Vad äger staten, och vad ger bolagen tillbaka?
Kort svar: Staten äger 38 aktiebolag, 33 helt och 5 delvis, och driver dessutom affärsverket Svenska kraftnät. Bolagen var värda 890 miljarder kronor vid slutet av 2025. Samma år betalade de omkring 24 miljarder kronor i utdelning till staten, knappt 2 procent av statens inkomster. Vattenfall, Telia och LKAB har stått för mest sedan 2010. SSAB, Nordea, Vin & Sprit och SAS ägde staten tidigare men har sålt eller lämnat.
Mer om pengar: Statsbudgeten visar vad staten tar in och lägger ut, Bankerna vad bankerna tjänar, Elpriset vad elen kostar. Vad forskningen säger om när staten säljer står på Privatisering. Vad Systembolaget och Svenska Spel finns till för står på Alkohol, narkotika och spel. Vad LKAB bryter och var står på Gruvor och kritiska mineraler.
Vad bolagen har delat ut till staten sedan 2010.
Miljarder kronor per år, efter det år pengarna betalades ut: utdelningen för räkenskapsåret 2024 beslutas på årsstämman 2025 och står under 2025. Klicka på en stapel eller dra i reglaget för att välja år; staplarna under har samma skala alla år. Svenska Spel och Systembolaget ingår, fast deras pengar redovisas på egna inkomsttitlar i statsbudgeten. Nordea såldes 2013. Övriga är summan av de andra bolagen, bland dem PostNord, SJ, Swedavia, Jernhusen, Specialfastigheter, SBAB och Systembolaget.
Utdelningen beslutas av staten som ägare på varje bolags årsstämma. Regeringen sätter mål för hur stor del av vinsten bolagen ska dela ut; för Vattenfall är målet 40 till 70 procent av årets resultat. Bolag med ett särskilt samhällsuppdrag, till exempel Samhall och Swedavia, delar ofta inte ut något alls.
2022 var ett undantagsår. Elpriset och järnmalmspriset var höga 2021, och Vattenfall delade ut 23,4 miljarder kronor och LKAB 12,4 miljarder, mer än dubbelt så mycket som ett vanligt år. Några andra toppar är engångsbelopp: 2011 betalade Apoteket 4,5 miljarder efter att apoteksmonopolet avskaffats, och 2012 delade Sveaskog ut 4 miljarder extra.
Bolagen och affärsverket, räkenskapsåret 2025.
| Samhällsuppdrag |
|---|
Räkenskapsåret 2025 ur regeringens redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2025/26:140, tabell 2.1) och Svenska kraftnäts årsredovisning. Statens andel är andelen av kapitalet; i PostNord har staten och Danmark hälften av rösterna var. Omsättning och anställda gäller hela koncernen, även där staten bara äger en del. Utdelning är den som beslutades på årsstämman 2026 för 2025, statens andel. Anställda är medeltalet under året. Sveaskogs rörelseresultat är högre än omsättningen eftersom skogens ökade värde räknas in. Samhällsuppdrag är ett uppdrag som riksdagen har beslutat och som bolaget inte skulle utföra av affärsskäl. Ett affärsverk är en myndighet som tar betalt för sina tjänster, inte ett bolag. Tio mindre bolag finns inte med, bland dem Dramaten, Operan, Göta kanalbolag och VisitSweden.
Vattenfall och LKAB över tid.
Miljarder kronor per räkenskapsår, koncernen. Utdelningen är den som beslutades för räkenskapsåret, på årsstämman året efter; därför skiljer sig åren från diagrammet överst. Vattenfall ur årsredovisningarnas flerårsöversikter 2019, 2020 och 2025, LKAB ur verksamhetsberättelserna 2010 till 2013, bokslutskommunikén 2015 och tioårsöversikten i årsredovisningen 2025. Siffrorna i diagrammet markerar händelser som förklaras under det.
Vattenfall köpte kolkraft och kärnkraft i Tyskland och Nederländerna under 2000-talet. När elpriserna föll och Tyskland beslutade att lägga ned kärnkraften skrev bolaget ned värdet på tillgångarna med 30,1 miljarder kronor 2013 och 36,8 miljarder 2015, och delade inte ut något för 2013 till 2016. 2016 såldes brunkolsverksamheten i Tyskland till de tjeckiska bolagen EPH och PPF, vilket gav en förlust på 22,1 miljarder kronor i resultatet (årsredovisningen 2019, s. 179).
Beslutet att stänga Ringhals 1 och 2 i förtid togs 2015; Ringhals 2 stängdes i december 2019 och Ringhals 1 vid årsskiftet 2020/21. 2021 fick Vattenfall ersättning från Tyskland för den förtida avvecklingen, 1,6 miljarder euro, och sålde elnätet i Berlin med en vinst på 8,4 miljarder kronor; det gjorde 2021 till rekordåret. I juni 2026 valde bolaget Rolls-Royce SMR som leverantör för nya små reaktorer vid Värö. Ägarens mål är att utdelningen ska vara 40 till 70 procent av årets resultat (årsredovisningen 2025, s. 13 och 209).
LKAB:s resultat följer järnmalmspriset. När priset föll 2015 skrev bolaget ned tillgångar för 7,1 miljarder kronor, gick med förlust och delade inte ut något för 2015 och 2016 (bokslutskommunikén 2015). 2021 var priset högt och rörelseresultatet blev 26,9 miljarder kronor, det högsta hittills. Gruvorna under Kiruna och Malmberget kräver att stora delar av samhällena flyttas; sedan 2006 har LKAB betalat ungefär 37 miljarder kronor för samhällsomvandlingen och har ytterligare 32 miljarder avsatta (årsredovisningen 2025, s. 41 till 42).
2017 bildade LKAB, SSAB och Vattenfall HYBRIT för att framställa järn med vätgas i stället för kol, och 2021 tillverkades den första järnsvampen på det sättet. 2020 lade bolaget fram en strategi med investeringar på upp till 400 miljarder kronor. Riksrevisionen granskade planerna 2025 och konstaterade att demonstrationsanläggningen beräknas kosta 31 miljarder kronor och att investeringsbeslutet har skjutits upp (RiR 2025:7). Sedan 2021 är ägarens mål att utdelningen ska vara 40 till 60 procent av resultatet.
Det staten har sålt.
SSAB
Stålbolaget bildades 1978 när staten tog över krisande stålverk. Det började privatiseras 1986, börsnoterades 1989 och staten sålde sina sista aktier 1994. SSAB är i dag ett privat börsbolag och är med i HYBRIT tillsammans med LKAB och Vattenfall.
Telia
Televerket blev aktiebolaget Telia 1993 och börsnoterades 2000. Efter samgåendet med finska Sonera 2002 ägde staten 46 procent. 2007 sålde staten 8 procent för omkring 17,9 miljarder kronor. Riksdagen drog tillbaka mandatet att sälja mer i mars 2011, och 2024 ägde staten 41,1 procent.
Vin & Sprit och Vasakronan
2008 sålde staten Vin & Sprit, med bland annat Absolut Vodka, till franska Pernod Ricard för omkring 55 miljarder kronor. Samma år köptes fastighetsbolaget Vasakronan av AP Fastigheter, som ägs av AP2, AP3 och AP4; staten fick 24,6 miljarder kronor. Med andra försäljningar blev det 81 miljarder kronor det året.
Nordea
Staten blev storägare i Nordbanken under bankkrisen i början av 1990-talet. 2011 sålde staten en del av aktierna för 19 miljarder kronor, och 2013 resten i två omgångar för 19,5 och 21,6 miljarder. Sammanlagt gav Nordea 60,1 miljarder kronor.
SBAB
Bolåneinstitutet var tänkt att säljas från 2007, men riksdagen drog tillbaka mandatet i mars 2011 (bet. 2010/11:NU7). SBAB är fortfarande helt statligt och finns med i tabellen ovan.
SAS
Staten sålde en del av sitt innehav 2016 för 214 miljoner kronor och gick in med nytt kapital, 4,3 miljarder kronor, under pandemin 2020. När SAS rekonstruerades i USA löstes de gamla aktierna in utan ersättning i augusti 2024, och staten äger inte längre något.
Verksamhetsberättelse 2024, s. 10 och 83 till 84
Sammanlagt
Från 2008 till 2024 fick staten 149,8 miljarder kronor för bolag och aktier som såldes. Senare har mindre bolag sålts: Apoteksgruppen 2017, Metria och Orio 2022, Bilprovningen 2024 och Lernia 2025.
Vad utdelningen betyder för statens kassa.
Inkomsttitel 2411 Inkomster av statens aktier, i procent av statens samlade inkomster samma år, ur Statskontorets utfall för statsbudgeten. Staplarna jämför med de fyra utgiftsområden som var närmast i storlek samma år. Svenska Spels och Systembolagets utdelning ligger på andra inkomsttitlar och ingår inte, och inte heller pengar från att sälja bolag, som redovisas som inkomster av försåld egendom.
Utdelningen går inte till något särskilt ändamål. Den förs in i statsbudgeten som en inkomst bland andra och används till det riksdagen beslutar, precis som skatterna. Den är liten jämfört med skatterna men mellan vad staten lägger på kulturen och på studiestödet.
Pengar från att sälja ett bolag räknas inte som inkomst i budgeten på samma sätt. De har i stället använts till att betala av på statsskulden, som när staten sålde delar av Telia 2007, Vin & Sprit och Vasakronan 2008 och Nordea 2011 och 2013.
Var siffrorna kommer ifrån.
- Regeringens årliga redogörelser för företag med statligt ägande (skr. 2009/10:140 till 2025/26:140, 2025/26:140) och Regeringskansliets verksamhetsberättelser för bolag med statligt ägande 2010 till 2024: utdelning per bolag och år, ägarandelar, nyckeltal och portföljens värde.
- Årlig information om bolag med statligt ägande 2025 (Finansdepartementet, juli 2026): bolagens uppdrag, anställda och utdelning.
- Svenska kraftnäts årsredovisning 2025: affärsverkets omsättning, rörelseresultat, inleverans och anställda.
- Vattenfalls årsredovisningar 2019 (s. 179), 2020 (s. 183) och 2025 (s. 13, 209): omsättning, resultat, nedskrivningar och utdelning per år.
- LKAB:s verksamhetsberättelser 2010 till 2013, bokslutskommunikén 2015 och årsredovisningen 2025 (s. 41 till 42), samt Riksrevisionen, RiR 2025:7.
- Statens försäljningar: skr. 2013/14:140, skr. 2008/09:120 och verksamhetsberättelsen 2024.
- Statskontoret och ESV (CC0): statsbudgetens utfall per inkomsttitel och utgiftsområde, samma data som Statsbudgeten.