalen.
Enligt Transparency International är Sveriges nedgång sedan 2015 statistiskt säkerställd. Samma utveckling syns i Eurobarometer: andelen svenskar som tror att korruption förekommer i kommuner och regioner steg från 51 procent 2022 till 71 procent 2026, nära snittet i EU på 74 procent.
Anmälda mutbrott, polisens korruptionsärenden och lagföringarna.
Anmälda brott ur Brås tabell 10, tagande och givande av muta inklusive grova brott. Polisens ärenden är de som kom in till polisens nationella grupp mot korruption, NKIG, under tolv månader fram till den 1 november. Lagföringar ur Brås tabell 40G: domar, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser där ett mutbrott var det svåraste brottet. Den som döms för mutbrott tillsammans med ett grövre brott räknas inte, så lagföringarna är en underskattning. Ett enda stort ärende kan ge hundratals anmälda brott, därför hoppar kurvorna mellan åren.
Polisens lägesbild för 2025 bygger på 99 ärenden. Drygt två tredjedelar gällde den offentliga sektorn: hälften kommuner, nästan lika många statliga myndigheter och några få regioner. Upphandling eller myndighetsutövning fanns med i omkring 40 procent av ärendena, och mutan var oftast pengar. Under året väcktes åtal i 19 ärenden, och av 30 domar var 29 fällande. Polisen beskriver korruptionen som mer professionell och systematisk än tidigare, med kriminella nätverk som söker sig till anställda med tillgång till register, beslut eller pengar.
Brås undersökning bland förtroendevalda visar att omkring 3 procent av politikerna utsattes för ett försök till korruption 2025, ungefär lika många som 2012. Det vanligaste är vänskapskorruption, att gynna någon man känner, snarare än mutor i pengar.
Vad stat, regioner och kommuner köper upp varje år.
Upphandlingspliktiga inköp i miljarder kronor i löpande priser, ur Upphandlingsmyndighetens statistik. Det är inköp som enligt lag ska upphandlas i konkurrens, både varor, tjänster och byggentreprenader, från statliga myndigheter, regioner, kommuner och deras bolag. Uppgifter: Upphandlingsmyndigheten. Bearbetning: MapAndMove.
Upphandlingen är den del av den offentliga ekonomin där korruptionsrisken är störst, enligt både polisen och Statskontoret, eftersom stora belopp och få beslutsfattare möts. Lagen om offentlig upphandling kräver att alla leverantörer behandlas lika och att besluten går att granska i efterhand. Upphandlingsmyndigheten samlar uppgifterna om annonserade upphandlingar i en nationell databas.
Hur ofta bara en leverantör lämnar anbud.
Andel annonserade upphandlingar med bara ett anbud, i procent, ur Upphandlingsmyndighetens statistik om annonserade upphandlingar. Till och med 2020 räknades anbudsgivare ur annonsdatabasen Mercell, från 2021 anbud ur myndighetens egen databas. Serien är därför bruten mellan 2020 och 2021.
| Bara ett anbud, per sektor | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
|---|
Andel upphandlingar med ett anbud efter vem som köper, ur Upphandlingsmyndigheten.
| Bara en anbudsgivare, EU:s mått | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
|---|
EU:s Single Market Scoreboard, upphandlingar över EU:s tröskelvärden som annonserats i TED. EU är det land som ligger i mitten av medlemsländerna, inte ett snitt. Hoppet för Sverige 2024 sammanfaller med att annonserna gick över till ett nytt format, eForms, och kan delvis vara ett mätbyte.
Att bara en leverantör lämnar anbud är inte i sig ett tecken på korruption. Det kan bero på en smal marknad, korta tidsfrister eller krav som få kan leva upp till. Men EU och OECD använder måttet som en varningssignal, eftersom en upphandling utan konkurrens är lättare att styra mot en viss leverantör och kan bli dyrare. I Sverige är andelen högst hos statliga myndigheter och regioner och lägst hos kommunerna, och Sverige låg länge klart under EU:s mittenland.
Var riskerna finns i kommuner och regioner, och vad jävsreglerna säger.
Vänskap oftare än pengar
Statskontorets genomgång från 2023 fann få tecken på att korruptionen i kommuner och regioner minskar. Vänskapskorruption och nepotism, att anställa eller köpa av släkt och bekanta, verkar vanligare än mutor i pengar. Mest utsatta är upphandling, teknisk förvaltning och ärenden om plan och bygglov. Mörkertalet bedöms vara större än i staten, och många kommuner analyserar inte sina korruptionsrisker eller utbildar inte sina anställda om dem.
Statskontoret, Nya utmaningar och gamla problem, 2023:13
Kommunerna anmäler sällan själva
Av de 39 anmälningar till polisen som gällde kommuner och regioner under 2025 kom bara 14 från kommunerna och regionerna själva. Statliga myndigheter är skyldiga att anmäla anställda som misstänks för brott i tjänsten, men kommuner och regioner har inte samma skyldighet. Regeringen föreslog i juni 2026 att den ska gälla även dem från den 1 juli 2027.
Polisen, Korruption i Sverige 2025; regeringens förslag om anmälningsplikt
Jäv i nämnderna
Kommunallagen säger att den som är jävig inte får delta i eller vara närvarande vid ett ärende, och själv ska säga till om jävet. Jäv finns bland annat när ärendet rör en själv eller en närstående, när man företräder någon som berörs, när man redan har hanterat ärendet i en annan instans, och när något annat kan rubba förtroendet för ens opartiskhet. Reglerna gäller förtroendevalda och anställda i nämnderna.
Kommunallagen (2017:725), 6 kap. 28 till 32 §§
Felaktiga utbetalningar och infiltration.
Regeringen uppskattar att omkring 15 till 20 miljarder kronor betalades ut felaktigt från välfärdssystemen 2021, genom fusk, misstag och organiserad brottslighet. Siffran bygger på myndigheternas äldre studier, och en ny kartläggning ska vara klar den 1 mars 2027. Sedan januari 2024 finns Utbetalningsmyndigheten, som samkör uppgifter från flera myndigheter för att hitta utbetalningar som inte stämmer.
Infiltration är när kriminella skaffar sig inflytande inifrån, genom anställda, bolag som vinner upphandlingar eller bidrag till verksamheter som inte finns. Polisen beskriver hur kriminella nätverk allt mer systematiskt söker sig till anställda med tillgång till register, beslut och pengar. Hur välfärdsbrotten och de kriminella nätverkens ekonomi hänger ihop visar Organiserad brottslighet.
Regeringen, uppdrag att kartlägga felaktiga utbetalningar, december 2024; om Utbetalningsmyndigheten, november 2023.
Vad visselblåsarlagen kräver av arbetsgivarna.
Visselblåsarlagen gäller sedan den 17 december 2021 och bygger på ett EU-direktiv. Den skyddar den som rapporterar om missförhållanden på jobbet mot repressalier, till exempel uppsägning eller sämre arbetsuppgifter. Arbetsgivare med minst 50 anställda ska ha interna kanaler där anställda kan slå larm, och rutiner för hur rapporterna följs upp. Kravet gäller sedan juli 2022 för offentliga arbetsgivare och stora företag, och sedan december 2023 även för privata företag med 50 till 249 anställda, som får dela kanal med varandra. Den som inte vill rapportera internt kan vända sig till någon av de myndigheter som har externa kanaler.
Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, 5 kap. och övergångsbestämmelserna.
Vad som har ändrats, och vad Europarådet och OECD anmärker på.
Handlingsplanen 2024 till 2027
Regeringen beslutade i juli 2024 om en handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan, med sju områden: bland annat straffrätten, insyn i intressekonflikter, kommuner och regioner, offentlig upphandling och samarbetet mellan myndigheterna. Statskontoret leder sedan dess ett forum där myndigheterna samordnar arbetet.
Regeringen, Ny handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan, 5 juli 2024
Missbruk av offentlig ställning
Från den 1 augusti 2026 är det ett brott att missbruka sin offentliga ställning för att gynna eller skada någon, även när det inte går att bevisa en muta. Straffet är böter eller fängelse i högst två år, och för grovt brott fängelse i ett och ett halvt till sex år. Minimistraffet för grovt tjänstefel höjdes samtidigt. Riksdagen beslutade om lagen i juni 2026 med 174 röster mot 172 i frågan om det nya brottet.
Riksdagen, betänkande 2025/26:JuU40, prop. 2025/26:217
Europarådets GRECO
Europarådets organ mot korruption granskade hur Sverige förebygger korruption bland statsråd, höga tjänstemän och polisen. I mars 2025 bedömde GRECO att 11 av 15 rekommendationer var genomförda, en delvis och tre inte alls: tydligare insyn i lobbyisters kontakter med regeringen, en lagstadgad skyldighet för topptjänstemän att redovisa skulder och tidigare uppdrag, och en tillsyn med sanktioner för dem. Polisdelen var helt uppfylld.
GRECO, femte utvärderingsrundan, tillägg till andra efterlevnadsrapporten, 2025
OECD om mutor utomlands
OECD:s arbetsgrupp mot mutor ansåg i december 2024 att Sverige gör för lite för att lagföra företag som mutar i andra länder, och att få fall leder till straff för företagen. Sverige ska rapportera vad som har gjorts i december 2026. Kritiken har kommit tidigare, 2012 och 2017.
OECD, Phase 4 Report on Sweden, 2024
Vad partierna har föreslagit i riksdagen.
| Parti | Förslag och ställning, riksmötet 2025/26 | Källa |
|---|---|---|
| Socialdemokraterna | Ville avslå det nya brottet missbruk av offentlig ställning. Vill att upphandlingar granskas med fakturadata och AI för att hitta avvikelser, och vill ha ett lobbyregister. | 2025/26:4099, 3557, 2751 |
| Moderaterna | Regeringsparti, bakom handlingsplanen och den nya lagen. En ledamot vill utreda om den kommunala revisionen kan göras mindre politisk. | 2025/26:1760 |
| Sverigedemokraterna | Röstade för den nya lagen. Ledamöter vill överväga en myndighet mot korruption under riksdagen och åtgärder mot vänskapskorruption i kommuner och regioner. | 2025/26:100, 247 |
| Vänsterpartiet | Ville avslå hela propositionen. Vill ha fler kontroller och större öppenhet när det offentliga upphandlar och säljer gemensam egendom. | 2025/26:4107 |
| Centerpartiet | Ville avslå det nya brottet. Vill ge kommuner och regioner mer stöd mot korruption och infiltration och skärpa straffen för korruptionsbrott. | 2025/26:4112, 3581 |
| Kristdemokraterna | Regeringsparti, bakom handlingsplanen och den nya lagen. Inga egna motioner om korruption i Sverige under riksmötet. | Riksdagens dokument |
| Liberalerna | Regeringsparti, bakom den nya lagen. En ledamot vill utreda en oberoende myndighet mot korruption för kommuner och regioner. | 2025/26:2663 |
| Miljöpartiet | Ville avslå hela propositionen och i stället satsa på förebyggande arbete, bättre kontroll och starkare skydd mot otillåten påverkan. | 2025/26:4116 |
Ett urval av motioner om korruption under riksmötet 2025/26, ur riksdagens öppna data, inte partiernas hela program. Ett förslag i en enskild motion är ledamotens, inte nödvändigtvis partiets.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Transparency International, Corruption Perceptions Index 2025 (CC BY-ND 4.0): poäng och placering 2012 till 2025, oförändrade.
- Brå, anmälda brott och personer lagförda för brott: mutbrotten 2016 till 2025.
- Polisen, Korruption i Sverige 2025 och Statskontorets sammanställning: polisens ärenden, Eurobarometer och Brås politikerundersökning.
- Upphandlingsmyndigheten, upphandlingspliktiga inköp och statistik om annonserade upphandlingar, hämtade 2026-10-29.
- EU:s Single Market Scoreboard (CC BY 4.0): andelen med en anbudsgivare.
- Lagar, förslag och granskningar: de som länkas vid varje avsnitt ovan.
Korruptionsindexet kommer ur Transparency Internationals fil.